| En straff- och botpredikan. | Propheten Joel. | Cap. 2, 3. | 699 |
ännu i Christi kyrka. Genom starkt wäder blefwo de otaliga gräshopporna utwräkta i hafwet; genom Herrans Ande, som kom såsom en mäktig wind från himmelen, skola syndens otaliga härar i dess många gestalter öfwerwinnas och bortföras till afgrunden och icke mera såsom en förtärande ohyra plåga och förderfwa jorden och menniskorna, som derpå bo. Innan Guds Ande blifwer ingjuten i menniskans hjerta, kallas hon kött, emedan hon har blott det naturliga förnuftet, det naturliga sinnet och det naturliga lifwet. Genom Herrans Ande upplyses själen, och menniskan födes till ett nytt lif. Detta lif, denna inre menniska är icke kött, utan ande i gemenskap med Herrans Ande. Se Rom. 6: 11. Med prophetia, drömmar och syner åsyftas de wanliga uppenbarelsesätten i Gamla Testamentet, men dermed menas här den klara kunskap, som Guds Anda skulle gifwa i det Nya Testamentet om Gud och gudomliga ting genom ordet, att detta ljus och dessa gåfwor skulle gifwas åt alla, som wille emottaga dem, utan åtskillnad af ålder och kön, så att gamla och unga, män och qwinnor kunna förstå salighetens ord och äfwen tala derom för andra. Om Philippi döttrar, se Ap.G. 21: 9. Detta nådelöfte förutsade, att Herren i det Nya Testamentets tid wille genom Christus rikligen gifwa den Helige Andes nåd till upplysning och tröst för de trogna medelst ordet och sakramenterna. De få klarare insigt i nådens hemligheter, än någon i Gamla Testamentet kunde få genom gudomliga uppenbarelser, prophetior, syner och drömmar. Matth. 11: 11. Här är icke något löfte om utomordentliga uppenbarelser och prophetior i det Nya Testamentet. För Gud är det wisst icke omöjligt, att på ett eller annat sätt uppenbara något om sin wilja för hwem Han will, men salighetens wäg och allt, hwad dertill hörer, har Han redan så klart uppenbarat i sitt ord, att derom ingen utomordentlig uppenbarelse är att wänta. Derom will Guds Anda genom sitt ord upplysa menniskan. Eph. 1: 17, 18. Så snart någon tycker sig hafwa ingifwelser eller föregifwer sig hafwa något slags uppenbarelse, så är den menniskan i ett tillstånd, som måste anses såsom ganska farligt; der behöfwes sorgfällig underwisning, der behöfwes waksamhet och bön, der äro stora frestelser för dörren.
29. Och will jag på den tiden utgjuta min Anda, både öfwer tjenare och tjenarinnor:* *Gal. 4: 6, 7.
30. Och skall gifwa undertecken i himmelen och på jorden, nemligen blod, eld och rökdamm.
31. Solen skall förwandlad warda uti mörker, och månan uti blod, förr än den store och förskräcklige HERrans dag kommer.* *Joel 3: 15.
Här sammanfattas uti en enda stor prophetia hela det Nya Testamentets tid, den Helige Andes utgjutelse på pingstdagen såsom Christi kyrkas egentliga stiftelse och inwigning såwäl som Guds Andes fortfarande utgjutelse öfwer församlingen i hela det Nya Testamentets tid, samt derefter de stora tecken i den synliga skapelsen, som skola föregå Jesu Christi tillkommelse och således förebåda Hans kyrkas och Hans rikes härliga fulländning. Till denna fulländning werkar den Helige Ande i hela Christi församling, så länge den närwarande nådesinrättningen skall fortfara. Han kallar, församlar, upplyser, rättfärdiggör, pånyttföder och helgar alla, som wilja ingå i detta rike; Han uppbygger det andeliga templet, och när det är färdigt och den sista själen insamlad, som kan frälsas, så går en förwandlingsdom äfwen öfwer himlarne och jorden, 2 Petr. 3: 13; då är det ordet fulländadt: det gamla är förgånget, si allting äro ny wordne. 2 Cor. 5: 17. Här är således början och slut af Guds Andas werk i Christi församling, och dessa båda innefatta Hans närwaro i församlingen ända till denna fulländningsdagen. Han är närwarande med samma krafter, som wisade sig på Pingstdagen, fastän icke lika märkbara för menniskans lekamliga sinnen. Om tecknen, se Matth. 24: 29.
32. Och det skall ske; ho som helst HERrans namn åkallande warder, han skall frälst warda;* ty på Zions berg† och i Jerusalem skall en salighet wara, såsom HERren sagt hafwer, och när de andra qwarblifna, dem HERren kallande warder. *Rom. 10: 13. †Es. 2: 3.
Denna prophetia omfattar Evangelii ljufliga innehåll. Således först utlofwas Frälsaren, v. 23, derefter den Helige Ande, v. 28–31, och här utlofwas Evangelii predikan, hwarigenom salighetens wäg skall blifwa kungjord, så att hwar och en som åkallar Herrans namn, han skall warda salig, antingen han är Jude eller hedning. Derigenom måste synden och alla fiendtliga makter, likasom gräshoppornas ohyra bortblåstes och wräktes ut i hafwet, gifwa wika och slutligen bortwisas till afgrundens djup, hwaraf hafwet är en förebild (v. 20); der är dödens hem, der är beständig förruttnelse och liklukt af den ewiga döden. Köttets sinne är döden, men Andans sinne är lif och frid. Rom. 8: 6.
3. Capitel.
Hedningarna straffas. Evangelium lofwas.Ty si, uti de dagar och i densamma tiden, när jag omwändande warder Juda och Jerusalems fängelse;
2. Så will jag sammansamka alla hedningar, och skall föra dem neder i Josaphats dal, och wara der med dem till rätta, på mitt folks och min arfwedels Israels wägnar, att de hafwa förstrött dem ibland hedningarna, och delat emellan sig mitt land:
3. Och kastat lott öfwer mitt folk, och gifwit piltar för mat, och sålt pigor för win, och fördruckit dem.
Denna prophetia handlar icke blott om Judafolkets förlossning från den Babyloniska
_703.jpg&oldid=346503){kind=link}