Sida:Biblia Fjellstedt III (1890) 312.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
308 Petrus botar en krympling. Apostlagerningarna. Kap. 3.

korsfäst honom. Också detta under war nu ett bewis, att han war uppstånden och upphöjd på Fadrens högra hand, men närwarande i församlingen med sin Ande och sin kraft. Judarne hade bewisat sig wara blindare och orättfärdigare än Pilatus, som wille gifwa Jesus lös, de hade begärt mandråparens befrielse i stället för den helige och rättfärdige, men Gud hade sedan förhärligat honom. De hade begärt, att Barabbas skulle gifwas lös, de hade bedit om mördarens lif, men lifwets furste, Kristus, som är wägen, sanningen och lifwet, och som allena kan gifwa ewinnerligt lif, honom hade de korsfäst och dödat! Detta borde de nu besinna. Till besinning skulle också detta underwerk mana dem.

16 Och genom tron på hans namn har hans namn stärkt denne, hwilken I sen och kännen; och tron, som är genom honom, har nu gifwit honom denna fulla helsa i allas eder åsyn. Luk. 17: 19.

Den förhärligade frälsaren hade sjelf stadfäst sitt namn såsom Messias genom detta underwerk; i tron på honom hade apostlarne gjort denne mannen helbregda.

17 Och nu, mina bröder, wet jag, att I hafwen gjort det af oförstånd, likasom ock edra rådsherrar;

På detta sätt mildrar nu aposteln dessa ord, på det ingen måtte tro den begångna synden wara så stor, att den icke kunde förlåtas. De hade korsfäst Messias i fåkunnighet: ty de hade fått falska förklaringar af profetiorna och origtiga tankar om Messias såsom en jordisk konung, och derföre tänkt att Jesus icke war den rätte Messias, emedan han icke framträdt i sådan magt och glans, som de hade wäntat. Okunnigheten war större hos somliga, och den war mer eller mindre sjelfförwållad, allt efter deras större eller mindre kunskap. Se Joh. 15: 22–25.

18 men Gud har så fullbordat hwad han har förutsagt genom alla sina profeters mun, att Kristus skulle lida.

Såsom Josefs bröder hade tänkt att göra ondt emot honom, men Gud styrde så, att detta onda måste bidraga till hans faders och bröders räddning, 1 Mos. 50: 20, så hade nu Gud så styrt, att den stora synd, Judarne begått emot Messias, äfwen måste bidraga att fullborda profetiorna, och genom Kristi död war åt dem och åt alla menniskor lif och salighet förwärfwad.

19 Bättren eder derföre och omwänden eder, att edra synder må warda utplånade,

20 på det att tider af wederqwickelse må komma från Herrens ansigte, och att han må sända den åt eder utkorade, Jesus Kristus,

21 hwilken himmelen måste upptaga intill tiderna för alltings återställelse, om hwilka Gud af ålder har talat genom sina heliga profeters mun.

Aposteln har nu bewisat, att den korsfäste Kristus war Messias, den utlofwade frälsaren, men att de woro syndare, som behöfde frälsning, och att de kunde få förlåtelse; derföre förmanar han, att de skulle bättra sig och wända sig om, se kap. 2: 38. Om de nu wille omwända sig till Kristus, så skulle deras synder blifwa utplånade, liksom utstrukna utur skuldboken hos Gud och borttagna från deras samweten, och då Herren Jesus Kristus blifwer sänd i sin andra tillkommelse, v. 20, skulle de blifwa delaktige af den rätta wederqwickelsen i härligheten från Herrans ansigte. Profetiorna om Messias’ härliga rike kunde ej warda om intet, men de hade en högre betydelse, än Judafolket hade trott. Efter denna höga betydelse skulle de fullbordas, och Messias’ rike blifwa ett ewigt rike, se Es. 9: 7. Det uttrycket: alltings återställelse, syftar derpå, att alla Guds nådesafsigter med menniskorna skola fullbordas, och oaktadt allt det motstånd, som göres af synden, werlden och djefwulen, skall det från begynnelsen utlofwade Messias’ rike blifwa fulländadt. Till dess tiden för denna återställelse är kommen, skall Kristus wara i himmelen, men ändå regera i nådens rike. Se Luk. 21: 36.

22 Ty Moses sade: ”En profet, lik mig, skall Herren, eder Gud, åt eder uppwäcka af edra bröder; honom skolen I höra i allt hwad han talar till eder; 5 Mos. 18: 15 f.

Uppwäcka, d. ä. låta födas och efter korsfästelsen uppwäcka från de döda. Denna profetia står i 5 Mos. 18: 1518. Den förutsäger tydligt, att Moses’ lag genom denne profet skulle fullkomnas, och ett nytt förbund blifwa stiftadt, likasom det gamla förbundet blef upprättadt genom Moses. Då denne profet, som är Messias, har talat i Guds namn, så war det ock nödwändigt att höra och lyda honom uti allt.

23 och det skall ske, att hwar och en själ, som icke hör den profeten, skall utrotas ur folket.”

Emedan denne profet, Kristus allena, är wägen, sanningen och lifwet, så har hwar och en, som icke will tro på honom och lyda honom, redan uteslutit sig sjelf från Guds folk och Messias’ rike, och skall äfwen af Gud förkastas, enligt denna profetia, som för Judarna war wäl bekant, ty detta löfte war ett föremål för deras beständiga wäntan. Den, som icke wille lyda Moses’ lag, blef utrotad utur Israels folk; den, som icke will höra Kristus, utkastas från hans rike. Se Matt. 25: 30.

24 Och äfwen alla profeterna från Samuel, så många som derefter hafwa talat, hafwa bådat dessa dagar.

Alla profeterna hafwa talat om Messias och hans rikes tid.

25 I ären barn af profeterna och af det förbund, hwilket Gud gjorde med wåra fäder, då han sade till Abraham: ”Och i din säd skola alla slägter på jorden warda wälsignade”. 1 Mos. 12: 3.

26 För eder först och främst har Gud