| Sakarias' lofsång. | Lukas' Evangelium. | Kap. 1, 2. | 157 |
I det han tecknade det namn, som ängeln hade nämnt, låg en trosbekännelse, och i tron öppnades nu också Sakarias’ mun till en fröjdefull lofsång. Troligt är, att han kunde utsäga namnet med munnen i samma ögonblick, som han skref det, och derpå utbrast han i lof och tacksägelse.
65 Och fruktan kom öfwer alla deras grannar, och ryktet om allt detta gick ut öfwer hela Judeens bergsbygd;
66 och alla som hörde det lade det på hjertat, sägande: Hwad månde wäl warda af detta barn? Och Herrens hand war med honom.
67 Och Sakarias, hans fader, wardt uppfyld med den Helige Ande, profeterade och sade:
68 Lofwad ware Herren, Israels Gud, att han har besökt och förlossat sitt folk Luk. 2: 30 f.
69 och upprättat åt oss frälsningens horn i sin tjenare Davids hus,
70 såsom han har talat genom sina heliga profeters mun ifrån fordom tid, Ps. 132: 17. Jer. 23: 5 f.
71 att han skulle frälsa oss från wåra owänner och ur alla deras hand, som hata oss.
72 och göra barmhertighet med wåra fäder och minnas sitt heliga förbund, Jer. 31: 31 f. 1 Mos. 22: 16. Ps. 105: 8 f.
73 den ed han har swurit wår fader Abraham, att gifwa oss,
74 att wi, frälsta ur wåra owänners hand, må tjena honom utan fruktan
75 i helighet och rättfärdighet inför honom i alla wåra dagar! 1 Petr. 1: 15.
Sakarias talar i denna profetiska lofsång om det tillkommande, såsom om det redan wore skedt, han såg i andanom Messias såsom redan kommen, han såg förlossningen såsom redan skedd, v. 68, han såg frälsningens horn eller magt, nemligen nådens rike i Messias, redan upprättadt, v. 69, profetiorna uppfylda, v. 70, frälsningen från synliga och osynliga fiender redan wunnen, v. 71, förbundet med Abraham stadfästadt och uppfyldt, v. 72, 73. Detta förbund med Abraham hade Gud med ed bekräftat; förbundet hwilade på Kristus; nu skådar Sakarias den komne Messias och prisar sig och alla trogna lyckliga, såsom frälste genom tron från syndens, dödens och djefwulens wåld och från lagens träldom, för att kunna tjena Herren utan fruktan, i helighet och rättfärdighet här i tiden, och sedan ingå i härligheten, v. 74, 75. Detta war innehållet af Guds förbund med Abraham; trons rättfärdighet, helig wandel och ewinnerligt lif, se Rom. 8: 15–17.
76 Och du, barn, skall kallas den Högstes profet, ty du skall gå framför Herrens ansigte för att bereda hans wägar, Mal. 3: 1.
77 till att gifwa hans folk frälsningens kunskap till deras synders förlåtelse, Luk. 3: 3.
78 för wår Guds innerliga barmhertighets skull, genom hwilken en soluppgång från höjden har besökt oss Mal. 4: 2.
79 till att skina öfwer dem som sitta i mörker och dödens skugga, för att styra wåra fötter in på fridens wäg. Es. 9: 2. 42: 7. 60: 1.
Framför Herrens ansigte, v. 76, d. ä. för Messias. Med ordet Herren betecknas Messias’ gudom. Johannes’ predikan och Johannes’ döpelse skulle meddela folket frälsningens kunskap och hänwisa till Messias, för att hos honom få syndernas förlåtelse, v. 77. Detta gjorde Johannes, han wisade till Jesus och sade: Se, Guds Lam, som borttager werldens synd. Allt detta skedde efter Guds oändliga barmhertighet, efter hans ewiga kärleks rådslut, och soluppgången från höjden, rättfärdighetens sol, Messias, som war utlofwad, war nu i sin uppgång, och Sakarias skådade i andanom honom, som är werldens ljus, och som nu kom för att upplysa det i syndens mörker inswepta menniskoslägtet och gifwa ljus och lif i dödens skugga, v. 78, 79. I mörker och dödens skugga äro alla menniskor af naturen, och de befinna sig icke på fridens wäg, de hafwa icke frid med Gud, de äro döda i öfwerträdelser och synder, de anklagas af lagen och af samwetet, och de hafwa död och fördömelse att wänta för syndens skull. Jesus kom att förwärfwa och skänka oss lif och salighet. Han upplyser med sitt ljus, han gifwer rättfärdighet och lif åt dem som anamma honom i tron, och han ledsagar dem med sin Ande på rättfärdighetens och fridens wäg, i daglig förnyelse och helgelse, till dess de uppnå det saliga målet.
80 Och barnet wäxte upp och stärktes i anden och wistades i öknen till den dag, då han skulle framträda för Israel. Luk. 2: 40.
Johannes stärktes i anden ifrån sin barndom, han umgicks mera med Gud än med menniskor, han gick i Guds Andes skola, hans ande bildades, upplystes och närdes af Herrens Ande och bereddes af honom till sitt stora embete.
Den bästa barnauppfostran är alltid den, då Herrens Ande får wara den högste läromästaren.
2 Kapitlet.
Jesus födes, omskäres och frambäres i templet. Simeon och Hanna. Jesus lärer i templet.Och det begaf sig i de bagarna, att från kejsar Augustus utgick ett påbud, att att werlden skulle skattskrifwas.
_161.jpg&oldid=347534){kind=link}