Sida:Biblia Fjellstedt III (1890) 730.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
726 Det nya Jerusalem. Johannes’ Kap. 21.

medmenniskor och i synnerhet hata och förfölja Guds folk; horkarlar, hwartill ock höra alla äktenskapsbrytare; trollkarlar, eller förgiftare, som icke blott genom egentlig giftblandning, utan genom werklig eller föregifwen förbindelse med mörkrets magter söka att skada andra; afgudadyrkare, hwarmed betecknas alla, hwilka icke i Kristus wilja tillbedja den sanne Guden, men i synnerhet wilddjurets tillbedjare; och ändteligen alla lögnare, som bedraga sig sjelfwa och andra med högtrafwande lärdomssken, falsk lära, sken af dygd och gudaktighet o. s. w. Alla dessa och de, som så låta förföra sig, komma icke in i det nya Jerusalem, utan de skola få sin del i den sjö, som brinner o. s. w. Se kap. 20: 14.

9 Och der kom en af de sju änglarne, som hade de sju skålarna, fulla af de sju sista plågorna, och han talade med mig och sade: Kom hit; jag skall wisa dig bruden, Lammets hustru. Upp. 15: 1. 17: 1. 19: 7.

Att en af de sju änglar, som omtalas kap. 16, nu åter i denna syn framträder, wisar, att de sju wredesskålarne höra till den yttersta tiden och fortfara ända till fulländningen. Bruden (se v. 2) beskrifwes nu utförligare i det följande.

10 Och han förde mig i anden bort på ett stort och högt berg och wisade mig den heliga staden Jerusalem, som nedkom af himmelen från Gud

Likasom man från höjden af oljeberget kunde öfwerskåda det jordiska Jerusalem, så fick nu Johannes från det berg, till hwilket han i anden fördes, skåda det himmelska Jerusalem, icke såsom redan bygdt på jorden, utan såsom nedkommande från himmelen.

11 och hade Guds härlighet. Dess glans war lik den kostbaraste sten, såsom en kristallklar jaspissten.

Den heliga staden, som nedkommer från himmelen, har Guds härlighet, som liknas wid glansen af den kostbaraste sten eller glansen af en klart glindrande diamant, som här förstås med den kristall, som kallas en klar jaspis, eftersom diamanten är den allra ädlaste stenen.

12 Och han hade en stor och hög mur och hade tolf portar och i portarna tolf änglar och inskrifna namn, hwilka äro namnen på Israels barns tolf stammar. Hes. 48: 31 f.

Muren betyder fullkomlig trygghet, och hwarje port bewakas af en ängel. Likasom fordom på öfwersteprestens bröstsköld, så äro här de tolf slägternas namn inskrifna på den himmelska stadens mur, så att hela staden är liksom en bröstsköld, som bäres af den himmelske öfwerstepresten Kristus.

13 I öster woro tre portar, i norr tre portar, i söder tre portar och i wester tre portar.

14 Och stadsmuren hade tolf grundwalar och på dem tolf namn, namnen på Lammets tolf apostlar. Matt. 16: 18. Ef. 2: 19 f.

15 Och den som talade med mig hade en mätstång af guld för att mäta staden och dess portar och dess mur. Hes. 40: 3. Sak. 2: 1 f.

16 Och staden utgör en fyrkant, och dess längd är lika stor som bredden. Och med mätstången uppmätte han staden till tolf tusen stadier; dess längd och bredd och höjd äro lika.

17 Och han uppmätte dess mur till ett hundra fyratiofyra alnar, efter menniskomått, som ock är en ängels.

D. ä.: ett sådant menniskomått, som den mätande ängeln har gemensamt med det nya Jerusalems inwånare. Tolf tusen stadier motswara twåhundra femtio swenska mil. Detta tolftal med tusental betyder den fullkomligaste fullhet.

18 Och dess mur war byggd af jaspis, och staden war af rent guld, likt rent glas.

Muren war af jaspis, alltså fullkomligt genomskinlig, strålande ädelsten. Sådan är grundwalen och muren, men sjelfwa staden är af klart genomskinligt guld. Detta har både en bokstaflig fullbordan och betecknar tillika Kristi fullkomliga rättfärdighet och slutligen den förklarade natur, som han gifwer åt alla trogna.

19 Och stadsmurens grundwalar woro prydda med allt slags dyrbar sten; den första grundwalen war en jaspis, den andra en safir, den tredje en kalcedon, den fjerde en smaragd,

20 den femte en sardonyx, den sjette en sarder, den sjunde en krysolit, den åttonde ett beryll, den nionde en topas, den tionde en krysopras, den elfte en hyacint, den tolfte en ametist.

Jaspis, d. ä. diamant, se kap. 4: 3. Safir är en himmelsblå ädelsten; kalcedon är blågrå; smaragd grön; sarbonyx röd, hwitstrimmig; sarder eller rubin är röd; krysolit, guldsten, guldglänsande; beryll sjögrön; topas guldgul; krysopras gulgrön; hyacint violettfärgad; ametist ljusblå. Ehuru dessa ädelstenars namn ännu icke äro utredda med full wisshet, synas de dock hafwa fullkomlig motswarighet mot ädelstenarne i öfwersteprestens bröstsköld i det gamla testamentet, fastän de icke nämnas i samma ordning. Härmed betecknas alltså fulländningen af Kristi församlings tempel, detta tempel af lefwande stenar, 1 Petr. 2: 5, och hela församlingen bäres såsom en bröstsköld af den himmelske öfwerstepresten: den bäres på hans hjerta.

21 Och de tolf portarna woro tolf perlor; hwar port för sig war af en