| 454 | Straffpredikan. | Propheten Jeremia. | Cap. 2, 3. |
likasom du med Assyrien till skam worden är.* *2 Chrön. 28: 20. Es. 30: 3, 5.
Hweka: wackla af och an.
37. Ty du måste ock dädan draga, och slå dina händer tillhopa uppå hufwudet;* ty HERren skall låta ditt hopp fela, och intet skall lyckas dig när dem. *2 Sam. 13: 19.
Händernas sammanslående öfwer hufwudet war tecken till bestörtning.
3. Capitel.
Juda straffas, lockas, bekänner.Man säger: när en man skiljer sin hustru ifrån sig, och hon far ifrån honom och tager en annan man, tör han ock taga henne till sig igen? Worde icke då landet orenadt?* Men du hafwer bolat med många bolare; dock kom igen till mig, säger HERren. *5 Mos. 24: 4.
Folkets brott emot sin Herre och Gud war mycket större än något äktenskapsbrott, men Guds förbarmande är dock så stort mot det fallna folket, att Han ännu will frälsa det och återställa förbundet.
2. Lyft dina ögon upp höjden, och se till, huru du allestads horeri bedrifwer; på wägen sitter du,* och waktar uppå dem, likasom en röfware i öknen, och orenar landet med ditt horeri och din ondska. *1 Mos. 38: 14.
Såsom en Arab eller röfware i öknen ligger i försåt för dem, han will plundra, så waktade det afgudiska folket begärligt såsom en sköka efter hwarje tillfälle till den orena afgudadyrkan, hwaruti de lefde. 1 Mos. 38: 14.
3. Derföre måste ock arlaregn borta blifwa, och intet serlaregn komma; du hafwer ett skökoansigte;* du will icke mer skämmas; *Hes. 3: 7.
4. Och ropar likwäl till mig: Käre Fader, du min ungdoms mästare;* *Ps. 71: 17.
5. Will du dock wred wara ewinnerligen?* Och icke aflåta af din grymhet? du lärer och gör det ondt är, Och låter icke styra dig. *Ps. 103: 9.
Då folket så öfwergaf Gud, så upphörde den andeliga wälsignelsen och den timliga wälsignelsen förminskades, misswäxt nöd och elände påminte folket derom, att de hade öfwergifwit Honom, som öppnar eller tillsluter skyarna. Så upphörer också nådens arla- och serlaregn, då menniskan wänder sig bort ifrån sin frälsare. I sådant affall och otrostillstånd blifwer menniskan också förblindad, så att hon håller sig för oskyldig och rättfärdig, hwilket är ännu orimligare, än då en äktenskapsbryterska will gälla för en kysk och trogen hustru. På det obotfärdiga ropandet i nöden swarar Herren: Si, du lärer och gör det ondt är och låter icke styra dig; dessa ord talar Han till alla obotfärdiga bedjare. Se cap. 2: 27.
6. Och sade till mig i konung Josia tid: hafwer du ock sett hwad Israel, den affälliga, gjorde? Hon gick bort uppå alla höga berg, och under alla gröna träd, och bedref der horeri* *Jer. 2: 20.
Juda rike förmanas att betänka, hwad Herren hade gjort med de tio stammarna eller Israels rike, som längesedan war förstördt för sina synders skuld.
7. Och jag sade, då hon detta alltsammans gjort hade: Wänd dig om till mig; men hon wände sig icke: och hennes syster* Juda, den förhärdade, såg det. *Hes. 16: 46; cap. 23: 2, 4.
Juda och Israels riken liknas wid twänne systrar. Juda såg straffdomen gå öfwer Israels rike för samma afguderi, som Juda bedref, mer. besinnade sig ändå icke.
8. Och jag såg, att ändock jag den affälliga Israels horeri straffade, och öfwergaf henne, och gaf henne ett skiljobref,* likwäl fruktar sig hennes syster, den förhärdade Juda, icke; utan går bort, och bedrifwer också horeri. *5 Mos. 24: 1.
Israels skiljobref från Herran bestod deruti, att de 10 stammarne bortfördes i fångenskap till Assyrien.
9. Och af hennes horeris rykte är landet orenadt; förty hon bedrifwer horeri med stock och sten.
Med stock och sten, nemligen med afgudabilder, som woro af trä och sten.
10. Och i allt detta omwänder sig den förhärdade Juda, hennes syster, icke till mig af allt hjerta, utan skrymtar, säger HERren.
11. Och HERren sade till mig: Den affälliga Israel är from räknandes emot den förhärdade Juda.* *Hes. 16: 51; cap. 23: 11.
12. Gack bort, och predika norr ut alltså, och säg: Wänd om, du affälliga Israel, säger HERren, så will jag icke wända mitt ansigte ifrån eder; ty jag är barmhertig,* säger HERren, och will icke wredgas ewinnerligen. *Ps. 86: 15. Ps. 145: 8.
Affallet blef i Juda rike större och afskywärdare än i Israel. Äfwen norrut till de i
_458.jpg&oldid=345809){kind=link}