| Emot de Moabiter. | Propheten Jeremia. | Cap. 47, 48. | 531 |
om efter barnen, så förtwiflade skola de wara:
4. För den dagen som kommer till att förstöra alla Philisteer, och utrota Tyrus och Sidon*, samt med andra deras hjelpare; ty HERren skall förstöra de Philisteer och de öar Caphtor.† *Es. 23: 1. Jer. 25: 22. Hes. 26: 2. †5 Mos. 2: 23. Amos 9: 7.
Philisteerna, som bodde på en liten rimsa af land på södra delen af hafskusten, wester om Judalandet, woro Judarnes beständiga fiender. Deras förnämsta städer woro fem, nemligen Gath, Asdod, Ekron, Gaza och Askelon. Caphtor, se 5 Mos. 2: 23. NebucadNezars krigshär liknas i v. 2 wid en flod, öfwerflödande och härjande. Då Jeremia förkunnade denna prophetia, ansågs Egypten wara det mäktigaste riket (v. 1); ty då Pharao tågade genom Philisteerlandet och slog Gaza, och då konung Josia föll wid Megiddo, så tågade han äfwen mot Babylon och hoppades qwäfwa denna uppwäxande makt. Redan före dessa händelser och medan Babylon ännu war en ringa makt, förkunnade Jeremia, att dess härar skulle såsom en brusande flod öfwerswämma Philisteernas land.
5. Gaza skall skallig warda, och Askelon samt med de igenlefda uti deras dalar förderfwas: huru länge will du örliga?
Huru länge will du örliga, grt.: Huru länge skall du skära dig, d. ä.: Huru länge skall du icke hafwa orsak att sörja öfwer dina olyckor och dina döda. Att rista och skära sig, så att blod flöt, mar ett afgudiskt sätt att uttrycka djup sorg.
6. O du HERrans swärd, när will du dock hålla upp? Far dock uti din skida, och hwila dig, och war stilla.
7. Men huru kan du upphålla, medan HERren hafwer gifwit dig befallning emot Askelon, och ställt dig emot hamnarna wid hafwet.
NebucadNezar kallas här Herrans swärd, ty han war Guds redskap att utöfwa det straff, som war bestämdt i Guds rådslut. Propheten ser detta swärd uträtta sitt förskräckliga werk, häpnar och beder det wara stilla; men wet wäl, att det icke kan stillas, innan det uträttat Herrans beslut.
48. Capitel.
Moabs synd, straff.Emot Moab*: så säger HERren Zebaoth Israels Gud: We den staden Nebo ty han är förstörd, och ligger ömkeligen; Kiriathaim är wunnen, fästet står ömkeligen och är nederrifwet. *Es. 16: 2. Hes. 25: 9.
2. Moabs tröst är ute, den han af Hesbon hade: ty man hafwer något ondt i tankarna emot honom*, nemligen: kommer, wi wilja utrota honom, att han icke folk mer wara skall: och du Madmen måste ock förderfwad warda, swärdet skall efter dig komma. *Es. 15: 1. Amos 2: 1.
Moab war ett af Judafolkets grannriken och till sitt ursprung dess stamförwandt, men fiendtligt emot judarna allt ifrån Balaks och Bileams tid. Här förkunnas nu Herrans rådslut öfwer detta folk likasom förut öfwer Egypten och Philisteerna. Nebo, Kiriathaim, Hesbon, Madmen, Horonaim, Luhit, m. fl. woro städer i Moab, se v. 18, 24, 31, 32. Hesbon betyder tröst, trots, en fästning, hwarpå de trotsigt förtröstade. Nebo tilldelades Rubens stam och äfwen Kiriathaim, 4 Mos. 32: 37, 38. Fästet, grt. Misgab, d. ä. höjd, war måhända fästningen Kir, Es. 16: 7. Med Madmen (v. 2) i Moab får icke förwexlas Madmen nära Jerusalem, Es. 10: 31.
3. Man hörer ett rop i Horonaim om förderfwelse och stor jemmer.
4. Moab är nederslagen: man hörer hans unga barn ropa:
5. Ty de gå gråtande den wägen upp åt Luhit, och fienderna höra ett jemmerrop på den wägen neder ifrån Horonaim;
6. Nemligen: Skynder eder bort, och undsätter edert lif; men du skall wara såsom ljung i öknen;* *Jer. 17: 6.
Se Jer. 17: 6. Ljunget i öknen uppryckes och nyttjas till bränsle i Österlanden.
7. Derföre att du förlät dig uppå din byggning*, och uppå dina håfwor, skall du ock wunnen warda: och Chemos måste ut, och draga sin wäg fången, samt med sina prester och förstar. *Jer. 49: 16.
Chemos war en af Moabs förnämsta afgudar. Han skulle ock bortföras fången. 4 Mos. 21: 29.
8. Ty förderfwaren skall komma öfwer alla städerna, att icke en stad undslippa skall: der skola både dalarne förderfwas, och slättmarken förstörd warda; ty HERren hafwer det sagt.
9. Käre, låter Moab blomstras, han skall utblomstrat hafwa, och hans städer skola öde ligga, att der ingen uti bo skall.
Grt.: Gifwer dock wingar at Moab! han skall gå ut såsom han flöge. Han skall i hast öfwergifwa landet och det skall blifwa öde.
10. Förbannad ware den, som HERrans werk gör försumligen; förbannad
_535.jpg&oldid=346023){kind=link}