| Jesus sänder de tolf. | Lukas' Evangelium. | Kap. 9. | 179 |
bestörta, men han bjöd dem att icke säga för någon hwad som hade skett.
Se Matt. 9: 18–30.
9 Kapitlet.
Jesus utsänder sina tolf lärjungar och bespisar fem tusen män. Petri bekännelse. Jesus talar om sitt och sina bekännares lidande. Jesus förklaras, botar en månadsrasande. Lärjungarnes strid om företräde. Samariternas ogästwänlighet. Jesu efterföljd.Och han kallade tillhopa de tolf och gaf dem kraft och magt öfwer alla onda andar och att bota sjukdomar. Matt. 10: 1 f. Mark. 6: 7 f. Luk. 6: 13 f.
Se Matt. 10: 1–8.
2 Och han utsände dem till att predika Guds rike och göra de sjuka helbregda. Matt. 19: 7 f.
3 Och han sade till dem: Tagen intet med eder på wägen, icke stafwar, icke rensel, icke bröd, icke penningar, och hafwen icke twå klädningar hwar. Matt. 10: 9 f. Luk. 10: 4. 22: 35.
Se Matt. 10: 7–10.
4 Och i hwilket hus I ingår, stannen der, och gån derifrån widare. Matt. 10: 11. Luk. 10: 5 f.
Ordets tjenare skola icke ombyta boning för någon yttre beqwämlighets skull. Se Matt. 10: 11.
5 Och hwar helst de icke mottaga eder, gån bort ifrån den staden och skudden stoftet af edra fötter, till ett wittnesbörd öfwer dem. Luk. 10: 11. Ap. G. 13: 51.
Se Matt. 10: 12–14.
6 Och de gingo ut och wandrade från by till by, predikande evangelium och botande allestädes.
Herrens apostlar gjorde helbregda till kropp och själ, åt själen meddelade de evangelii lifskraft, och då kroppen war sjuk, återfick den kraft och helsa. Återlösningen genom Jesus Kristus har till ändamål att frälsa och helbregdagöra hela menniskan. Denna helbregdagörelse börjas i nya födelsen och fullbordas i uppståndelsen.
7 Men tetrarken Herodes fick höra allt det som gjordes af honom och wardt willrådig, emedan det sades af somliga, att Johannes hade uppstått från de döda, Matt. 14: 1. Mark. 6: 14 f.
8 och af somliga, att Elias hade uppenbarat sig, och af andra, att en profet af de gamle hade uppstått.
Han blef willrådig och owiss, hwad han skulle tro, se Mark. 6: 14. Matt. 16: 14.
9 Och Herodes sade: Johannes har jag halshuggit, men hwem är denne, om hwilken jag hör sådant? Och han sökte att få se honom.
Han sökte tillfälle att se Jesus; men det står icke, att han någon gång såg honom, förr än då Pilatus sände Jesus till honom, kap. 28: 8. Han gjorde sig ingen möda att lära känna Jesus, ehuru många under han gjorde.
10 Och apostlarne kommo tillbaka och förtäljde för honom allt hwad de hade gjort. Då tog han dem med sig och gick afsides bort till en öde trakt wid en stad, som kallades Betsaida. Matt. 14: 13 f. Mark. 6: 30 f. Joh. 6: 1 f.
Se Matt. 14: 13. Detta Betsaida låg wid nordöstra sidan af sjön Genesaret och hade äfwen namnet Julias, till kejsar Augusti dotter Julias ära. En annan stad Betsaida låg wester om Genesaret, nära Kapernaum och Korasin, och war tre apostlars födelseort (Simons, Andreas’ och Filippi). Joh. 1: 41–44.
11 Och då folket fick weta det, följde de efter honom. Och han tog emot dem och talade med dem om Guds rike och gjorde dem helbregda, som behöfde bot.
Jesus begaf sig med sina lärjungar till ödemarken, att de der måtte ostördt få lära af honom och i stilla betraktelse umgås med Gud; men folket, som kände behof af underwisning och helbregdagörelse, kommo efter i ödemarken. Will du ingå i Guds rike och blifwa andeligen helbregda, så gå till honom, fastän du tycker han wistas i en ödemark, der du måste gå in på många försakelser; men der han är, der är sjelfwa ödemarken ett paradis med lifwets träd.
12 Och dagen begynte lida till slut, och de tolf gingo fram och sade till honom: Skilj folket ifrån dig, att de må gå till byarna och gårdarna här omkring för att skaffa sig herberge och få mat; ty wi äro här i en öde trakt.
Se Matt. 14: 15–21. Joh. 6: 5–14.
13 Men han sade till dem: Gifwen I dem att äta. Då sade de: Wi hafwa icke mer än fem bröd och twå fiskar, om wi icke skola gå och köpa mat åt allt detta folket.
Kort förut hade lärjungarne för Jesus berättat de underwerk, som de hade gjort, se v. 10, och nu synas de icke weta, hwarifrån bröd skulle komma, till att spisa detta myckna folket. De fråga, om de skola köpa, fastän de hafwa honom framför sig, som i öknen försörjde Israel i 40 år, och som med så många stora under bewisat sin skaparekraft. Detta wisar oss, att tron icke lefwer af underwerk, utan den lefwer af nåden allena, och om wi hade Jesus synligen närwarande ibland oss, så behöfde wi, för att tro, lika mycken nåd, som wi behöfwa nu.
14 Ty de woro omkring fem tusen män. Då sade han till sina lärjungar: Låten dem lägra sig, femtio i hwarje lag.
_183.jpg&oldid=347578){kind=link}