| 584 | En härlig botpredikan. | Propheten Hesekiel. | Cap. 17, 18. |
Ett ris skall uppgå utaf Isai slägt och en telning utaf hans rot frukt bära. Es. 11: 1.
24. Och alla trän på marken skola förnimma, att jag, HERren, hafwer det höga trädet förnedrat, och det låga trädet upphöjt, och det gröna trädet förtorkat, och det torra trädet grönskande gjort: Jag HERren talar det, och gör det också.
Det höga trädet war den gamla konungastammen; det gröna trädet war Zedekia, v. 5. Det låga trädet war Serubabel; det torra trädet war också han. Zedekia blef förnedrad, det gröna trädet förtorkade, men genom Serubabel blef folket återupprättadt och gudstjensten återställd. Christus liknas wid en telning, som uppwäxer ur en torr jord och wid Aarons torra mandelstaf. Men denna telning har blifwit ett grönskande winträd, som uppfyller werlden med sina grenar.
18. Capitel.
From, botfärdig. Gudlös, affällig.Och HERrans ord skedde till mig, och sade:
2. Hwad drifwen I ibland eder uti Israels land detta ordspråket, och sägen: Fäderna hafwa ätit sura windrufwor, men på barnen äro tänderna deraf ömma wordna?* *Jer. 31: 29.
Det synes, att somliga af Judarna kastade hela skulden till fångenskapen och alla olyckor, som öfwergingo dem, på sina förfäder och frikände sig sjelfwa från all skuld, såsom det allt ifrån syndafallets tid warit menniskans art att försöka kasta skulden in på andra och bort ifrån sig sjelf.
3. Så sannt som jag lefwer, säger HERren HERren, sådant ordspråk skall icke mer gå ibland eder i Israel:
4. Ty si alla själar äro mina; fadrens själ är såwäl min, som sonens själ: hwilken själ som syndar, hon skall dö.
Hwar och en själ gäller lika inför Herran, och Han låter lika rättfärdighet wederfaras hwar och en. Sammanhanget wisar tydligt, att det ordet dö icke syftar på den lekamliga, utan på den andeliga och ewiga döden. De fromme äro icke alltid undantagna från lekamliga straffdomar.
5. Om nu en menniska är from, den der rätt och wäl gör;
6. Den på bergen icke äter, den sina ögon icke upphäfwer till Israels hus afgudar; och sin nästas hustru icke besmittar, och icke ligger när qwinna uti hennes krankhet:* *3 Mos. 18: 19.
Med ätandet på bergen menas måltider wid afgudafester.
7. Den åt ingen skada gör; den åt gäldenären sin pant igen gifwer; * den ingen något ifråntager med wåld;† den sitt bröd delar med den hungrige, och kläder den nakne:** *5 Mos. 24: 10. †Es. 58: 6. **Matth. 25: 35.
8. Den icke ockrar;* den ingen slem winning tager; den icke hjelper till att göra orätt; den emellan menniskorna rätt dömer: *Ps. 15: 5.
9. Den efter mina rätter wandrar, och mina bud håller, så att han allwarligen gör derefter: det är en from man, han skall få lefwa, säger HERren HERren.
Här uppräknas några kännetecken på en sann fromhet, men ingalunda får häraf slutas, att den sanna fromheten består i denna utwärtes wandel, utan dessa kännetecken skola blott wisa hjertats förhållande till Gud. Löftet om lif syftar på det ewiga lifwet.
10. Men om han föder en son, och densamma warder en mördare, den der blod utgjuter, eller något af dessa stycken gör;
11. Och intet af de andra stycken gör: utan äter på bergen och besmittar sin nästas hustru;
12. Gör de fattiga och elända skada; tager något med wåld; icke igen gifwer pant; upphäfwer sina ögon till afgudar, dermed han en styggelse bedrifwer;
13. Får ut på ocker, tager winning: skulle han lefwa? Han skall icke lefwa: utan efter han sådan styggelse gjort hafwer, så skall han döden dö; hans blod skall wara öfwer honom.* *3 Mos. 20: 9.
14. Men om han föder en son, den der alla sådana synder ser, som hans fader gör, och han fruktar sig, och så icke gör:
15. Äter icke på bergen, upphäfwer icke sina ögon till Israels hus afgudar; besmittar icke sin nästas hustru:
16. Gör ingen skada; behåller icke pant; tager intet med wåld; delar sitt bröd med den hungrige, och kläder den nakne:
17. Hjelper icke emot den elända; tager icke ocker eller slem winning; utan håller mina bud, och lefwer efter mina rätter; han skall icke dö för sin faders missgernings skull, utan lefwa.
_588.jpg&oldid=322605){kind=link}