| Om den Heliga Anda. | Propheten ZacharJa. | Cap. 12. | 771 |
som ännu förestår. Fallskål eller tummelbägare betyder ett stort kärl fullt af berusande dryck, hwartill folk framrusa med häftighet, för att släcka sin törst, men blifwa derigenom ursinniga och darrande, och derpå följer döden.
3. Likwäl will jag på den tiden göra Jerusalem till en tung sten för alla folk; alla de som wilja borthäfwa honom, de skola förslita sig på honom; ty alla hedningar på jorden skola församla sig emot honom.
Detta fullbordades icke i Maccabeernas tid eller då Jerusalem sedan blef intaget af Romarne, således måste det ännu ske. Det war brukligt i Judalandet på den tiden att här och der hafwa stenar af större och mindre storlek, på hwilkas lyftande ynglingar plägade öfwa och pröfwa sina krafter; så skall Jerusalem blifwa för mäktiga hedniska folk till en lyftosten, som skall blifwa dem alltför tung, så att de derpå förderfwa sig. De besluta Jerusalems undergång, men finna i det stället sin egen undergång. Så går det också med alla Christi kyrkas fiender.
4. På den tiden, säger HERren, skall jag göra hwar och en häst skygg, och hans åtsittare ursinnig; men öfwer Juda hus will jag hafwa mina ögon öppna,* och plåga alla folks hästar med blindhet. *Ps. 34: 16.
Både stridshästarne och ryttarena i de fiendtliga härarne skola träffas af Herrans hand. Det behöfwes icke mera an en sådan blindhet och ursinnighet, så wända de sina wapen emot hwarandra till förstörelse. Se Hes. 38: 21 och cap. 39.
5. Och förstarna i Juda skola säga uti sitt hjerta: Låt de borgare i Jerusalem hafwa ett godt mod i HERran Zebaoth, deras Gud.
Under dessa förskräckliga tillrustningar emot Guds folk skola dess anförare och lärare med trösteliga ord hänwisa det till den himmelska segerhjelten.
6. På den tiden skall jag göra Juda förstar till en brinnande ugn i wed, och såsom en eldbrand* i halm; så att de skola uppfräta, både på högra sidan och den wenstra, alla folk omkring sig; och Jerusalem skall åter besuttet warda i sitt rum, i Jerusalem.† *2 Cor. 10: 4, 5. †Zach. 14: 10.
Det står dock icke, att Juda förstar skola strida, utan de skola wara såsom en eldbrand eller såsom en brinnande ugn, som med sin stilla låga förtärer det brännbara, som kommer för nära. Så skall ifrån Herran sjelf, som bor ibland Guds folk, den förtärande flamman utgå. Ps. 11: 6. Hes. 38: 22. Allt detta kan icke syfta blott på Evangelii segrande kraft öfwer dem, som blifwa omwända till Herran, utan det syftar äfwen på den straffande handens seger öfwer alla motståndare.
7. Och HERren skall hjelpa Juda hyddor, såsom i förtiden; på det Davids hus icke skall högt berömma sig, eller borgarena i Jerusalem emot Juda.
Att inbördes strid och sjelfupphöjelse skall då upphöra. Ingen skall widare förlita sig på sitt stånd, sin börd eller sin yttre ställning i lifwet, såsom det är wanligt på de tider, då man förgäter Gud och förtröstar på sig sjelf och på förgängliga ting. Då skall också all afund förswinna, sådan afund och sådant hat, som man kunde kalla familjehat, stamhat, nationalhat eller rikshat o. s. w. Så snart menniskan blifwit i själ och hjerta medlem af helgamannasamfund och Guds husfolk, så upphöra dessa känslor af hat, förakt, afund eller owilja.
8. På den tiden skall HERren beskärma borgarena i Jerusalem; och det skall ske, att den der swag är på den tiden, han skall wara såsom David;* och Davids hus skall wara såsom Guds hus, såsom HERrans Engel för dem. *1 Sam. 17: 50.
Såsom Guds hus, såsom Herrans Engel för dem, blifwa då Guds folks medlemmar, ty de hafwa Hans kraft och äro under Hans beskydd; Han är deras ledare och öfwerhufwud. Han är förbundets Engel.
9. Och på den tiden skall jag tänka till att nederlägga alla hedningar, som emot Jerusalem dragne äro.
Nederlägga, grt.: förderfwa. Detta kan således icke hafwa afseende på Evangelii seger, utan på Guds dom öfwer kyrkans fiender.
10. Men öfwer Davids hus, och öfwer borgarena i Jerusalem, skall jag utgjuta nåds och böns Anda;* ty de skola se uppå mig, den de genomstungit hafwa;† och skola begråta Honom, likasom man ett enda barn begråter;** och skola bedröfwa sig om Honom, såsom man bedröfwar sig om ett första barn. *Hes. 39: 29. Joel 2: 28. †Joh. 19: 37. Uppb. 1: 7. **Jer. 6: 26. Amos 8: 10.
Råds och böns Anda är den Helige Ande, som uppfyller själen med nåd och gifwer lust och kraft till allwarlig och innerlig bön. Detta är en hufwudsaklig fullbordan af Guds löfte genom propheten Joel 2: 28. Då skall det länge förhärdade och förblindade Judafolket komma till besinning, då skall täckelse, warda borttaget, då skola de erkänna Honom, som de fordom förkastade och wända ångerfulla längtande ögon till Honom, som de fordom genomborrade på korset. De skola begråta Honom, såsom man ett enda barn begråter, d. ä. med den allradjupaste smärta och bedröfwelse. Så beskrifwes den ånger, som Israels folk skall känna, då det genom Guds Andas nåd kommer till sann bättring och omwänder sig till sin Messias, som det så länge förkastat. Uppb. 1: 7.
_775.jpg&oldid=346691){kind=link}