| Den förseglade boken. | Uppenbarelse. | Kap. 5. | 697 |
jorden eller under jorden förmådde upplåta boken eller se derin.
Denna högt utropade fråga, och att ingen kunde upplåta boken eller se derin, betecknar, att intet skapadt wäsende war wärdigt till uppenbarelsen af dessa Guds rådslut, utan Kristus allena.
4 Och jag gret mycket deröfwer, att ingen befans wärdig att upplåta boken eller se derin.
Johannes, som genom den Helige Ande förstod, huru oändligt wigtigt denna boks innehåll war för Kristi församling, gret af djup bedröfwelse, då ingen befans wärdig att upplåta den. ”Utan tårar wardt Uppenbarelseboken icke skrifwen, utan tårar warder den icke förstådd.”
5 Och en af de äldste sade till mig: Gråt icke; se, lejonet af Judas’ stam, Davids telning, har öfwerwunnit, så att han kan upplåta boken och bryta hennes sju insegel. 1 Mos. 49: 9 f. Es. 11: 1, 10.
Judas sjelf kallas ett lejon, 1 Mos. 49: 9, 10. Men Judas’ stam bar detta namn med afseende på den segerhjelten, som här uppträder och kallas Davids telning, i grundt. rot, ty i honom hade David sitt rotfäste, och till den menskliga naturen är Kristus telning af Davids stam och just den konung, på hwilket löftet till David syftade. Se Es. 11: 1. 2 Sam. 7: 12–14. Denne segerhjelte af Judas’ stam och Davids slägt har öfwerwunnit alla andeliga fiender, wunnit seger i hela sitt förnedringstillstånd, wunnit seger i öknen, i Getsemane och på Golgata, wunnit seger i sin uppståndelse och winner seger genom sitt rikes fulländning. Han war wärdig att taga och upplåta denna bok.
6 Och jag såg, och se, mellan tronen och de fyra djuren och de äldste ett Lam stående, likasom slagtadt, och det hade sju horn och sju ögon, hwilka äro Guds sju andar, som äro utsände öfwer hela jorden. Joh. 1: 29, 36. Upp. 7: 17.
Lam, grt.: ett litet lam; detta lam bar på sig tecknen efter en blodig död, såsom Johannes i denna höga uppenbarelse fick skåda det. Alltså behåller Kristus i sin förklarade menniskonatur tecken af den blodiga försoningsdöd, genom hwilken han wunnit sin fullkomliga seger. Att detta lam skådas mellan tronen etc., grundt. midt i tronen, är en bild deraf, att Kristus är tillika skapelsens och återlösningens, naturens och församlingens medelpunkt och lifsgrund. De sju hornen utmärka den allmagt, som i förening med den Helige Ande är gifwen äfwen åt hans menskliga natur, så att han ock såsom menniska är sin församlings allsmägtige Herre och konung. Lammets sju ögon äro de sju Guds andar, kap. 1: 4, som äro utsände öfwer hela jorden, se Sak. 3: 9. Den underbara föreningen mellan Kristus och den Helige Ande, eller att den Helige Ande utgår af Fadren just genom Sonen och således äfwen af Sonen, så att han i sin förklarade mandom har den Helige Ande i oändlig fullhet, för att meddela åt menniskorna, finna wi här, såsom hos Sakarias, framstäld i en märkwärdig bild. Genom den Helige Ande genomskådar Kristus hela werlden och alla menniskors hjertan, och söker såsom herde de wilsefarande och föder sin hjord. Dessa sju ögon medföra ljus och lif; de andeligen döda blifwa deraf lefwande, om de mottaga nåden, och de pånyttfödda näras, skötas och bewaras. Se Sak. 4: 10.
7 Och det kom och tog boken ur högra handen på den som satt på tronen.
8 Och då det hade tagit boken, föllo de fyra djuren och de tjugufyra äldste ned inför Lammet, och de hade hwar och en sin harpa och gyllene skålar, fulla af rökwerk, hwilka äro de heligas böner. Ps. 141: 2.
Dessa gyllene skålar, dessa käril af trons guld, som emottaga från Herren och innehålla rökwerket af Kristi förtjenst, äro de heligas böner. Alltså förstås icke med rökwerket, utan med skålarna de heligas böner. De heliga kunna, äfwen såsom bedjande, tänkande, lofwande och prisande, blott wara käril, som emottaga och frambära inför Herren de gyllene gåfwor, han sjelf har gifwit, det nådelif han hos dem har werkat, det af Kristi förtjenst och den Helige Andes kraft, som han hos dem nedlägger. Den bedjande församlingen på jorden står i den innerligaste förening med den triumferande församlingen i himmelen, och alla böner uppstiga i Kristi förtjensts gemensamma rökwerk.
9 Och de sjöngo en ny sång, sägande: Du är wärdig att taga boken och bryta hennes insegel, ty du har blifwit slagtad och har köpt oss åt Gud med ditt blod utur alla stammar och tungomål och folk och folkslag Upp. 14: 2 f. 2 Kor. 6: 20. 1 Petr. 1: 18 f.
10 och gjort dem åt wår Gud till ett konungadöme och till prester, och de skola regera på jorden. 2 Mos. 19: 5 f. 1 Petr. 2: 5, 9.
Detta är såsom en ny sång, beprisande återlösningens werk, jemte lofsången öfwer skapelsen m. m., kap. 4. Att de saliga skola bestå af menniskor, samlade från alla stammar o. s. w., se kap. 7, men ingen salighet winnes, utan genom återlösningen med Kristi blod. Om de heligas konungsliga presterskap, se 1 Petr. 2: 9.
11 Och jag såg, och jag hörde en röst af många änglar rundt omkring tronen och djuren och de äldste, och deras antal war tio tusen gånger tio tusen och tusen gånger tusen, Dan. 7: 10.
12 och de sade med hög röst: Lammet, som är slagtadt, det är wärdigt att taga magt och rikedom och wisdom och starkhet och pris och ära och lof.
_701.jpg&oldid=348826){kind=link}