| Om Cores och Christus. | Propheten Esaia. | Cap. 45. | 409 |
krukomakaren: Hwad gör du? Du bewisar icke dina händer på ditt werk. *Jer. 18: 6. Rom. 9: 20.
Efter den höga propetian om återlösningen förljer nu en tillrättawisning och warning till de modfällda, till de otåliga, till de misströstande och otrogna i folket, som antingen klagade öfwer Herrans wägar, då folket straffades för sina synder, eller i otro öfwergåfwo alla Hans loften. En sådan klagan wore ju, såsom om ett kerkärl skulle träta med tillwerkaren och säga: Han hafwer inga händer.
10. We honom, som till fadren säger: Hwi hafwer du aflat mig? Och till qwinnan: Hwi födde du?
Då folket klagade öfwer Guds wägar, så war det såsom en förebråelse, att Han hade skapat och utkorat det till sitt folk. Är det redan en grof synd mot naturens ordning och all mensklig känsla att öfwer sin tillwaro klaga mot fader och moder, så är det en wida större synd att knota mot skaparen sjelf.
11. Så säger HERren, den Helige i Israel, och Hans mästare: Äsker tecken af mig, wiser mina barn och mina händers werk till mig.
Äsker icke tecken af afgudar utan af mig, angående det som tillkommande är; wiser till mig mina barn, mitt folk, som jag skapat hafwer, och som ligga mig på hjertat mer än eder; jag will hjelpa dem utur nöden, hålla mitt förbund och uppfylla mina löften och kan göra detta lika så lätt, som en werkmästare kan af leret göra ett käril, såsom han will. Jer. 18: 4, 6.
12. Jag hafwer gjort jorden, och skapat menniskan deruppå; jag är den, hwilkens händer himmelen utsträckt hafwa, och bjudit all hans här.
Dessa skapelsens under bewisa, huru lätt Israels mästare, v. 11, kan hjelpa sitt folk. Med ett bud har Han skapat himmelens härar, med ett ord kan Han frälsa dig ur synd och nöd!
13. Jag hafwer uppwäckt honom uti rättfärdighet, och jag skall göra alla hans wägar släta: han skall bygga min stad, och låta mina fångar lösa,* icke för penningar eller gåfwor, säger HERren Zebaoth. *2 Chrön. 36: 22. Es. 44: 28.
Icke med penningar eller gåfwor behöfde Israel friköpa sig, utan Cyrus skulle såsom Herrans skaffare frigifwa dem för intet och befalla att återuppbygga Jerusalem.
14. Så säger HERren: De Egyptiers handel, och de Ethiopers förwärfning, och det stora folket i Seba, skola gifwa sig under dig, uti fjettrar skola de gå; och skola nederfalla för dig, och bedja dig: Ty när dig är gud, och är eljest ingen gud mer.
Se cap. 18: 7; cap. 49: 23. Ps. 87: 4. Genom Evangelii ord hafwa många folk blifwit besegrade och införlifwade med Christi kyrka, som är det andeliga Israel. Ordet fjettrar är en liknelse tagen af det wanliga bruket att fängsla dem, som i krig besegras och tillfångatagas. Men de, som besegras af Christi Evangelium, blifwa bundna ännu starkare, de bindas med den andeliga frihetens ljufliga band, de komma under Hans ok, Matth. 11: 30, och säga med glädje uti Hans tjenst: Christi kärlek twingar mig så. Och de folk, som icke friwillig wilja tjena Honom, blifwa alla förödmjukade. Zach. 14: 18.
15. Sannerligen är du en fördold Gud, du Israels Gud, Frälsaren.
Såsom till att gifwa swar från trogna hjertan på Guds härliga löften, v. 8–14, och Hans underbara styrelse i sitt nåderike, wände sig propheten här till Israels Gud, som lofwat wara sitt folks frälsare. Rom. 11: 33. För sin kyrka såwäl som för enskilda trogna är Gud stundom liksom fördold, men Han är lika werksam till sitt rikes upprättande. 5 Mos. 32: 34. Då Han straffar och tuktar, så bereder Han hjertan att blifwa en fruktbar åker, såsom då sädesmannen plöjer sin jord. Han har beslutit allt under synd, på det Han skall förbarma sig öfwer alla. Rom. 11: 32.
16. Men de afgudamakare måste allesammans med skam och hån bestå; och med hwarannan med blygd afgå.
17. Men Israel warder forlossad genom HERran ewinnerligen; och skall icke till skam och spott warda någon tid i ewighet.
Icke blott förlossning till en tid, utan ewig förlossning är åt Guds folk lofwad. Han, som förlossat dig, will bewara dig intill ändan.
18. Ty så säger HERren, som himmelen skapat hafwer, Gud, som jorden beredt hafwer, och hafwer gjort henne och tillredt, och icke så gjort henne, att hon skulle tom wara; utan hafwer tillredt henne, att man skall bo deruppå: jag är HERren, och ingen mer.
Såsom Gud beredt jorden för bestämda ändamål och icke gjort den förgäfwes, och såsom ingen deruti kan göra Guds afsigt om intet, så kan icke heller återlösningens afsigt omintetgöras, utan Guds rike skall fullbodas, såsom Han, den Allsmäktige, lofwat hafwer.
19. Jag hafwer icke hemligen* talat uti något mörkt rum på jorden: jag hafwer icke fåfängt sagt till Jacobs säd: Söker mig; ty jag är HERren, som om rättfärdighet talar, och förkunnar det rätt är. *5 Mos. 30: 11. Joh. 18: 20.
20. Låt församla sig och tillhopa framkomma hedningarnes hjeltar, de der intet weta,* och bära deras afgudars
_413.jpg&oldid=345717){kind=link}