| 126 | Jesu underwerk i Gadara. | Marci Evangelium. | Kap. 5. |
7 och ropade med hög röst och sade: Hwad har jag att göra med dig Jesus, Guds, den högstes, Son? Jag beswär dig wid Gud, att du icke plågar mig.
8 Ty han hade sagt till honom: Far ut från menniskan, du orene ande.
9 Och han sporde honom: Hwad är ditt namn? Och han sade till honom: Legio är mitt namn; ty wi äro många.
Legio, se Matt. 26: 53.
10 Och han bad honom mycket, att han icke skulle sända dem bort ifrån den trakten.
Det war en, som talade i alla de orena andarnas namn. Den olyckliga menniskan war sig icke sjelf mägtig, utan hennes mun måste uttala, hwad den orene anden wille säga.
11 Och der gick wid berget en stor swinhjord i bet.
Se Matt. 8: 30.
12 Och alla de onde andarne bådo honom och sade: Sänd oss in i swinen, att wi må fara in i dem.
13 Och Jesus tillstadde dem det strax. Och de orene andarne foro ut, och foro in i swinen, och hjorden störtade sig utför branten i hafwet, och de woro omkring twå tusen och drunknade i hafwet.
Att en sådan mängd orena djur störtade sig i hafwet blef för menniskorna i denna trakt ett bewis, att de orene andarne woro många och att Jesus öfwer dem hade en fullkomlig magt, se Matt. 8: 32.
14 Och de som waktade swinen flydde och berättade det i staden och på landet; och de gingo ut för att se hwad som hade skett.
15 Och de kommo till Jesus och sågo sen, som hade warit besatt och haft legionen, sittande både klädd och wid sina sinnen, och de wordo förfärade.
16 Och de som hade sett det förtäljde för dem, huru det hade tillgått med den besatte och om swinen.
17 Och de begynte bedja honom gå bort ifrån deras gränser.
Se Matt. 8: 34. Kristus är kommen till att nederslå djefwulens gerningar; men ack! huru många äro icke de, som hellre wilja behålla sina orena lustar och hellre låta hjertat wara ett djefwulens herberge än emottaga Herren Jesus, att de måtte blifwa renade och frälste!
18 Och då han steg i båten, bad honom den som hade warit besatt att få wara med honom.
19 Och han tillstadde det icke, utan sade till honom: Gå hem till de dina och berätta för dem, huru stora ting Herren har gjort med dig och huru han har miskundat sig öfwer dig.
20 Och han gick bort och begynte förkunna i Dekapolis, huru stora ting Jesus hade gjort med honom; och alla förundrade sig.
Dekapolis, se Matt. 4: 25. Att mannen lydde Jesu ord war också en efterföljelse. På detta sätt kan hwar och en, som blifwer helbregdagjord, följa Jesus efter.
21 Och då Jesus hade farit öfwer med båten igen till andra stranden, församlades mycket folk till honom; och han war wid hafwet. Matt. 9: 1. Luk. 8: 40.
Nemligen då Jesus återkom från Gadarenernas land till Galileen.
22 Och se, en af synagogföreståndarne, wid namn Jairus, kom, och när han fick se honom, föll han ned för hans fötter Matt. 9: 18 f. Luk. 8: 41 f.
23 och bad honom mycket och sade: Min dotter ligger på sitt yttersta; kom och lägg händerna på henne, att hon må blifwa hulpen och lefwa.
24 Och han gick med honom, och mycket folk följde honom, och de trängde honom.
25 Och der war en qwinna, som hade haft blodgäng i tolf år Matt. 9: 20 f. Luk. 8: 43 f.
26 och lidit mycket af många läkare och utgifwit allt hwad hon egde och hade dock ingen hjelp förnummit, utan det hade fast mer blifwit wärre med henne.
27 Då hon hade hört om Jesus, kom hon i folkhopen bakifrån och rörde wid hans klädnad,
28 ty hon sade: Om jag får röra allenast wid hans kläder, så blifwer jag hulpen.
29 Och strax uttorkades hennes blods källa, och hon kände i sin kropp, att hon war botad från sin plåga.
30 Och Jesus, som strax kände inom sig, att kraft hade utgått från honom, wände sig om i folkhopen och sade: Hwem rörde wid mina kläder? Matt. 14: 36. Luk. 6: 19.
Jesus wille med denna fråga framdraga i ljuset, huru tron werkade hos denna sjuka qwinna. Han wille härmed lära hwar och en själ, som känner sig sjuk och will bli helbregdagjord, hwar hon skall söka hjelp och blifwa frälste. Hos Jesus är en så rikligt flödande ström af lifgifwande, renande och helsogifwande kraft, att hwar och
_130.jpg&oldid=347473){kind=link}