| 380 | Straff- och tröstpredikan. | Propheten Esaia. | Cap. 29, 30. |
mörkret, och säga: Ho ser oss? Och ho känner oss?* *Job 24: 15. Ps. 94: 7.
We dem, som försöka att genom skrymteri och arga, hemliga ränker bedraga Herran!
16. Hwi ären I så wrånge, likasom en krukomakares ler tänkte, och ett werk sade om sin mästare: Han hafwer icke gjort mig;* och ett käril sade till sin makare: Han känner mig icke. *Es. 45: 9.
Andelig blindhet, v. 9, 12, skenhelighet, v. 13, 14, samwetslös ogudaktighet och trots mot Skaparen, v. 15, 16, blifwa här af propheten bestraffade.
17. Nu wäl, innan en ganska liten tid skall Libanon warda en åkermark, och åkermarken skall en skog räknad warda.* *Es. 32: 15.
Libanon, som nu är en skog, skall blifwa fruktbar åkermark, och åkermarken skall blifwa en skog. Hedningarne skola räknas till Guds folk och blifwa fruktbärande i goda gerningar, och Judarne, som förut haft sanningen, skola blifwa en ödslig och ofruktbar skog, de skola falla i blindhet och icke mer kallas Guds folk, och detta gick i fullbordan. Rom. 11: 25.
18. Ty på den samma tiden skola de döfwa höra bokens ord; och de blindas ögon skola se utur mörkret och skummet.* *Matth. 11: 5.
19. Och de elände skola åter hafwa glädje i HERran, och de fattige ibland menniskorna skola glädja sig uti Israels Helige.
Hedningarne, som förut warit blinda, döfwa och elända, utan Gud och utan hopp i werlden, skola få öppnade ögon och öron att förnimma sanningen och emottaga nådens rikedomar genom Evangelium, som af Judafolket förkastades. Israels Helige är Messias, i hwilket de trogna hafwa glädje och fröjd.
20. När de tyranner en ända hafwa, och det med de begabbare ute blifwer; och förgjorde warda alle de, som waka efter att komma wedermöda åstad.
21. Hwilka komma menniskorna till att synda genom predikan, och gå dem efter, som straffa dem i porten,* och wika ifrån rättheten genom lögn. *Amos 5: 10.
Tyrannerna äro kyrkans mäktigare förföljare; begabbare äro de, som bespotta sanningens ord och Guds Andas werkningar till menniskors omwändelse. De, som åstadkomma wedermöda äro de, som sprida otro och falsk lära, hwarigenom synden tilltager och de förfölja dem, som med sanningen uppträda emot dem.
22. Derföre säger HERren, som Abraham förlossat hafwer, till Jacobs hus alltså: Jacob skall icke mer på skam komma, och hans anlete skall icke mer skämmas.
Då detta löfte om Evangelii framgång, v. 17–19, uppfylles och sanningens moståndare blifwa störtade, v. 20, 21, så blifer Jacobs folk förlossadt, Israels omwändes till Herran och Christi kyrka kommer icke mer på skam.
23. Ty när de få se deras barn mina händers werk ibland dem, skola de helga mitt namn, och skola helga den Heliga i Jacob, och frukta Israels Gud.* *Eph. 2: 10.
Israel skall en gång fröjda sig öfwer sin och öfwer hedningarnes omwändelse till Christum, och alla trogna äro då Israels andeliga barn. Då skall Israel i stor fröjd prisa Herran och helga Hans namn, se cap. 60: 4–13.
24. Ty de, som en willoanda hafwa, skola taga wid förstånd, och de bladdrare skola sig lära låta.
De, som förut woro i willfarelse, skola då lyda sanningen och blifwa förståndige. Bladdrare, d. ä.: pratare, swärmare.
30. Capitel.
Trösta på Gud, ej på annat.We de affälliga barnen, säger HERren: de, som rådslå utan mig, och utan min Anda beskydd söka, samla synd öfwer synd:
2. De som draga neder uti Egypten, och fråga icke min mun, att de skola stäkra sig med Pharaos makt, och beskärma sig under Egypti skugga.* *Jer. 37: 7. Hes. 17: 15.
Under Egypti skugga, d. ä.: under Egypti beskärm. Öfwer dem, som afwika ifrån Herran och stödja sig på menniskor, ropas we, se Jer. 17: 5.
3. Ty Pharaos starkhet skall eder på skam komma, och det beskydd under Egypti skugga till försmädelse.
4. Deras förstar hafwa warit i Zoan, och deras budskap äro till Hanes komne.
5. Men de måste likwäl allesamman på skam komma, öfwer det folk, som det mill intet bestånd wara kan, antingen med hjelp eller eljest till nytta; utan allenast till skam och hån.* *Jer. 2: 36.
Hanes, v. 4, d. ä.: Thaphanes, Jer. 2: 16. Denna hufwudstad i Egypten låg på en ö i Nilströmmen: Zoan eller Tanis, se Es. 19: 11.
6. Detta är tungan öwer de djur, som draga söder åt; der lejon och lejinnor äro, ja huggormar och brinnande flygande drakar, uti bedröfwelse och
_384.jpg&oldid=345638){kind=link}