Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 180.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
176 Ps. 92, 93, 94. Psaltaren.

16. Att de förkunna skola, att HERren så from är; min tröst, och intet orätt är i Honom.* *5 Mos. 32: 4. Zeph. 3: 5.

Icke blott för tiden, utan isynnerhet för ewigheten, frambringas mångfaldiga frukter i denna örtagård, och för att bära dessa frukter aftaga icke de trognas krafter med den lekamliga åldern, utan de andeliga krafterna och de andeliga frukterna skola hos dem beständigt tilltaga. En af dessa frukter är trons frimodiga och andekraftiga bekännelse till medmenniskors wäckelse, underwisning och räddning. Guds ord och det lugna wittnesbördet om Herrans underbara nåd, grundadt på mogen erfarenhet hos christna, uppfyllda af Herrans Ande och af Christi kärlek, kunna winna själar för himmelen och således bära oförgängliga frukter.

Ett Palmträd och en planta hwila alltid på sin rot, men de wäxa och bära frukt; de arbeta med sina stilla krafter. Så skola wi hafwa wårt rotfäste i den fasta grunden och hwila med själen i Herran, wara ”rotade och uppbyggde” i Honom, Col. 2: 7; men med stilla werksamhet bära frukt på alla sidor och göra det godt är, såsom fruktträdens grenar bära frukt på alla sidor om stammen, stundom i sådan mängd, att de deraf nedböjas, men de weta icke deraf. Icke heller skola Guds barn weta af de frukter, de hafwa, men frukterna komma alltid, der de himmelska lifskrafterna werka.

93. Psalm.

Christi rikes fasthet.

HERren är Konung,* och härligen beprydd, HERren är beprydd; och hafwer begynt ett rike, så widt som werlden är, och tillredt det, att det blifwa skall. *Ps. 2: 6. Ps. 96: 10. Ps. 97: 1. Ps. 99: 1. Es. 52: 7.

Ifrån början till slut i den Heliga Skrift framställes Herren såsom den allsmäktige Konungen, och om wi rätt trodde på Hans konungamakt och på Hans konungsliga omsorg om sitt rike, så skulle det göra wår frimodighet fast och oöfwerwinnelig och gifwa oss kraft att såsom Hans undersåter alltid stå faste i striden mot alla fiender. Oöfwerwinnerlig är Hans rike i werlden och likaså oöfwerwinnerligt är Hans rike hos de swagaste trogna, så länge de wilja hafwa Honom till Konung.

2. Ifrån den tiden står din stol fast; du är ewig.

3. HERre, wattuströmmarna upphäfwa sig, wattuströmmarna upphäfwa sitt fräsande; wattuströmmarna upphäfwa sina böljor.* *Ps. 46: 4.

4. De wågor i hafwet äro stora, och fräsa grufweligen:* men HERren är ännu större i höjden. *Es. 17: 12, 13. Uppb. 17: 15.

Wattuströmmarne och hafwets wågor betyda alla de fiendtliga anfall, som göras mot Christi rike i denna werlden. Se Ps. 46: 4. Ps. 69 Ofta brusar den fiendtliga makten såsom en flod som will bortskölja och fördränka Christi kyrka såsom syndafloden bortswämmade alla den tidens obotfärdiga.

5. Dina ord äro en rätt lära;* helighet, HERre, är ditt hus prydning ewinnerligen. *Joh. 17: 17.

Genom Guds ord, som är ett uttryck af Herrans helighet, werkas rättfärdighet och helighet hos menniskorna, hwilka beredas till ett andeligt hus och tempel, deruti Han will bo ewinnerligen. 1 Pet. 2: 5. 2 Cor. 6: 16. Eph. 2: 22. Guds huses prydning är den heliga prydning, hwaruti Hans folk skall tjena Honom i tid och ewighet. Ps. 110: 3.

Denna Psalm lärer oss att tillbedja wår Herre och Frälsare såsom Konung. Den stridande församlingen, som är Hans här, har en Konung, som är en oöfwerwinnerlig segerhjelte. Detta skall wara de trognas tröst i striden. Han har öfwerwunnit werlden och Han sjelf står i striden främst. Joh. 16: 33. Mich. 2: 13.

94. Psalm.

Emot församlingens fiender.

HERre Gud, hwilken hämnden tillhörer;* Gud, hwilken hämnden tillhörer, bete dig. *5 Mos. 32: 35. Jer. 51: 56. Rom. 12: 19.

Se 1 Pet. 2: 23, 24.

2. Upphöj dig, du werldens domare:* wedergäll de högfärdiga, det de förtjena. *1 Mos. 18: 25. Ps. 7: 9.

3. HERre, huru länge skola de ogudaktige, huru länge skola de ogudaktige pråla?* *Ps. 75: 5, [et]c.

4. Och så högmodeligen tala? Och alle ogerningsmän så berömma sig?

5. HERre, de förtrycka ditt folk; och plåga ditt arf.

Herrans folk i synlig måtto war på den tiden Israels folk.

6. Enkor och främlingar dräpa de; och faderlösa döda de.

7. Och säga: HERren ser det icke; och Jacobs Gud aktar det icke.* *Ps. 10: 4, 11. Ps. 73: 11.

8. Märker dock, I galne* ibland folket; och I dårar, när wiljen I wise warda? *Ps. 53: 2. Ps. 92: 7.

9. Den der örat planterat hafwer, skulle Han icke höra? Den der ögat gjort hafwer, skulle Han icke se?* *2 Mos. 4: 11.

Då Gud åt skapade wäsen gifwit ögon, öron