Om Propheterna.
Prophetisk ingifwelse af den Helige Anda är det samma som gudomlig uppenbarelse och således lika gammal med menniskoslägtet. Gud uppenbarade sig för Adam, åt Adam gafs det första prophetiska löftet: Qwinnones säd skall söndertrampa ormens hufwud. Enoch war en mäktig prophet efter Apostelen Juda wittnesbörd, han talade om Herrans tillkommelse till dom flera årtusenden på förhand, ty hans prophetia åsyftade icke blott syndaflodens dom, utan hufwudsakligen den dom, som ännu tillstundar. Se Juda Ep. v. 14. Lamech war en prophet, ty han nedlade en prophetia i sin sons namn Noah, likasom Enoch i sin sons namn Methusalah (hans död skall sända, nemligen floden), nedlagt en prophetia om syndafloden, som kom samma år då Methusalah dog. Noah war en prophet, hans wälsignelse och förbannelse öfwer sina barn och efterkommande hafwa blifwit fullbordade i årtusenden, och wi se denna fullbordan för wåra ögon ännu i denna dag. På Sem har löftet gått i fullbordan, Japhet är utwidgad och bor i Sems hyddor (ty saligheten är af Judarne, christendomen hwilar på Judendomen, det Nya Testamentet på det Gamla) och Canaans, Ham sons efterkommande lida ännu i träldomstillstånd, och större delen af dem hafwa i alla tider warit i träldom. Abraham war också prophet, ty åt honom gafs det löfte: I dig skola alla slägter på jorden wälsignade warda. Detta löfte förkunnade han för sina anhöriga, såwäl som de öfriga uppenbarelser, hwarmed Herren benådat honom, och han war således en stor prophet. Isaac och Jacob woro propheter. De förkunnade löften om Messias, som Gud åt dem genom uppenbarelse gifwit. Isaac nedlade i wälsignelsen öfwer Jacob och Esau widt omfattande prophetior om deras framtid och om Messiæ rike. Jacob propheterade, då han wälsignade sina barn, han förkunnade hwad som skulle öfwergå deras efterkommande, han talade om öfwerlägsenheten af Josephs stam, om Messiæ födelse af Juda stam och Messiæ rike: Honom skola folken tillfalla. Joseph war en prophet. 1 Mos. 41. Mose war den störste af Gamla Testamentets propheter: Aaron och hans syster Miriam, Eldad och Medad och många andra hade prophetians gåfwa på den tiden. Bileam war en fallen prophet. Josua war prophet icke blott med orden, i det han förkunnade de uppenbarelser, han undfick, utan hufwudsakligen i sin person, sin ställning och sina gerningar. Äfen himlakropparne, solen och månan propheterade i hans tid om den Josuas tillkommelse, som hafwer makt öfwer himmel och jord och skall lägga alla fiender till sin fotapall. I Domarnes tid war prophetians gåfwa icke sällsynt, såsom Deborahs exempel wisar, och en af de störste propheterna war Samuel, som regerade såsom domare i lång tid. Samuel inrättade egentligen prophetskolor, i hwilka ynglingar underwisades i Herrans ord, för att blifwa folkets lärare, och somliga af dem fingo prophetians gåfwa i högre mått, så att de icke blott genom Guds Andas nåd kunde förstå det uppenbarade ordet och underwisa deruti, utan de erhöllo uppenbarelser. Efter den tiden werkade många Herrans propheter, af hwilka somliga äro nämnda wid namn, såsom Oded, Gad, Micha, Nathan, prophetissan Hulda och isynnherhet den store propheten Elias och hans lärjunge Elisa och andra, af hwilka wi icke hafwa några efterlemnade skrifter, men deras werk woro prophetior, som predika och werka intill denna dag. David och Salomo woro propheter och med det öfwerstepresterliga embetet skulle prophetians gåfwa alltid wara förenad, så att folket skulle kunna genom öfwerstepresten fråga Herran, och derföre uttalade äfwen öfwerstepresten Caiphas, då Christus skulle korsfästas, en stor prophetia, som hwarken öfwerstepresten eller folket förstodo, men som Guds Ande för oss tolkar såsom en prophetia: Oss är bättre att en man dör för folket, än att allt folket skulle förgås. Det prophetiska embetet war således till en början innerligen förenadt med det presterliga, såsom Mose och Aaron woro bröder, och såsom Aaron sjelf war prophet och propheterna i följande tider woro folklärare, som werkade gemensamt med presterna. Men ju mera
_325.jpg&oldid=345468){kind=link}