Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 203.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
Psaltaren. Ps. 115, 116. 199

I motsats mot hedningarna och alla, som icke tillhöra Christi sanna församling, utan tjena afgudar, antingen i werkliga beläten eller i tänkesätt och lefwerne (v. 8), skola alla Guds barn tacka Herran för alla Hans wälsignelser. Aarons hus och Israels hus betyda det andeliga presterskapet och hela det andeliga Israel. Det war i synnerhet efter Påskalammets ätande denna härliga wälsignelse uttalades. Församlingen prisade Gud för alla förbundets wälsignelser. Så skall den christna församlingen prisa Gud för alla nådens håfwor i Christo och särskilt för ordets och sakramenternas nådegåfwor. Alla, som äro delaktige af Hans förbund, äro Herrans wälsignade.

16. Himmelen allt omkring är HERrans; men jorden hafwer Han gifwit menniskors barn.

Både himmel och jord äro Herrans, men himmelen kallas särskilt Hans boning derföre, att Han der i högre mått än på jorden uppenbarar sin härlighet.

17. De döda kunna dig, HERre, icke lofwa; ej heller de, som nederfara i det stilla.* *Ps. 6: 6. Es. 38: 18, 19.

18. Utan wi lofwe HERran, ifrån nu och i ewighet.* Halleluja. *Ps. 113: 2. Dan. 2: 20.

Om Guds folk kunde blifwa omintetgjordt af fienderna och utrotadt från jorden, så skulle Guds största lof från jorden förswinna och fienderna triumfera, derföre beder församlingen om lif och kraft och seger till Herrans pris och ära, v. 1. Ps. 6: 6.

116. Psalm.

Guds församlings tacksägelse, löfte.

Det är mig ljuft, att HERren hörer min röst och min bön.* *Ps. 4: 4. Ps. 10: 17. Ps. 34: 5, 7, 18.

2. Att Han böjer sina öron till mig; derföre will jag åkalla Honom i mina lifsdagar.

3. Dödens snaror hade omfattat mig, och helwetes ångest hade råkat uppå mig:* jag kom i jemmer och nöd. *2 Sam. 22: 5, 6. Ps. 18: 5, 6.

Dödens snaror och helwetes ångest woro i ordens starkaste betydelse wår Frälsares kamp i Gethsemane och lidande på korset, men de beteckna tillika alla de lidanden i församlingen, hwaruti den måste med Christo deltaga (Rom. 8: 17) och wandra i Hans fotspår. De lidanden, som öfwergingo David särskilt och sedan hans efterträdare på thronen och hans folk på åtskilliga tider, hörde äfwen till detta för församlingen gemensamma mått af bedröfwelse, som den måste genomgå.

4. Men jag åkallade HERrans namn; o HERre, fräls min själ.

5. HERren är nådelig och rättfärdig, och wår Gud är barmhertig.

6. HERren bewarar de enfaldiga; när jag nederligger, så hjelper Han mig.

De enfaldiga äro de uppriktiga, de som icke äro dubbla, utan enkla, icke twåfaldiga utan enfaldiga, icke wilja tillhöra Gud och werlden på samma gång, och tjena Gudi och mammon, utan tillhöra och tjena Herran allena. Dessa bewarar Herren; i nöden är Han deras hjelpare och i bedröfwelsen deras hugswalare, i fall deras upprättare och i förföljelse deras beskyddare.

7. War nu åter till frids, min själ, ty HERren gör dig godt.

8. Ty du hafwer uttagit min själ utur döden,* mina ögon ifrån tårar, min fot ifrån fall. *Ps. 71: 20. Ps. 86: 13.

9. Jag will wandra för HERran uti de lefwandes land.* *Ps. 56: 14.

10. Jag tror, derföre talar jag;* Men jag warder swårligen plågad. *2 Cor. 4: 13.

Deraf hjertat fullt är, deraf talar munnen. Hafwa wi tron och dermed Christus sjelf i wåra hjertan, så talar munnen af denna tro. En christens tal är ett wittnesbörd om hans tänkesätt, öfwertygelse och inre tillstånd. Se Rom. 10: 9. En lefwande tro kan aldrig wara utan sanningens bekännelse, ehuru förföljelse och smälek derwid alltid äro att wänta. Men denna bekännelse får icke bestå i skrymtaktig andelig talträngdhet.

11. Jag sade i min häpenhet:* Alla menniskor äro lögnaktige.† *Ps. 31: 23. †Rom. 3: 4.

Lögnaktige bet. här otillförlitlige. Antingen wilja de icke eller kunna de icke hjelpa i nödens och farans stund. Gud är wår enda säkra tillflykt. Olycklig är den, som litar på något annat, såsom propheten säger: förbannad är den utan, som förlåter sig uppå menniska och sätter kött sig till arm och wiker med sitt hjerta ifrån Herran. Jer. 17: 5.

12. Huru skall jag wedergälla HERran alla Hans wälgerningar, som Han mig gör?

13. Jag will taga den helsosamma kalken, och predika HERrans namn.

Kalken betyder här den af Herran beskärda delen af bedröfwelse och nöd, som Hans trogna skola genomgå. Denna kalk är helsosam för själ och hjerta, likasom bittra läkemedel ofta äro helsosamma för en sjuklig kropp. Denna kalk, som räckes af den wisa och kärleksrika fadershanden från himmelen, skola alla, som höra till Guds folk, bedja om nåd att med tacksamhet emottaga och med tålamod dricka. Då medförer den helsa och lif och ewig wälsignelse.