| Judiths Bok. | Cap. 2, 3. | 5 |
4. När dem nu det alla wäl behagade, kallade konung NebucadNezar sin härhöfwitsman Holofernes,
5. Och sade: Drag ut emot alla riken, som wester ut ligga, och besynnerligen emot dem, som mitt bud föraktat hafwa.
6. Du skall intet rike skona, och alla fasta städer skall du mig underdåniga göra.
7. Så kallade Holofernes höfwitsmännerna och öfwerstarna för det Assyriska krigsfolket; och rustade folket till krigs, såsom konungen honom budit hade, hundrade och tjugutusen till fot och tolftusen skyttar till häst.
8. Och lät allt krigsfolk draga fram för sig med otaliga kameler, mycken spisning, oxar och får utan tal för sitt folk.
9. Och lät tillföra utur hela Syrien korn i sin här;
10. Men guld och penningar tog han öfwermåttan mycket med sig utur konungens kammare.
11. Och drog alltså åstad med hela hären, med wagnar, resenärer och skyttar, hwilka jorden betäckte såsom gräshoppor.
12. Då han nu öfwer Assyriska landets gräns dragen war, kom han till det stora berget Ange på wenstra sidan wid Cilicien och tog alla deras byar och fasta städer in;
13. Och förstörde Melothi, en namnkunnig stad, och skinnade alla folk i Tharsis och Ismaels barn,* som bodde in mot öknen och söder i det landet Chellon. *1 Mos. 25: 12.
14. Han drog ock öfwer Phrath, och kom in uti Mesopotamien, och förstörde alla höga städer, som han fann ifrån den bäcken Mambre allt intill hafwet;
15. Och tog der de gränser in ifrån Cilicien allt intill Joppe gränser, som söder ut ligga;
16. Och förde också Midians barn* bort, och röfwade allt deras gods, och slog alla de honom emot stodo med swärdsegg. *1 Mos. 25: 4.
17. Sedan drog han neder i Damasci land i andene, och uppbrände all deras säd, och lät nederhugga alla deras träd och wingårdar.
18. Och hela landet fruktade sig för honom.
3. Capitel.
Då sände de konungar och förstar af Syrien, Mesopotamien, Syrien Sobal, Libyen och Cilicien, deras budskap utur alla städer och land; de kommo till Holofernes, och sade:
2. Wänd din wrede ifrån oss; ty det är bättre att wi tjena den stora konungen NebucadNezar, och äro dig hörsamme, och blifwa lefwande, än att wi förgås, och winna likwäl intet.
3. Alla wåra städer, gods, berg, högar, åkrar, oxar, får, getter, hästar och kameler, och hwad wi hafwa;
4. Dertill ock wårt tjenstefolk, är alltsammans ditt, gör dermed hwad du will:
5. Ja, ock wi samt med wåra barn äro dina tjenare;
6. Kom till oss, och blif wår gunstige herre, och bruka wår tjenst såsom dig täckes.
7. Så drog Holofernes neder af bergen med allt krigsfolket, och intog de fasta städer och hela landet;
8. Och uttog der knektar, det bästa folk, som han ibland dem fann.
9. Deraf förskräcktes alla land så swårligen, att de regenter och ypperste af alla städer samt med folket kommo emot honom;
10. Och anammade honom med kransar,* ljus, danser, trummor och pipor; *Apg. 14: 13.
11. Och kunde dock med sådan wördning ingen nåd finna.
12. Ty han bröt omkull deras städer och högg deras lundar neder;
13. Förty konungen NebucadNezar hade budit honom, att han skulle förlägga alla gudar i landen, på det alla folk, som Holofernes betwingande worde, skulle honom allena för en gud prisa.
14. Då han nu Syrien Sobal, Apamean och Mesopotamien igenom dragit hade, kom han till de Edomeer i Gabaa land,
15. Och tog deras städer in, och låg der i trettio dagar; derförinnan lät han allt sitt krigsfolk tillhopa komma.
_793.jpg&oldid=346736){kind=link}