| Straffs och botpredikan. | Propheten Hesekiel. | Cap. 12. | 573 |
till uppmärksamhet på det, som snart skulle ske i Judalandet och i Jerusalem.
7. Och jag gjorde, såsom mig befaldt war; och bar mina tyg fram,* likasom jag färdas skulle om ljusa dagen, och om aftonen bröt jag genom wäggen med handen; och som det war mörkt wordet, tog jag det på skuldrorna, och bar det ut för deras ögon.
8. Och om morgonen bittida skedde HERrans ord till mig, och sade:
9. Du menniskobarn, hafwer Israels hus, det ohörsamma folket, icke sagt till dig: Hwad gör du?
10. Så säg till dem: Detta säger HERren HERren: Denna tungan gäller försten uppå i Jerusalem, och hela Israels hus, som der är.
Denna tungan, nemligen hotelsen och straffet.
11. Säg: Jag är edert widunder: likasom jag gjort hafwer, alltså skall eder ske, att I måsten färdas och fångne förde warda.
12. Deras förste skall bortförd warda på skuldror i mörkret, och måste gå ut genom wäggen, den de bryta skola, att de skola draga derigenom: hans ansigte förskylas, att han icke med något öga ser landet.
Grt: Deras förste skall bära på axeln i förhöljning o. s. w. Han skulle sjelf bära sina tyg, i tanka att derigenom icke blifwa igenkänd af de Chaldeer.
13. Jag skall ock kasta mitt nät öfwer honom, att han i min jagt fången warda skall:* och jag will låta honom komma till Babel uti de Chaldeers land, det han dock icke se skall, och der måste han dö. *Hes. 17: 20; cap. 32: 3.
Herrans nät betyder den skickelse, att Zedekia skulle på flykten falla i Chaldeernas händer. Prophetian synes märkwärdig och dunkel; det tyckes wid första påseendet wara en motsägelse, att konung Zedekia skulle föras till Babel och dö der, men ändå aldrig se Babel. Detta fullbordades bokstafligen, ty hans ögon blefwo utstungna i Riblath. 2 Kon. 25: 7. Så finnes i Guds ord stundom någon skenbar motsägelse, hwaraf ordets motståndare taga sig anledning att bespotta och förkasta allt. De föras i frestelse, emedan de wilja falla i frestelse. Den, som söker sanningen, finner sanningen. Den, som älskar lögnen och läser Bibeln med kärlek till lögnen, finner stötestenar och blifwer stadfästad i sin otro, om han icke med något styng i hjertat, något slag i samwetet blifwer öfwerwunnen.
14. Och alla de, som omkring honom äro, hans hjelpare och hans anhang, skall jag förströ i alla wäder, och draga ut swärdet efter dem.* *Hes. 5: 10, 12.
15. Alltså skola de förnimma, att jag är HERren, när jag bortdrifwer dem ibland hedningarna, och förströr dem i landen.
16. Men jag skall låta några få af dem igenblifwa för swärdet, hungren och pestilentien; att de skola förtälja deras styggelse ibland hedningarna, dit de kommande warda, och skola förnimma, att jag är HERren.
Så förklaras ytterligare cap. 5: 1, 12. De fromma bekände med botfärdig uppriktighet ibland hedningarna de synder, som förorsakat deras olycka. Det war icke hedningarnas öfwermakt eller att Herrans arm war förkortad, så att Han icke kunde beskydda dem, utan det war folkets synder, som wållat deras fångenskap. Detta skulle de bekänna till Herrans ära, och äfwen hedningarna skulle se, att Israels Gud war en mäktig Gud och tillika en helig och rättfärdig Gud. Se Dan. 9: 9–14.
17. Och HERrans ord skedde till mig, och sade:
18. Du menniskobarn, du skall äta ditt bröd med bäfwande, och dricka ditt watten med darrande och sorg.
Så skulle propheten med ett annat tecken wisa för sitt folk i Babel, i hwad ångest och sorg de andra woro i Jerusalem och Juda land.
19. Och säg till folket i landet: Detta säger HERren HERren om innebyggarena i Jerusalem i Israels land: De skola äta sitt bröd i sorg, och dricka sitt watten i elände:* ty landet skall öde warda ifrån allt det deruti är, för alla innebyggarenas ondskas skull. *Hes. 4: 16.
20. Och de städer, som wäl besatte äro, skola tomma, och landet öde warda: alltså skolen I förnimma, att jag är HERren.
21. Och HERrans ord skedde till mig, och sade:
22. Du menniskobarn, hwad hafwen I för ett ordspråk uti Israels land, och sägen: Efter det dröjes så länge, så blifwer nu intet mer af edra prophetior?
Detta war de obotfärdigas wanliga försmädelse emot propheterna. Se 2 Petr. 3: 4.
23. Derföre säg till dem: Detta säger HERren HERren: Jag skall lägga det ordspråket neder, att man det icke mer bruka skall i Israel; och säg till dem:
_577.jpg&oldid=346143){kind=link}