| Förmaningar. | Till Kolosserna. | Kap. 3, 4. | 545 |
barnen aldrig begära något, som strider emot Guds ord.
21 I fäder, reten icke edra barn, att de icke fälla modet. Ef. 6: 4.
Ef. 6: 4. Wrede, häftighet, hårdhet och kärlekslöshet hos föräldrarne qwäfwa frimodigheten och kärleken hos barnen.
22 I tjenare, waren lydige edra lekamlige herrar i allt, icke med ögontjenst, såsom wiljande behaga menniskor, utan med hjertats enfald, i Herrens fruktan. Ef. 6: 5 f. 1 Tim. 6: 1. Tit. 2: 9. 1 Petr. 2: 18.
Med allt menas här detsamma, som i v. 20. Se Ef. 6: 5.
23 Och allt hwad I gören, det gören af hjertat, såsom för Herren och icke för menniskor, Ef. 6: 7.
Af hjertat, nemligen gerna och med flit och sorgfällighet. Ef. 6: 7.
24 wetande, att I af Herren skolen få arfwets lön; ty I tjenen Herren Kristus.
Såsom nådelön utlofwas arfwet i himmelen; det är Herren Jesus, som har denna lön i sin hand, och han är den Herren, som Guds barn skola tjena i allt hwad de göra. Om ogudaktiga husbönder hata fromma tjenare för Guds ords skull, så skall tjenaren ändå wara trogen och flitig och redlig i sin tjenst, och alltid besinna, att han derwid har att göra med Herren i himmelen, och att det just är honom, som han tjenar i den jordiske husbondens tjenst.
25 Men den som gör orätt, han skall få igen den orätt han har gjort, och intet anseende är till person. Ap. G. 10: 34. Rom. 2: 11. 1 Petr. 1: 17.
Det goda belönas af nåd, v. 24. Den, som gör orätt, får sitt straff derför antingen i det tillkommande lifwet, om han går ur nådens tid med synden i behåll, eller redan här i tiden, ehwad han är tjenare eller fri, ty Gud har intet anseende till personen. Men om den, som står i tron på Guds Son, är försumlig eller af tanklöshet och wårdslöshet gör orätt och icke lyder Guds ord och samwetes röst, så söker Gud den menniskan med tuktan och aga, se Ps. 83: 32–34. Genom fortsatt försumlighet och motstånd mot inre och yttre warningar qwäfwes och slocknar slutligen alldeles det andeliga lifwet.
4 Kapitlet.
Åtskilliga förmaningar, helsningar.I herrar, hwad rätt och billigt är, det bewisen tjenarne, wetande, att ock I hafwen en Herre i himmelen. Ef. 6: 9.
Rätt och billigt, grt.: rätt och jemlikhet. Ef. 6: 9. Herrarne skola behandla tjenarne såsom de der äro dem jemlika inför Gud, inför hwilken ingen skilnad är på herre och tjenare.
2 Waren ihärdiga i bönen. waksamma deri med tacksägelse, Luk. 18: 1 f. Ap. G. 1: 14. Rom. 12: 12. Ef. 6: 18.
3 bedjande tillika äfwen för oss, att Gud måtte för oss upplåta ordets dörr till att tala om Kristi hemlighet, för hwars skull jag ock är i fängelse, 2 Kor. 4: 1. 16: 9. Ef. 6: 19. Kol. 1: 26. 2 Tess. 3: 1. Ap. G. 28: 16, 20.
4 att jag må uppenbara henne såsom jag bör tala.
Att waka och bedja, tacka och lofwa är ett nödwändigt medel, för att tillwäxa i andeligt ljus och i helgelse, hwartill aposteln i det föregående förmanar. Frid och fröjd i Herren och bewarande nåd under striden mot frestelserna skänkas af Herren på trons bön. Att man alltid bör bedja och icke förtröttas, äfwen om bönhörelsen synes dröja, är en förmaning, som wår Frälsare gifwer, Luk. 18: 1, och Paulus, Rom. 12: 12. 1 Tess. 5: 17. 1 Tim. 2: 1. (V. 3) Ordets dörr, nemligen ingång för ordet i menniskors hjertan och tillfälle och frimodighet att förkunna det, äfwen i fångenskap, midt under werldens motstånd. 2 Kor. 16: 9. 2 Kor. 2: 12. Om Kristi hemlighet, som är hela evangelii hemlighet till syndares frälsning, se kap. 1: 26.
5 Wandren wisligen med dem som äro utanför och köpen tiden. Ef. 5: 16. 1 Tess. 4: 12.
De som äro utanför, betyder de oomwända, som ännu icke ingått i nåderiket och blifwit medlemmar af Kristi hjord, se Joh. 10: 9. Köpen tiden, se Ef. 5: 16, iakttagande sorgfälligt tid och stund, att I mågen winna de oomwända och minska deras owänskap.
6 Edert tal ware alltid ljufligt, med salt kryddadt, så att I weten, huru I bören swara hwar och en. Mark. 9: 50. Ef. 4: 29. Kol. 3: 8, 16.
Kristnas tal bör wara ljufligt och wänligt och fullt af kärlek, men tillika hafwa sanningens och Kristi Andes kraftiga salt, se Matt. 5: 13, så att man icke är likgiltig mot synden. Detta salt förorsakar alltid sweda öfwer allt, der sår och förruttnelse finnas i menniskors hjertan och lefwerne, äfwen då det anwändes med all wishet och mildhet.
7 Om alla mina förhållanden skall Tykikus, den älskade brodern och trogne tjenaren och min medtjenare i Herren, underrätta eder.
Det är troligt, att både detta bref och det till Efesierna sändes på samma gång från Rom med Tykikus. Se Ef. 6: 21, 22.
8 och jag har just derföre sändt honom till eder, att han skulle få weta, huru det är med eder, och hugswala edra hjertan,
9 tillika med Onesimus, den trogne
_549.jpg&oldid=348380){kind=link}