| Psaltaren. | Ps. 7. | 79 |
för oss framlagd. På denna wäg blifwer menniskan frälst från synd och förbannelse och får i Herran sjelf en förswarare mot alla fiender, en läkare för alla sår, en tröstare i all bedröfwelse, en fullkomlig hjelp, både andelig och lekamlig, både timlig och ewig. Salige äro de bedröfwade, ty de skola få hugswalelse!
7. Psalm.
En rätt saks förswar.Davids oskyldighet, der han om sjöng HERranom, för Chus* ords skull, den Jeminitens. *2 Sam. 16: 7.
Davids oskyldighet. grt.: Davids klagosång, som han sjöng m. m. Man kan se, att denna Psalm blifwit diktad, under det David war på flykten och förföljdes af Saul. (Se 1 Sam. 26), just efter det tillfälle, då Herren hade gifwit honom nåd, att med det skönaste ädelmod skona sin fiende och att afhålla Abisais hand ifrån Herrans smorda. 1 Sam. 26: 9, 11. Ibland Benjamins slägte woro många på Sauls sida i förföljelsen emot David, och bland dessa war en häftig fiende wid namn Chus.
2. Uppå dig, HERre, tröstar jag min Gud; hjelp mig ifrån alla mina förföljare, och undsätt mig.
3. Att de icke få min själ fatt såsom lejon och sönderslita henne, efter ingen hjelpare är.
Själ bet. här hela menniskan. Wi bruka ordet själ ännu i samma bemärkelse, då wi t ex. tala om själens frälsning, ty det är hela wårt wäsende, både ande, själ och kropp, som Herren Jesus will frälsa och föra till lif och salighet. David såg nu bland menniskor ingen hjälpare, men Herren war hans hjelp och beskärm.
4. HERre, min Gud, hafwer jag sådant gjort; och är orätt i mina händer;
Sådant, d. ä. någon sådan ond gerning, som fienderna beskylla mig för, att jag traktar efter Sauls lif och hans konungarike. David hade haft tillfälle att fullkomligt ådagalägga sin oskuld häruti, då han i kulan och i öknen hade skonat Sauls lif. 1 Sam. 24.
5. Hafwer jag wedergällt dem ondt, som mig med frid läto; eller gjort dem skada, som mina fiender woro utan sak;
6. Så förfölje min fiende min själ, och få henne fatt; och nedertrampe mitt lif på marken, och lägge min ära uti stoft.* Sela. *Job 16: 15; cap. 30: 19. Ps. 44: 26.
Med dessa edeliga bekräftelsen betygar David, att han war oskyldig till det brott, fienderna anklagade honom för, då de påstodo, att han traktade efter konungens lif.
7. Statt upp, HERre, i din wrede; upphäf dig öfwer mina fienders grymhet;* och hjelp mig åter in i det embete, som du mig befallt hafwer.* *Ps. 138: 7. †2 Sam. 6: 21.
David wille icke upphäfwa sig till domare i sin egen sak, utan öfwerlemnade den åt Herran. Se 1 Pet. 2: 23. Och hjelp mig m. m., grt.: Och uppwakna till (att hjelpa) mig, ty du hafwer befallt dom. Du är sjelf den rättfärdige domaren, som will döma i min sak.
8. Att folket må åter församla sig till dig; och för deras skull kom upp igen.
Kom upp igen: Sätt dig upp på din domstol. Domstolen plägade alltid wara på en upphöjd plats, deraf kom detta talesätt: uppstiga eller uppkomma, nemligen för att förkunna rätt och fälla dom.
9. HERren är domare öfwer folken;* döm mig, HERre, efter min rättfärdighet och fromhet. *Ps. 94: 2.
Herren är domare. Detta böra wi alltid betänka och aldrig taga hämnden i wår egen hand, utan lyda Jesu ord i Matth. 5: 44. I afseende på den timliga utgången kunde David wäl bedja: döm mig Herre efter min rättfärdighet och fromhet; ty emot Saul förhöll han sig med all mensklig rättfärdighet och fromhet. Davids mening är här ingalunda, att hans egen rättfärdighet skulle gälla något inför Gud, såsom grund till ewigt lif och salighet. Men i högre mening kunna alla trogna bedja: Döm mig, Herre, efter min rättfärdighet och fromhet; ty de, som i tron äro delaktige af Jesu rättfärdighet, kunna i sin bön åberopa denna rättfärdighet, de kunna bedja i Jesu namn, de kunna i tron säga: Jesu rättfärdighet är min!
10. Låt på de ogudaktigas ondska en ände warda, och fordra de rättfärdiga; ty du, rättfärdige Gud, pröfwar hjerta och njurar.* *1 Sam. 16: 7. Jer. 11: 20; cap. 17: 10; cap. 20: 12.
Fordra, d. ä. stadfästa, befrämja. Då wår Frälsare lärt oss att bedja: Helgadt warde ditt namn, tillkomme ditt rike, ske din wilje; så bedja wi dermed också, att Herren måtte göra en ända på de ogudaktigas ondska.
11. Min sköld är när Gudi, hwilken de rätthjertade hjelper.
Min sköld, se Ps. 3: 4. De rätthjertade äro alla, som bedja om nåd att wandra uppriktigt inför Herran, de som gifwa Honom hela hjertat.
12. Gud är en rätt domare;* och en Gud som dagligen hotas. *Ps. 58: 12.
Att Gud dagligen hotas will säga, att Hans rättfärdighet wredgas emot all synd och ogudaktighet, och denna rättfärdighet är dagligen densamma. Den ogudaktige är hwarje ögonblick utsatt för Guds rättfärdiga dom.
13. Will man icke omwända sig, så
_083.jpg&oldid=344787){kind=link}