| Paulus på Melite. | Apostlagerningarna. | Kap. 27, 28. | 371 |
näringen war inför dessa hedningar äfwen ett wittnesbörd om den gifwaren, från hwilken all god gåfwa kommer, och just härigenom fick denna näring den rätta kraften.
36 Då blefwo alla wid godt mod och togo sig också föda.
37 Och på skeppet woro wi tillsamman twå hundra sjuttiosex själar.
38 Sedan de nu hade ätit sig mätta, lättade de skeppet, kastande säden i hafwet.
De hade nu hopp om räddning och sökte att lätta skeppet så mycket som möjligt, se v. 18, 19.
39 Men när det hade blifwit dag, kände de icke igen landet, utan blefwo warse en wik, som hade en strand, dit de beslöto att drifwa upp skeppet, om de kunde.
40 Och de kapade från sig ankarna och släppte dem i hafwet och lossade tillika roderbanden och hissade upp bramseglet för winden och höllo mot stranden.
41 Och de träffade på en landtunga, på hwilken de läto skeppet skjuta upp, och förskeppet fastnade der och förblef orörligt, men akterskeppet bröts sönder af wågornas häftighet.
Denna landtunga eller sandbank wisas ännu på sydöstra sidan af Malta och kallas Cola di S:t Paolo.
42 Och krigsmännen wille döda fångarne, på det att ingen skulle genom simmande fly undan.
43 Men höfwitsmannen, som wille rädda Paulus, hindrade dem i deras anslag och befalte, att de som kunde simma skulle först kasta sig ut och gå i land,
Höfwitsmannen, fastän en hedning, hade fått det intryck, att Paulus war en stor och helig man, och war derföre angelägen om hans räddning från den wåldsamhet, som krigsmännen föreslogo.
44 och de öfriga söka land, somliga på plankor och somliga på stycken af skeppet. Och på detta sätt skedde, att alla blefwo räddade och kommo i land.
28 Kapitlet.
Paulus på ön Melite. Framkommen till Rom, predikar han der om Guds rike.Och sedan wi hade blifwit räddade, fingo wi weta, att ön hette Melite. Ap. G. 27: 26.
Ön Melite, nu Malta i Medelhafwet, söder om Sicilien. Den står nu under engelska regeringen.
2 Och infödingarne wisade oss en icke ringa wälwilja, ty de upptände en eld och togo oss alla till sig, för det påkomna regnets skull och för köldens skull.
3 Men då Paulus bar tillsamman en hop torra qwistar och lade dem på elden, kom en huggorm i följd af hettan ut derifrån och högg sig fast wid hans hand.
4 Och när infödingarne fingo se djuret hänga wid hans hand, sade de sins emellan: Säkert är denne man en mördare, hwilken Hämnden icke tillät att lefwa, ehuru han blifwit räddad från hafwet.
Hedningarna dyrkade en afgud, som de kallade Nemesis, som betyder rättwisa eller hämnd, som straffade alla sådana missgerningar och brott, hwilka icke blefwo af menniskor bestraffade. Gud har inplantat ett sådant sinne för rättfärdigheten i menniskans hjerta, att äfwen hedningarne på detta sätt ansågo en Guds dom öfwer all brottslighet wara oundwiklig, då den icke straffades af menniskor. Men något rätt begrepp om Guds fullkomliga rättfärdighet och helighet och om menniskans fallna natur, samt nödwändigheten af en sådan försoning och tillfyllestgörelse, som i Jesus Kristus är skedd, har aldrig wisat sig hos något hedniskt folk. Denna kunskap är en gåfwa af Gud genom hans uppenbarelse och nåd.
5 Men han skakade djuret af sig i elden och hade intet ondt deraf, Mark. 16: 18. Luk. 10: 19.
Härwid fullbordades Jesu löfte till lärjungarna i Mark. 16: 18.
6 Men de wäntade, att han skulle swälla upp eller plötsligt falla död ned, och sedan de länge hade wäntat och sett, att intet ondt hände honom, kastade de om och sade, att han war en Gud. Ap. G. 14: 11.
7 Men i närheten af detta ställe lågo landtgårdar, som tillhörde den förnämste mannen på ön, benämnd Publius, hwilken upptog oss och wälwilligt herbergerade oss i tre dagar.
8 Och det hände sig, att Publii fader låg sjuk i feber och rödsot, och till honom gick Paulus in, bad och lade sina händer på honom och helade honom.
9 Men då detta hade skett, kommo ock andra på ön, som hade sjukdomar, till honom och blefwo botade,
10 och de hedrade oss med många hedersbewisningar och försågo oss när wi afseglade, med hwad wi behöfde.
11 Efter tre månader afseglade wi på ett Alexandrinskt skepp, som hade
_375.jpg&oldid=347952){kind=link}