| 214 | Ps. 132, 133, 134. | Psaltaren. |
10. Tag icke bort din smordas* regemente, för din tjenare Davids skull. *Ps. 18: 51.
Herrans smorda war, såsom förebild, David, men i ordets fulla mening Christus, Messias. Det uttrycket: för Davids skull syftar alltid på Davids Son. Se Ps. 18: 51.
11. HERren hafwer swurit* David en sann ed, der skall Han icke ifrån träda: Jag skall sätta dig din lifs frukt uppå din stol. *2 Sam. 7: 12. 1 Chrön. 17: 11. Ps. 89: 4, 20. Ap.G. 2: 30.
12. Om dina barn hålla mitt förbund, och mitt wittnesbörd, som jag dem lärande warder, så skola ock deras barn sitta på din stol ewinnerligen:
13. Ty HERren hafwer utwalt Zion, och hafwer lust till att bo der.
14. Detta är min hwila ewinnerligen, här will jag bo; ty här behagar mig wäl.
15. Jag will wälsigna dess spis; och gifwa dess fattiga bröd nog.
16. Dess prester will jag bekläda med salighet; och dess helige skola glädja sig.* *Es. 61: 6, 10.
17. Dersammastäds skall uppgå Davids horn:* jag hafwer tillredt åt min smorda en lykta.† *Luc. 1: 69. †1 Kon. 11: 36. Luc. 2: 32.
Dessa löften syfta i deras fullhet på Messias. Det ordet horn är en bild af Messiæ konungamakt och ordet lykta eller ljus betyder, att Davids Son, Messias, icke blott skall lefwa ewinnerligen, utan ock upplysa hela werlden.
18. Hans fiender will jag bekläda med skam; men öfwer honom skall hans krona blomstras.* *Hes. 21: 27.
Att Hans krona, som är Hans rike, skall blomstras, betyder det oförgängliga lif och blomstrande tillstånd, hwaraf alla blifwa delaktige, som tro på Davids Son, de äro Hans krona, och Han will gifwa dem lifsens krona.
133. Psalm.
Bröders endrägtighet.En wisa Davids i högre choren. Si, huru godt och lustigt är det, att bröder bo endrägteligen tillsammans.* *Ordspr. 6: 16.
Hela Israels folk war ett brödraskap, ty deras fäder woro bröder sins emellan och Gud deras fader. 5 Mos. 32: 6. Så är hela christenheten, så många som höra till det andeliga Israel, medlemmar af det himmelska brödraskapet, och äro derföre förpligtade att i frid och kärlek umgås med hwarandra här på jorden. Se Jac. 2: 12–17. De hafwa samme andelige stamfader, Christus, likasom Israels folk hade Israel til stamfader.
2. Såsom kosteligt balsam* är, det af Aarons hufwud flyter neder i allt hans skägg, det nederflyter uppå hans kläder. *2 Mos. 29: 7.
Wigoljan, hwarmed så wäl Aaron och hans söner som helgedomen och dess tyg skulle inwigas, war ganska dyrbar och wälluktande, såsom wi se af dess tillredelse. 2 Mos. 30: 23–25. Med denna liknelse beskrifwes här brödrakärlekens och endrägtens kostelighet och ljuflighet; och såsom oljan nedflöt från Aarons hufwud på hans kläder, så förflyter brödrakärleken från den himmelska Aaron, Jesus Christus, som är församlingens hufwud. Eph. 1: 22. Oljan läker sår och stillar smärta. Så helar ock brödrakärleken hwad satan sönderslitit och stillar all oro. Denna olja war en bild af den Helige Andes nåd. Nåden werkar sann brödrakärlek och andans enhet genom fridens band.
3. Såsom Hermons dagg, och den på Zions berg nederfaller: ty dersammastädes lofwar HERren wälsignelse och lif till ewig tid.
Såsom daggen fuktar jorden och gör henne fruktbärande, så sprider ock brödrakärleken och brödraendrägten mångfaldig wälsignelse, der den råder. 1 Cor. 13: 4–7.
Dersammastädes lofwar, m. m. grt: Der, neml. hwarest brödrakärleken öfwas, bjuder Herren wälsignelsen. Denna wälsignelse flödar från nådathronen. 5 Mos. 28: 8.
134. Psalm.
Kyrkotjenares pligt.En wisa i högre choren. Si, lofwer HERran alle HERrans tjenare: I som stån om natten i HERrans hus.* *2 Mos. 27: 21. 3 Mos. 8: 35. 1 Chrön. 9: 33. Ps. 135: 1, 2.
2. Lyfter* edra händer upp i helgedomen; och lofwer HERran. *1 Tim. 2: 8.
Både natt och dag woro så indelade, att särskilda wakter af presterna och Leviterna skötte gudstjensten och altarelden, under de timmar, som föllo på deras lott, ty elden på altaret fick aldrig utslockna. Då högtidsgästerna kommo ifrån alla landets delar, så helsade de dessa wakter, ty de gingo alltid först till Herrans helgedom.
3. HERren wälsigne* dig af Zion; den himmel och jord gjort hafwer. *4 Mos. 6: 23. Ps. 128: 5.
Dessa ord kunna wi anse såsom de wakande och tjenstgörande presternas swar till högtidsgästerna, en wälsignelseönskan från helgedomen, som wisar oss, att all wälsignelse måste komma
_218.jpg&oldid=345184){kind=link}