| 600 | Prophetia emot Tyrus. | Propheten Hesekiel. | Cap. 26. |
Tyri döttrar i marken woro Tyri underlydande städer. Denna prophetia gäller emot den ö, hwarpå det nya Tyrus byggdes. Ön bestod af berg och låg icke långt ifrån fasta landet. Staden Tyrus låg på den tiden till en del på fasta landet och till en del på denna ö. Prophetian fullbordades först under NebucadNezar och sedan fullständigare under Alexander den store.
7. Ty så säger HERren HERren: Si, jag skall låta komma öfwer Tyrus NebucadNezar, konungen i Babel, nordan efter, den en konung är öfwer alla konungar,* med hästar, wagnar, resenärer, och med en stor hop folk. *Dan. 2: 37.
8. Han skall dräpa med swärd dina döttrar, som i marken ligga: men emot dig skall han bygga bålwerk, och göra en torfwall, och upphäfwa sköldar emot dig.
9. Han skall med bockar omkullstöta dina murar, och med sina wapen nedrifwa dina torn.
10. Stoftet af hans många hästar skall betäcka dig: Så skola ock dina murar bäfwa af dönen af hans hästar, wagnar och resenärer, när han indrager genom dina portar, såsom man plägar indraga uti den stad, som nederrifwen är.
Tyrus war mycket starkt befästadt, och NebucadNezars krigshär belägrade det i 13 års tid, innan staden kunde intagas.
11. Han skall med sina hästars fötter* förtrampa alla dina gator: ditt folk skall han dräpa med swärd, och rifwa dina starka stoder neder till jorden. *Es. 5: 28. Jer. 47: 3.
Dina starka stoder eller din starkhets stoder, är ett namn på afgudabilderna, som Tyrierna höllo för sin starkhet.
12. De skola röfwa ditt gods bort, och sköfla din handel; dina murar skola de afbryta, och rifwa dina sköna hus omkull, och skola kasta dina stenar, träd och stoft i wattnet.
Denna del af prophetian fullbordades sedan, då Alexander den store intog och förstörde det gamla Tyrus samt bortförde dess hus och murar från fasta landet ut i hafwet, för att deraf göra en bro till det nya Tyrus, som låg på bergön.
13. Alltså skall jag göra en ända uppå din sångs ljud, att man icke mer höra skall klangen af dina harpor.* *Es. 24: 8. Jer. 7: 34; cap. 16: 9.
14. Och jag skall göra en bar klippa af dig, och ett skär, der man fiskagarn uppå utsträcker, så att du skall der öde ligga: ty jag är HERren, den detta talar, säger HERren HERren.
Det gamla Tyrus, som NebucadNezar förstörde, blef aldrig rätt återuppbygdt. Men det nya Tyrus blef återuppbygdt. Det led många häftiga anfall af krigare, men förblef dock en blomstrande stad i flera århundraden derefter. Men nu är det förfallet och är blott en fiskareby.
15. Detta säger HERren HERren emot Tyrus: Hwad gäller, att öarna skola bäfwa, när du så grufligen förfaller, och dina sargade sucka, hwilka uti dig skola dräpne warda.
16. Alla förstar wid hafwet skola stiga ned af deras säte, och lägga sina kjortlar ifrån sig, och draga af sig sina stickade kläder; och skola gå i sorgkläder, och sitta på jorden, och skola förskräckas och häpne warda öfwer ditt hastiga fall.
Förskräckelsen öfwer förstörelsen af staden Tyrus satte andra folk och furstar i bäfwan för sin egen säkerhet, och somliga sörjde deröfwer, att nu deras handel war förstörd.
17. De skola beklaga sig öfwer dig, och säga om dig: Ack! huru är du så platt öde worden, du namnkunniga stad, du som wid hafwet låg, och så mäktig war i hafwet, samt med dina inbyggare, att hela landet måste frukta för dig.
18. Ack! huru gifwa sig öarna öfwer ditt fall, ja, öarna i hafwet förskräcka sig för din ofärd.
19. Så säger HERren HERren: Jag skall göra dig till en öde stad, likasom andra städer, der ingen uti bor, och låta komma en stor flod öfwer dig, att stora watten skola öfwertäcka dig.
Den öfwerswämmade floden war NebucadNezars och derefter Alexander den stores krigshärar.
20. Och jag skall störta dig neder till dem, som fara uti kulan till de döda; och skall störta dig neder under jorden, och göra dig likasom ett ewigt öde, med dem, som uti kulan fara; på det att ingen skall bo uti dig, och du icke mer så pråla skall ibland de lefwande.
Till de döda, grt.: till ”det ewiga folket. Så kallar äfwen Salomo, Pred. 12: 5, grafwen ett ewigt hus, derföre att de döde äro der jemt på samma sätt; ty dag och natt, morgon och afton är der allt lika. Hos dem är ingen åtskillnad på tider, rum eller arbete, ej heller någon förändring, såsom hos de lefwande: dock kallas der ett folk; ty de skola stå upp igen.” L. — Det stolta folket af Tyrus måste snart stiga ned till detta ewighetsfolk, till sina syndiga förfäder och till dem, som omkommo i syndafloden, och så
_604.jpg&oldid=320142){kind=link}