| 778 | Evangelii predikande. | Propheten Malachi. | Cap. 1, 2. |
eld uppå mitt altare omsyss; jag hafwer intet behag i eder, säger HERren Zebaoth; och spisoffer af edra händer är mig icke täckeligt.* *Es. 1: 11. Jer. 6: 20. Amos 5: 21.
Grt.: Må någon ibland eder heldre stänga dörrarne (till Herrans hus), att I icke måtten elda på mitt altare förgäfwes! o. s. w. Omsyss, d. ä. förgäfwes. Herren wille heldre hafwa ingen gudstjenst, än deras arga skrymteri.
11. Men af solens uppgång allt intill nedergången skall mitt namn härligt warda ibland hedningarna; och i alla rum skall för mitt namn rökt, och ett rent spisoffer offradt warda; ty mitt namn skall härligt warda ibland hedningarna, säger HERren Zebaoth.
Israel trodde, att det war ett för Gud oumbärligt folk och att Han isynnerhet icke kunde wara presterna förutan. Men här förkunnar Herren, att Hans rike skall blifwa utwidgadt bland hedningarna, att Han till sitt namns ära icke behöfde och icke wille inskränkas till det hårda Judafolket. I förakten mitt namn (v. 6), men ifrån solens uppgång intill nedergången skall mitt namn härligt warda ibland hedningarna! I bringen orena föraktliga offer på mitt altare, derföre blifwen I förkastade, men i alla rum skall för mitt namn rökt och ett rent spisoffer offradt warda. Här ar en klar prophetia om Guds rikes utbredande bland alla jordens folk, och den gäller äfwen emot den kalla, döda christenheten nu, hwilken är nedsjuken i egennytta och förakt för Guds namn, såsom Judafolket fordom.
12. Men I ohelgen det, dermed att I sägen: HERrans bord är oheligt, och dess offer är föraktadt, samt med sin spis.
Se v. 6–8.
13. Och I sägen: Det är icke utan möda; och slån det i wädret, säger HERren Zebaoth; och I offren det, som röfwadt, halt och krankt är, och offren så spisoffer; skulle sådant täckas mig ifrån eder hand? Säger HERran.
Dessa prester och äfwen folket ansågo gudstjensten för en möda och woro trötta derwid; så går det med menniskan under lagens twång och träldom, hon kan icke rätteligen frukta och älska Gud. Hon will icke alldeles öfwergifwa gudstjensten, men alla hennes offer äro röfwade, halta och kranka. Det hjerta, som är röfwadt och andeligen dödadt af djefwulen, lägger hon på Guds altare, men will icke, att Han skall göra det lefwande; hon tager igen det efter en kort stund och lemnar det åter i ulfwens gap; hon förrättar sin gudstjenst utan andakt, utan tro, utan kärlek: O, huru skulle sådant kunna täckas den Helige? Utan tron är omöjligt täckas Gudi.
14. Förbannad ware den bedragaren, den i sin hjord hafwer en hanne; och när han gör ett löfte, så offrar han HERranom det, som icke duger; ty jag är en stor Konung, säger HERren Zebaoth; och mitt namn är förskräckligt ibland hedningarna.
Herrans namn war genom många under kändt och fruktadt ibland hedningarne redan på den tiden, men det war föraktadt i Israel, så att de sökte bedraga Honom med ringa offer, äfwen om de i hjorden hade en hanne, såsom det war föreskrifwet. 3 Mos. 1: 3, 10. Så söka ock många menniskor att bedraga Gud med en skrymtaktig gudstjenst, men de kunna blott bedraga menniskor och allramest bedraga de sig sjelfwa.
2. Capitel.
Folk och prester otrogne. Rätt äktenskap.Och nu, I prester, detta budet gäller eder till.
2. Om I det icke hören, eller icke läggen det uppå hjertat, så att I gifwen mitt namn äran, säger HERren Zebaoth; så skall jag sända en förbannelse ibland eder, och skall förbanna eder wälsignelse;* ja, förbanna skall jag dem, efter I icke wiljen lägga det uppå hjertat. *3 Mos. 26: 24, [et]c. 5 Mos. 28: 15, [et]c.
Eder wälsignelse, d. ä. barn och efterkommande, gåfwor, håfwor, säden på marken, allt edert goda!
3. Si, jag skall förbanna edra efterkommande, och kasta eder träcken af edra offer uti edert ansigte; och han skall låda wid eder.
Och han skall låda wid eder, grt.: Och man skall bortföra eder samt med den (träcken). Icke blott öfwer dem sjelfwa, utan deras efterkommande hotar Herren att sända förbannelsen för deras synders skull. Skrymteriet i deras gudstjenst och andra synder komma tillbaka öfwer dem sjelfwa med förakt och straff, såsom om man hade tagit orenligheten af offerdjurens inelfwor och kastat i presternas ansigten och fört bort dem tillika med den. Då presterna icke sköta sitt embete redligt, så äro de föraktligare och ömkligare än alla trolösa embetsmän i det borgerliga lifwet, de äro förfalskare, afgudadyrkare och själamördare.
4. Så skolen I då förnimma, att jag sådana bud till eder sändt hafwer, att detta skulle wara mitt förbund med Levi,* säger HERren Zebaoth. *4 Mos. 1: 49; cap. 25: 12.
Denna förbannelse skulle komma, på det presterna måtte frukta Herran och tjena Honom i
_782.jpg&oldid=346711){kind=link}