| Psaltaren. | Ps. 88, 89. | 169 |
8. Din grymhet trycker* mig, och tränger mig med alla dina böljor.† Sela. *Ps. 38: 3. †Ps. 42: 8.
I detta tillstånd af mörker, i denna skilsmessa ifrån Guds ansigte, under det Han war nedsänkt i syndagropen, hwaruti helwetets plågor omgåfwo Honom, kände Han Guds wrede och den ewiga rättfärdighetens dom öfwer alla synder. Och denna dom war såsom ett haf med brusande wågor. Belials bäckar, syndens förbannelser, som härflyta från Belial, emedan synden af honom har sitt ursprung, Ps. 18: 5, äro de böljor, som här kallas Herrans, emedan de framkallas af Guds rättfärdighet, såsom straff öfwer synden. Så säges äfwen i Skriften, att Jobs plågor kommo ifrån Herran, fastän det war djefwulen, som förorsakade dem efter Guds tillstädjelse.
9. Mina wänner hafwer du låtit komma långt ifrån mig; du hafwer gjort mig dem till en styggelse;* jag ligger fången, och kan icke utkomma. *Job 19: 19. Ps. 38: 12.
Se Es. 53: 2, 3. Under det Christus bar wåra synder, war Han fången för wår skull och lät taga sig till fånga i örtagården samt korsfästas och dödas, för att utur fängelset befria alla fångna, som wilja emottaga förlossning. Es. 61: 1.
10. Mitt ansigte* är jemmerligt för wedermödas skull: HERre, jag åkallar dig dagligen; jag uträcker mina händer till dig. *Ps. 6: 8.
11. Mån du då gör under ibland de döda? Eller mån de döda uppstå och tacka dig?* Sela. *Ps. 6: 6.
12. Mån man uti grafwen förtäljer din godhet? Och din trohet uti förderfwet?* *Ps. 30: 10.
13. Kunna då dina under uti mörkret kände warda? Eller din rättfärdighet i det land, der alla ting förgätas?* *Ps. 115: 17. Es. 38: 18.
I dessa fyra verser förehåller Christus sin himmelske Fader, att om Han icke genom nådens kraft blefwe styrkt och uppehållen i den outsägligt swåra striden för att kunna fullborda återlösningswerket, så måste hela menniskoslägtet blifwa dödens rof. Guds ära wore då bland menniskorna förlorad, då kunde ingen blifwa ett Guds barn och prisa Herran i tid och ewighet. Han beder derföre, att Fadren måtte hjelpa Honom för sitt namns äras skull. Se Ps. 6: 6. Ebr. 5: 7. Mose bad, att folket måtte blifwa skonadt, på det Guds namn icke måtte blifwa försmädadt bland hedningarna. Gud har skapat menniskan till sin ära, men de andeligen döde och de förtappade kunna icke prisa Honom. Derföre beder den lidande Frälsaren, att Hans lidande och död måtte blifwa werldens lif till Fadrens pris och ära.
Det land, der alla ting förgätas, är döden och förderfwet. All werldens härlighet förgätes der, men synden förgätes aldrig.
14. Men jag ropar till dig, HERre; och min bön kommer bittida för dig.
15. Hwi förkastar du, HERre, min själ? Och förskyler ditt ansigte för mig?
16. Jag är elände och wanmäktig, att jag så bortkastad är: jag lider ditt förskräckande, så att jag full när förtwiflar.
Se v. 8. Matth. 26: 37. Marc. 14: 33.
17. Din grymhet går öfwer mig; ditt förskräckande trycker mig.* *Ps. 38: 5.
18. De omlägga mig dagligen såsom watten; och omhwärfwa mig tillsammans.
De, nemligen din grymhet och ditt förskräckande, v. 17. Se Ps. 18: 17 och Ps. 69: 2, 3, 15, 16.
19. Du gör, att mina wänner och närmaste, och mina kände draga sig långt ifrån mig,* för sådan jemmers skull. *Job 19: 13.
I Jobs lidande woro hans wänner usla tröstare, och i wår Frälsares lidande woro Hans trognaste wänner fulla af förskräckelse, och de andre plågades af twifwel och willrådighet. Måhända funnos ock sådana fordna lärjungar, som försmädade Honom, såsom den stora hopen, då Han hängde på korset.
Ofta lida troende själar af swåra anfäktningar och måste genomgå djupa själsqwal. Då känna de sig liksom nedsänkta i död och fördömelse. Men Herren kommer alltid i rätta stunden med hjelp och tröst. 1 Sam. 2: 6.
89. Psalm.
Messias och Hans rike.En underwisning Ethans*, den Esrahitens. * 1 Kon. 4: 31. 1 Chrön. 2: 6.
2. Jag will sjunga om HERrans nåd ewinnerligen; och Hans sanning* förkunna med min mun ifrån slägte till slägte. *Joh. 1: 17.
3. Och säger alltså: Att en ewig nåd skall uppgå; och du warder din sanning i himmelen troliga hållande.
4. Jag hafwer gjort ett förbund med min utkorade; min tjenare David hafwer jag swurit:
5. Jag skall förskaffa dig en ewig säd; och bygga din stol ifrån slägte till slägte.* Sela. *2 Sam. 7: 12, [et]c. 1 Chrön. 17: 11, [et]c.
Psalmen handlar om Guds förbund med David och hans säd och om de nådelöften å Herrans sida, som med detta förbund woro
_173.jpg&oldid=345051){kind=link}