| 376 | Prophetia om Christus. | Propheten Esaia. | Cap. 28. |
Förtappade, grt.: bortkomna. Folkets samling efter fångenskapen beskrifwes här tydligare än i v. 12. Blåsandet i basunen är ett uttryck, som betyder den mäktiga, andeliga kallelse och de öfriga redskap i Guds hand, genom hwilka denna samling skulle ske. Så förlossar Herren alla sina trogna från all slags fångenskap och samlar dem till det ewiga hemmet. Samlingen från den babyloniska fångenskapen blef en förebild till den samling, som ännu förestår, hwarpå prophetians slutfullbordan syftar. Hes. 36: 24–38.
28. Capitel.
Israels och Juda tunga.We den stolta kronan, de drucknas af Ephraim, det falnade blomstret, hans lustiga härlighets, hwilket öfwer den feta dalen står, deras som af win ragla.
Detta är ett werop öfwer staden Samaria, som war Ephraims krona, det Israelitiska rikets hufwudstad. Den war en blomstrande stad, som börjat förfalna eller förwissna såsom en wissnande blomma; ty så snart synden får öfwerhand hos en menniska eller hos ett folk, så är dess undergång för handen. Ephraim eller Israels rike framställes under bilden af en drucken menniska, som i sitt rus har en wissnad blomsterkrans på sitt hufwud. Så snart syndamåttet är nära att blifwa fullt, så smyckar man sig så mycket mer med wissnade blommor. Synden werkar andelig berusning och sedan förstockelse, se Es. 19: 14.
2. Si, en stark och mäktig af HERran, såsom en hagelstorm, såsom ett skadligt wäder, såsom en wattustorm, den starkeligen infaller, skall uti landet med wåld insläppt warda;* *2 Kon. 17: 3, 6.
3. Att den stolta kronan, och drucknas af Ephraim, skall med fötter trampad warda.
Den starke och mäktige af Herranom är den Assyriska makten, som Gud begagnade för att förstöra Israels rike, se äfwen cap. 7: 18.
4. Och det falnade blomstret, hans lustiga härlighets, hwilket öfwer den feta dalen står, skall warda såsom det bittida på sommaren mognas, hwilket förgås, medan man ännu ser det hänga på sina qwistar.
Grt.: ”Skall warda” såsom en mogen frukt före skörden, hwilken den, som får se den, förtärer, så snart han får den i handen. För Assyrien blir Samaria ett lätt och wälsmakande rof.
5. På den tiden skall HERren Zebaoth wara för de igenlefda af sitt folk en lustig krona, och en härlig krans;
6. Och en doms ande honom, som för rätta sitter, och en starkhet dem, som igenkomma af striden till porten.
Efter det ogudaktiga Israelitiska rikets undergång skulle Herren sjelf blifwa en krona och en krans, en härlighets prydnad för de qwarblifne, d. ä. isynnerhet för Juda rike under den fromme konung Hiskias, och en doms ande, så att öfwerheten och domarena i folket skulle styra och döma efter Herrans ord, och Herren skulle gifwa kraft emot fienden åt dem, hwilka konungen sände utom porten för att tala med Rabsake. 2 Kon. 18: 17, 18. De blefwo bedröfwade genom krigsförklaringen, men stärkte genom propheten Esaia. 2 Kon. 19: 2–7.
7. Dertill äro ock desse galne wordne af win, och ragla af stark dryck; ty både prester och propheter äro galne af stark dryck; de äro drunknade uti win, och ragla af stark dryck: de äro galne i prophetian, och drabba icke rätt i domen.
Här syftar propheten på Juda rike, nemligen på dem, som woro berusade af ogudaktighet och falsk lära. En följd af sådan berusning är en mängd falska dåraktiga mått och steg i lagstiftning, lagskipning och åtgärder till förbättring och förswar. Då Herrans Ande med sitt beskydd wiker ifrån ett folk, så störtar det sig i sin undergång genom egna fel och åtgärder, som blifwa dåraktigare, ju längre det lider.
8. Ty alla bord äro fulla med spyor och slemhet allestädes.
Denna förskräckliga beskrifning, såwäl som v. 7, har wisserligen en bokstaflig betydelse, ty dryckenskap war en last, som förstörde samhället, men den är tillika en bild af den berusning i själen, som förorsakas af synd och willfarelse, såsom då man af en lärare eller rådgifware icke får höra sann wishet med Guds ords anda och kraft, utan i det stället får se och höra och lukta det wämjeliga återgifwandet af berusningsmedlen, de falska grundsatser och den otro, som blifwit insupna. I sådant tillstånd komma styresmän, herdar och lärare, då de öfwergifwa Herran; de hafwa ingen kraft och ingen himmelsk lärdom att gifwa, utan hwad de gifwa ifrån sig wittnar om andelig berusning och förwillelse.
9. Hwem skall Han då lära wishet? Hwem skall Han då låta predikan förstå? De afwande af mjölken, de aftagne ifrån bröstet.
De äldre wilja icke mera låta lära sig af Herran, då de blifwit på sådant sätt berusade; barnen äro då de ende, som kunna wara nyktra och williga att underwisas genom Guds ord.
10. Ty de säga: Bjud, bjud, bjud, bjud: Bida, bida, bida, bida; här litet, der litet.
Grt.: Ty bud på bud, bud på bud; lära på lära, lära på lära m. m. Dessa bespottelseord, hwarmed Guds ords motståndare beswära sig öfwer det, som propheten förkunnade, uttrycka alla sådane berusade hjertans förwirrade
_380.jpg&oldid=345629){kind=link}