| 238 | Cap. 8. | Salomos Ordspråk. |
Den förförande och dödande skökan är alltså i widsträcktare mening hwilken skötesynd som helst, af hwilken menniskan låter sig fångas: högmodet, ärelystnaden, girigheten, dryckenskapen, spelsjukan, all fåfänglighet m. m.
8. Capitel.
Guds Son är rätta wisheten.Ropar icke wisheten: Och klokheten låter sig höra. *Ords. 1: 20, [et]c.
I detta särdeles märkwärdiga capitel talar wisheten om sig sjelf såsom person på ett sådant sätt och tillägger sig sådane egenskaper, att man deraf tydligt kan se, att denna person är densamma som apostelen Johannes kallar ordet, det oskapade personliga ordet. Det är denna personliga wishet, det är Guds Son, som ropar till menniskorna och kallar dem till bättring och försoning med Gud. 2 Cor. 5: 20. Se 1 cap. 1, 20.
2. Uppenbar på wägen, och på stråten står han;
3. Wid stadsportarna, der man ingår, ropar han:
4. O, I män, jag ropar till eder; och ropar till folket.* *Ps. 49: 3.
5. Akter, I oförnuftige, uppå wishet; och I dårar, lägger det på hjertat.
Oförnuftige: enfaldige, oerfarne.
6. Hörer, ty jag will tala det märkeligt är, och lära det rätt är.
7. Ty min mun skall tala sanningen, och mina läppar skola hata det ogudaktigt är.* *Ps. 45: 8.
8. Allt min muns tal är rätt;* der är intet wrångt eller falskt inne: *Ps. 119: 151, 160.
9. De äro alla klara för dem, som förstå dem; och rätta för dem, som wilja anamma dem.
Se Joh. 1: 12. Wishetens tal är wisheten sjelf. Gud är i det ord, som Han har uppenbarat, och detta wishetens ord kallar menniskorna öfwer allt, v. 2, 3, och är icke swårt att finna. Menniskor pråla ofta med det de weta på ett sådant sätt, att det skall se ut, såsom om deruti wore djupa hemligheter, men den högsta wisheten will åt hwar och en meddela sina fördolda härliga skatter.
10. Tager wid min tuktan, hellre än silfwer; och akter lärdom högre än kosteligt guld.* *Job 28: 15. Ordspr. 3: 14, 15. cap. 16: 16.
11. Ty wishet är bättre än perlor; och allt, det man önska må, kan icke liknas henne;
12. Jag, wishet, bor när klokheten, och jag kan gifwa goda råd.
Wisheten bor när klokheten eller förståndigheten. Så snart Guds Ande fått så mycket upplysa menniskan, att hon känner och förstår, att hon är en förlorad syndare, som icke kan blifwa frälst utan genom nåden, och den menniskan då emottager Evangelii ljus och tror på Christum till syndernas förlåtelse, då har den menniskan klokhet, d. ä. ett af Guds Anda upplyft förstånd, och ett sådant herberge will den himmelska wisheten hafwa. Den mig älskar, han warder hållande mina ord, och min Fader skall älska honom och wi skola komma till honom och blifwa boende när honom. Joh. 14: 23. Se ock Uppb. 3: 20. Åt den menniskan gifwer Han goda råd, ty Han heter Underlig, Råd, Gud, Hjelte, ewig Fader, Fridförste, Es. 9: 6, och på honom hwilas Herrans Ande, wishets och förstånds ande råds och starkhets ande, kunskaps och Herrans fruktans ande. Es. 11: 2.
13. HERrans fruktan hatar det arga, högfärd, högmod och ond wäg; och jag kan icke lida en wrång mun.
14. Mitt är både råd och dåd: jag hafwer förstånd och makt.
15. Genom mig regera konungarna; och rådsherrarna stadga rätthet.* *Dan. 2: 21.
16. Genom mig råda förstarna, regenter och alle domare på jorden.
Den himmelska wisheten är sjelf den allsmäktige Konungen, som har werldsstyrelsen i sin hand. Fadren har lemnat riket i sin Sons händer. Ps. 2: 6. Dan. 7: 14. Detta gäller isynnerhet om nådens rike; men äfwen i allmaktens rike regerar Sonen tillika med Fadren, och den öfwerhet, som är, hon är skickad af Gudi. Rom. 13: 1. Det är således af Honom, konungar, förstar och mäktige hafwa sin makt, och lycklige äro de och deras folk, om de rätt besinna, att de hafwa denna makt af Honom, så att styrelsen sker efter Hans råd. Han är alla konungars Konung och alla herrars Herre, de äro Hans tjenare och skola derföre sköta sina höga embeten i Hans tjenst. Då de så göra, stå deras throner fast, och allt måste wäl gå.
17. Jag älskar dem, som mig älska: och de som mig bittida söka, de finna mig.* *Joh. 14: 21.
Se 21. Luc. 11: 9}. Matth. 7: 7, 8.
18. Rikedom och ära är när mig; waraktigt gods och rättfärdighet.* *Ords. 3: 16.
19. Min frukt är bättre än guld och fint guld, och min tilldrägt bättre än utkoradt silfwer.
Den, som söker och finner den sanna wisheten, har funnit en oändelig rikedom, en oförgänglig skatt och en ewig ära. Se Matth. 6: 20. Luc. 12: 33. Uppb. 3: 18. Wshetens tilldrägt är allt det goda den medförer. Tilldrägt: inkomst, det som förwärfwas.
_242.jpg&oldid=345249){kind=link}