Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 345.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
Juda rikes förhärjelse. Propheten Esaia. Cap. 8. 341

begagnas till betesmark, och då man går deröfwer, måste man bewäpna sig med pilar och båge för att skydda sig emot wilddjuren.

8. Capitel.

Fly förbund. Trösta på Gud.

Och HERren sade till mig: Tag dig ett stort bref, och skrif deruti med en menniskas styl: Röfwa snart; hasta till byte.

Så fortfar propheten att ännu tydligare wisa den snara fullbordan af det, som blifwit förkunnadt i cap. 7: 16—25, så wäl i anseende till Israels rike, v. 4, som också Juda rike, v. 5—8. Detta stora bref (pergamentrulle) skulle tjena stort ett offentligt wittnesbörd. Det skulle wara stort, på det orden kunde skrifwas ganska stora och tydliga. En menniskas styl, d. ä. med wanlig griffel och med wanlig folkskrift, som hwar och en kunde läsa. Se Hab. 2: 2. Ps. 45: 2. Röfwa snart, hasta till byte woro de twå domsord, som skulle skrifwas. En prophetisk befallning till konungen i Assyrien, att snart fullborda hwad som redan war förkunnadt.

2. Och jag tog till mig twå trogna wittnen, presten Uria, och Zacharja, Jeberechia son:

Dessa twå wittnen blefwo tillkallade för att sedan, då prophetian gick i fullbordan, kunna intyga, att det förut hade blifwit af propheten förkunnadt. Denne Zacharia war icke propheten af samma namn, ty han lefde mycket sednare; men måhända Leviten Zacharia, som omtalas 2 Chrön. 29: 13.

3. Och gick till en prophetissa: hon wardt hafwande, och födde en son; och HERren sade till mig: kalla honom: Röfwa snart; hasta till byte.

Till en prophetissa, grt.: till prophetissan. Så kallas prophetens hustru, en äretitel, som hon med mannen fick dela. Sonen, som föddes, fick på Herrans befallning ett namn, som beständigt skulle påminna om prophetian, v. 1, han blef inför folket en lefwande prophetia.

4. Ty förr än pilten skall kunna säga: käre fader, kära moder, skall Damascos makt och Samarie byte borttaget warda genom konungen af Assyrien.* *2 Kon. 15: 29; cap. 16: 9.

Detta inträffade snart, ty i konung Ahas tredje regeringsår förde konungen af Assyrien, Tiglath Pileser, bort till Assyrien hela Napthali stam och många innewånare af Galilea och Gilead år 741 f. Chr. födelse; och följande året eröfrade han Damascus, dödade konung Rezin och bortförde innewånarne i fångenskap till Kir. 2 Kon. 16: 9. I de tre namnen: Sear Jasub, Immanuel och Röfwa snart, hasta till byte, woro tre stora prophetior nedlagda om folkets bortförande, dess framtida återställelse och om Messiæ ankomst.

5. Och HERren talade ytterligare med mig, och sade:

6. Efter detta folket föraktar det wattnet i Siloa, hwilket så stilla löper, och tröstar uppå Rezin och Remalia son:

7. Si, så skall HERren låta komma öfwer dem starkt och mycket strömwatten: nemligen konungen af Assyrien och all hans härlighet, att de skola fara öfwer alla deras bäckar, och gå öfwer alla deras stränder:

8. Och skola infalla uti Juda, och flöda, och gå öfwer, till dess att de räcka upp till halsen: och skola utsträcka sina wingar, så att de uppfylla ditt land, o ImmanuEl, så widt som det är.

De fiendtliga härarnes infall beskrifwas här under bilden af en öfwerswämmade flod, som skulle inströmma öfwer landet. Wattnet i Siloa. Neh. 3: 15. Joh. 9: 7. Guds stads wattukälla war en bild af Guds uppenbarade ord och nådens inrättningar i Israel, hwarigenom Herren gaf lifwets watten åt sitt folk. Denna liknelse förekommer ofta. När dig är en lefwande källa, och i ditt ljus se wi ljus, Ps. 36: 10, se äfwen Hes. 47. Zach. 14: 8. Joh. 4: 14. Denna lifwets källa war redan nu föraktad af Juda och Israel (Jer. 2: 13) och ansågs såsom ringa och kraftlös, och Ahas wände sig till Assyrien, i stället för att söka hjelp hos Herran: han föredrog Euphrats ström framför Siloas stilla watten, Assyriens makt framför Herrans beskydd; derföre skulle krigshärar från Assyrien såsom en flod öfwerswämma landet. Det war folket i Israels rike, som satte sitt hopp på Rezin och Remalia son, v. 6.

Judalandet kallas Immanuels land, v. 8, det land, som Han gifwit sitt folk och der Han skulle födas. Wattnens wingar, v. 8, betyder de sidoflöden, som ifrån hufwudströmmen skulle öfwerskölja och betäcka landet. Watten brukas ofta såsom en bild af stora folkskaror. Se Es. 17: 12, 13. Krigshärarnes sidoafdelningar kallas också deras wingar.

9. Warer wrede, I folk, och gifwer likwäl flykten: hörer I alle, som ären i fjerran land, ruster eder, och gifwer dock flykten; ruster eder, och gifwer dock flykten;

Här wänder sig prophetian emot fienderna, ”Propheten bespottar de Assyrier, att de warda för Jerusalem kommande och dock med skam derifrån dragande.” L. 2 Kon. 19: 21.

10. Besluter ett råd, och der warde intet af; talens wid, och det består icke;* ty här är ImmanuEl.† *2 Kon. 18: 17. †Rom. 8: 31.

Här förklaras den förra prophetian om det tecken, som ligger i namnet Immanuel. Cap. 7: 14. Den Immanuel, som folket och landet tillhörer, gör fiendernas rådslut om intet. Han låter dem straffa, men icke förstöra Hans folk.