| 468 | Evangelii kraft. | Pauli Andra Bref | Kap. 4. |
4 Kapitlet.
Apostelns nit och frimodighet i evangelii förkunnande.Derföre, då wi hafwa detta embete, efter den barmhertighet, som oss wederfarits, så förtröttas wi icke,
2 utan hafwa frånsagt oss alla skammens smygwägar och wandra icke i illfundighet och förfalska icke heller Guds ord, utan genom sanningens uppenbarande förorda wi oss hos hwarje menskligt samwete inför Gud. 2 Kor. 2: 17. 5: 11. 6: 4. 1 Tess. 2: 3 f.
Redan med ordet ”förtröttaS” (v. 1), hwari ligger bibegreppet af onde tjenare, och ännu mer med de skarpa uttrycken i denna vers syftar aposteln på sina illwilliga wedersakare, som oaktadt evangelii klara uppenbarelse predika lagens rättfärdighet. Denna rättfärdighet söker alltid att dölja den gamla menniskan med dess smygwägar och illfundighet bakom ett täckelse, som hänges öfwer Guds klara ord, så att hwarken lagen får utöfwa sin domskraft eller evangelium sin lifskraft. Men, säger aposteln om sig och de öfriga apostlarne, samt följaktligen om alla rätta ordets tjenare, wi förtröttas icke i att tala, göra och lida det evangelium oss bjuder, utan wi hafwa ock frånsagt oss och afsky således skammens smygwägar, d. ä. allt, det minsta med det största, som man af skam brukar dölja, det afsky wi, som älska ljuset, och wandra icke i illfundighet och förfalska icke heller Guds ord (jemför kap. 2: 17), såsom de nödwändigt måste göra, hwilka icke wilja se, att täckelset öfwer gamla testamentet är borttaget genom Kristus. Menniskornas samwete måste alltid gifwa bifall åt Guds ord, då det oförfalskadt framhålles, fastän de kunna förkasta det.
3 Men om ock wårt evangelium är förtäckt, så är det förtäckt hos dem som warda förtappade, 2 Tess. 2: 9 f.
4 hos hwilka denna werldens gud har förblindat de otrognas sinnen, att för dem icke skall stråla ljuset af Kristi härlighets evangelium, hwilken är Guds afbild. Es. 6: 10. Joh. 12: 40. 2 Kor. 3: 18. Kol. 1: 15. Ebr. 1: 3.
D. ä.: Men om ock wårt evangelium är förtäckt eller öfwerhöljdt med täckelse, så är det förtäckt icke i sig sjelf, utan för eller hos dem, som warda förtappade (jemför 2 Kor. 1: 18), och hos hwilka, ehuru de mena sig hafwa och känna den sanne Guden, denna werldens gud, Satan, har icke blott förtäckt, utan till och med förblindat de otrognas sinnen, att för dem icke skall lysa evangelii ljus. Aposteln säger oss alltså uttryckligen, att det är Satan, som förblindar de otrogna, och att de hafwa honom till sin gud, under det de mena sig hafwa den sanne Guden.
5 Ty wi predika icke oss sjelfwa, utan Kristus Jesus såsom Herre och oss sjelfwa såsom edra tjenare för Jesu skull. 2 Kor. 1: 24.
6 Ty Gud är den som bjöd ljuset lysa utur mörkret och lyste i wåra hjertan, på det att kunskapen om Guds härlighet i Jesu Kristi ansigte skulle framlysa. 1 Mos. 1: 3.
D. ä.: Ty den Gud, som sade: utur mörker skall ljus lysa (1 Mos. 1: 3), är den, som lyste i wåra hjertan, till upplysning af Guds härlighets kunskap i Jesu Kristi ansigte eller person. Icke Moses’ ansigte, utan Kristi ansigte meddelar upplysning af Guds härlighets kunskap.
7 Men wi hafwa denna skatt i lerkäril, på det att den öfwerswinneliga kraften må wara Guds och icke af oss. 2 Kor. 5: 1. 2 Kor. 2: 5.
D. ä.: Men wi hafwa denna det evangeliska ljusets stora skatt i lerkäril; wi äro såsom swaga och bräckliga käril, på det att kraftens öfwerswinnelighet, den öfwerswinneligt stora kraft, som åtföljer evangelii predikan, må wara och erkännas wara Guds och icke af oss.
8 Wi äro på allt sätt trängde, men icke undertryckte, rådwille, men icke rådlöse,
Närmare: I allt beträngde, men icke i trångmål bragte, d. ä.: i allting och allestädes warda wi, såsom swaga käril, beträngda och tryckta, men midt i trängseln likwäl icke så bragta i trångmål, att wi derur ej skulle weta någon utgång; rådwille, men icke rådlöse.
9 förföljde, men icke öfwergifne, nederslagne, men icke förlorade; Ps. 37: 24.
Förföljde, men icke i sticket lemnade, nederslagne, men icke nedergjorde. Uttrycken eller bilderna i 8:de och 9:de verserna äro lånade från de grekiska kämpalekarne. Såsom det der t. ex. hände, att någon blef nederslagen till marken af sin motkämpe, men icke nedergjord, utan kunde åter resa sig upp, så är det ock på det andeliga stridsfältet. Detta är likheten, men skilnaden är så mycket större i afseende på kraften (v. 7). Såsom af oss sjelfwa bräckliga och swaga, warde wi beträngde, rådwille o. s. w. Men Guds kraft i oss är det som gör, att det icke får komma till det yttersta, och att wi icke blifwa bragte i det yttersta trångmål, icke rådlöse o. s. w.
10 wi föra alltid omkring Jesu död i wår kropp, på det att ock Jesu lif må i wår kropp warda uppenbart. Rom. 8: 17. Gal. 6: 17. 2 Kor. 1: 5. 2 Tim. 2: 11 f.
Wi föra alltid omkring i denna werlden Jesu död eller dödande i wår kropp, i det att wi wandra uti hans lidandes efterföljd, på det att ock Jesu lif må i wår kropp warda uppenbart, i det wi redan här erfara hans lifskraft till besegrande af den andeliga och lekamliga döden.
_472.jpg&oldid=348163){kind=link}