Sida:Biblia Fjellstedt III (1890) 261.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
Jesus wid löfhyddohögtiden. Johannes’ Evangelium. Kap. 6, 7. 257

till slut icke: till hwem skola wi gå? utan han gick bort till öfwerstepresterna.

71 Men detta sade han om Judas Iskariot, Simons son; ty det war han, som skulle förråda honom, och han war en af de tolf.

7 Kapitlet.

Jesus går upp till löfhyddohögtiden och lärer i templet, fariseerna söka förgäfwes att gripa honom.

Och derefter wandrade Jesus omkring i Galileen, ty han wille icke wandra omkring i Judeen, emedan Judarne sökte att döda honom.

2 Och Judarnes högtid, löfhyddohögtiden, war nära. 3 Mos. 23: 34.

Om löfhyddohögtiden, som inföll i Oktober, se 3 Mos. 23: 34–36.

3 Då sade hans bröder till honom: Begif dig härifrån och gå till Judeen, att äfwen dina lärjungar må få se dina gerningar, som du gör.

Lärjungar, nemligen som till största delen funnos i Judeen.

4 Ty ingen gör något i hemlighet, då han sjelf söker wara uppenbar. Om du gör sådana gerningar, uppenbara dig för werlden.

5 Ty icke ens hans bröder trodde på honom. Mark. 3: 21.

6 Då sade Jesus till dem: Min tid är ännu icke inne, men eder tid är alltid redo.

Tid, att uppgå till högtiden. Just nu war tiden för Jesus så mycket mindre den rätta att begifwa sig till Jerusalem, som Judarnes mordplaner mot honom åter uppwaknat. Icke ärebetygelser, såsom Jesu bröder mente, skulle han således nu gått till möte, utan twärtom smälek och död. Men Jesus wille icke onödigtwis blottställa sig för werldens hat, utan taga den rätta tidpunkten i akt.

7 Werlden kan icke hata eder, men mig hatar hon, ty jag wittnar om henne, att hennes gerningar äro onda. Joh. 15: 18. 3: 19.

Werlden, om hwilken I talat, v. 4 och hwilken I liknen.

8 Gån I upp till denna högtid; jag går ännu icke upp till denna högtid, ty min tid är icke ännu fullbordad. Joh. 8: 20.

Fullbordad, nemligen, att jag skall gå för att lida och dö, dertill är tiden ännu icke kommen.

9 Och då han hade sagt dem detta, blef han qwar i Galileen.

Blef han, ännu några dagar, v. 14.

10 Men sedan hans bröder hade gått upp, då gick äfwen han upp till högtiden, icke uppenbarligen, utan likasom i hemlighet.

Icke uppenbarligen, såsom de andre, hwilka gingo i samlade hopar.

11 Då sökte Judarne efter honom under högtiden och sade: Hwar är den der mannen?

12 Och mycket mummel war bland folkhoparna om honom. Somliga sade: Han är god, men andra sade: Nej, utan han förwillar folket.

13 Dock talade ingen öppet om honom, af fruktan för Judarne. Joh. 9: 22. 12: 42. 19: 38.

Af fruktan för Judarna, i synnerhet för Judarnes förnämste, som så bittert hatade honom.

14 Men då redan halfwa högtiden war förliden, gick Jesus upp t templet och lärde.

Halfwa, ”då det redan war midt i högtiden”, då sabbatsdag inträffade, och folket således desto talrikare kom till församlingen. Han lärde genom utläggning af de heliga skrifterna, såsom wi förstå af nästa vers.

15 Och Judarne förundrade sig och sade: Huru kan denne förstå skriftlärdom, då han icke är lärd?

Icke är lärd, nemligen icke warit lärjunge i någon af Judarnes rabbinskolor.

16 Då swarade Jesus dem och sade: Min lära är icke min, utan dens, som har sändt mig. Joh. 8: 28. 12: 49. 14: 10, 24.

Icke min, icke en genom blott menskligt studium och eftertänkande förwärfwad lära.

17 Om någon will göra hans wilja, skall han förstå, om läran är från Gud, eller om jag talar af mig sjelf.

18 Den som talar af sig sjelf, han söker sin egen ära, men den som söker dens ära, som har sändt honom, han är sannfärdig, och orättfärdighet är icke i honom. Joh. 5: 41.

19 Har icke Moses gifwit eder lagen? Och ingen af eder håller lagen. Hwarföre söken I att döda mig? 2 Mos. 20: 1 f. Ap. G. 7: 53. Joh. 5: 16. 10: 39. 11: 53.

Frälsaren söker efter att gifwa dem lif, de söka efter att döda honom. Hatet som deri gaf sig tillkänna, war det tydligaste bewis, att de icke fullgjorde lagen, utan twärtom woro dess öfwerträdare på ett groft sätt; de handlade således mot Guds wilja och ådagalade, att de icke wille lyda hans wilja, och fördenskull icke fatta Jesu lära. Det kringstående folket, som hörde dessa Jesu ord, woro nu, åtminstone till största delen, okunniga om fariseernas mordanslag mot

17
N. Test.