Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 707.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
Emot Judarnas grannar. Propheten Amos. Cap. 1, 2. 703

hwarandra på marken och läto deröfwer köra oxar med walsar, beslagna med många skarpa och långa jerntaggar. Detta innebär den grufligaste obarmhertighet, och är ett bewis, att Assyrierna woro mogna till straffet.

5. Och jag skall sönderbryta bommarna i Damascus, och utrota inbyggarena på den marken Aven, samt med honom, som spiran håller,* utur det sköna huset; så att det folk i Syrien skall till Kir bortfördt warda, säger HERren. *2 Kon. 16: 9.

Marken Aven, som betyder ondskans land, är det namn, som här gifwes åt Damascus, såsom motsats till det sköna huset eller paradishuset, der konungen plägade förlusta sig. I Herrans ord ligger alltid en djup betydelse: då Han kallar ett paradis, som menniskan gjort för sig sjelf, en ondskans mark eller en lastens boning, så är deröfwer domen fälld. — Kir war en stad i Assyrien. Damascus blef underkufwadt och dess folk bortfördes såsom fångar till Assyrien.

6. Så säger HERren: För tre och fyra Gaza lasters skull, will jag icke skona honom; derföre att de hafwa fångat än ytterligare de fångna,* och fördrifwit dem bort uti Edoms land; *2 Chrön. 21: 16, 17. Jer. 47: 5.

7. Utan jag skall sända en eld uti murarna i Gaza, han skall förtära hans palats.

Gaza, såsom den största staden i Philisteerlandet, innefattar här hela det landet och att det skulle straffas för sin obarmhertighets skull emot Israels folk.

8. Och skall utkasta de inbyggare i Asdod, samt med honom, som spiran håller, utur Askelon, och wända min hand emot Ekron;* så att förgöras skall, hwad af de Philisteer ännu qwar blifwet är, säger HERren HERren. *Jer. 25: 20.

Asdod, Askelon och Ekron woro andra städer i Philisteerlandet, som hade sina egna förstar; de hade försyndat sig på samma sätt och skulle träffas af samma straff.

9. Detta säger HERren: För tre och fyra lasters skull, den stadens Zor,* will jag icke skona honom; derföre att de än ytterligare bortdrefwo de fångar in uti Edoms land, och icke tänkte uppå brödraförbund; *Es. 23. Hes. 28. Joel 3: 4.

10. Utan jag will sända en eld uti murarna i Zor, han skall förtära hans palats.* *Jer. 47: 4. Hes. 26: 3, 4: cap. 27: 27.

Zor war den mäktiga staden Tyrus och dess land wid hafwet, nordwest om Canaans land. Dessa hedningar woro ett annat grannfolk, som ofta plågade Israel. Då Jerusalem och Judalandet förstördes af Babylons härar, bewisade Tyrus obarmhertighet emot de Judar, som kommo dit såsom flyktingar, men sedan sände Herren en förstörelsens eld öfwer Tyrus, först genom NebucadNezar och sedan genom Alexander den store. Tyrus hade stått i brödraförbund med Israels land i Salomos tid. 1 Kon. 5: 12.

11. Så säger HERren: För tre och fyra Edoms lasters skull, skall jag icke skona honom; derföre att han hafwer förföljt sin broder med swärd, och förgjort honom hans barn, och alltid warit honom arg i sin wrede, och drifwit sin grymhet allt framgent:* *1 Mos. 27: 40. 4 Mos. 20: 20. Es. 34: 5. Jer. 49: 7. Hes. 25: 12. Obad. v. 10, 11.

12. Utan jag skall sända en eld till Theman, han skall förtära palatsen i Bozra.* *Hes. 25: 13.

Edom war ett annat grannfolk, sydost om Judalandet, Esaus efterkommande, alltid bittra fiender emot Israels folk, fastän Esau war Jacobs broder och Edom war Israels brödrafolk. Bozra war en stad i Edoms land.

13. Detta säger HERren: För tre och fyra Ammons* barns lasters skull, will jag icke skona dem; derföre att de hafwa sönderrifwit de hafwande qwinnor i Gilead, på det de skulle förwidga sina gränser; *Jer. 49: 1. Hes. 25: 2.

14. Utan jag skall upptända en eld uppå murarna i Rabba,* han skall förförtära hans palats, då man ropande warder i stridstiden, och då wädret kommande warder i stormtiden. *2 Sam. 11: 1.

Ammon war ett annat grannfolk öster om Judalandet och härstammade från Loths son, Ammon. Den grufliga grymhet, som här nämnes, att hafwande qwinnor blefwo sönderrifna, war i hedendomen wanlig, se 2 Kon. 8: 12. Rabba mar Ammons hufwudstad.

15. Så skall då deras konung, samt med sina förstar, warda fången bortförd, säger HERren.

Straffet öfwer Edom kom redan i NebucadNezars tid, och sedan blefwo de underkufwade af Maccabeerna.

2. Capitel.

Moab. Juda. Israel.

Detta säger HERren: För tre och fyra Moabs lasters skull, will jag icke skona honom; derföre att de hafwa uppbränt konungens ben i Edom till aska;* *2 Kon. 3: 9, 26, 27.