Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 855.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
Jesu Syrachs Bok. Cap. 19, 20. 67

19. Capitel.

Ond lusta. Sqwaller. List.

En arbetare, den sig gerna full dricker, han warder icke rik;* och den som en ringa ting icke aktar, han kommer ju mer och mer af sig. *Ords. 21: 17.

2. Win och qwinnor göra wisa män galna;* *1 Mos. 19: 32. 1 Kon. 11: 4. Syr. 9: 9.

3. Och de som umgås med skökor, de warda wille, och så mott och matk till lön, och torkas bort androm till ett märkligt exempel.

4. Den som snarligen tror, han är lättsinnig; och då han låter så förföra sig, gör han sig sjelf skada.

5. Den som glädes deraf, att han skalkhet bedrifwa kan, han warder föraktad; men den som onyttiga sqwallrare hatar, han förwarar sig för skada.

6. Hörer du något ondt, säg det icke efter; ty tiga skadar dig intet.* *Syr. 7: 15.

7. Du skall hwarken säga det för wän eller owän;

8. Och uppenbara det icke, om du det utan ondt samwete göra kan.

9. Ty man hörer dig wäl, och aktar deruppå; men man hatar dig likwäl.

10. Hafwer du något hört, låt det med dig dö, så hafwer du ett roligt samwete; ty du brister ju icke sönder deraf.

11. Men en dåre will ut dermed, såsom ett tidigt barn ut will.

12. Då ett ord kommer till en dåre, så är det likasom en pil sutte honom i låret.

13. Tala härom till din nästa,* till äfwentyrs han hafwer sådant icke gjort; men hafwer han gjort det, att han icke gör så mer.* *Matth. 18: 15.

För Guds buds skull, som bjuder älska wår nästa, böra wi försöka alla lofliga medel till wänskap, se Matth. 18: 15.

14. Tala härom till din nästa, tilläfwentyrs han hafwer icke sagt sådant; men hafwer han sagt det, att han icke mer gör det.

15. Tala derom till din wän; ty det ljugs gerna uppå folk.

16. Derföre tro icke allt det du hörer; det slipper stundom enom ett ord fram, och han menar det dock icke alltså; ty ho är den, hwilken icke understundom ett ord undfaller?* *Jac. 3: 2.

17. Tala dinom nästa derom till, förr än du med honom träter, och tänk uppå Guds bud;

18. Ty gudsfruktan gör, att man wisligen handlar i alla saker, och Guds bud lärer klokligen fara i all handel.

19. Listighet är icke wishet, och de ogudaktigas bedrägeri är icke klokhet;

20. Utan är en ondska och afguderi, och alltsamman galenskap och owisshet.

21. Bättre är en föga klokhet med gudsfruktan, än en stor klokhet med Guds föraktning.

22. Mången är skarpsinnig, och dock en skalk, och kan draga saken, hwart han henne hafwa will;

23. Densamme kan hänga hufwudet, och se allwarligt ut, och är dock alltsammans bedrägeri;

24. Han slår ögonen neder, och lyder till med skalka öron, och om du icke hafwer akt uppå honom, så öfwerraskar han dig.

25. Och om han för swag är till att göra dig skada, så hafwer han dock det icke fördrag, när han sin tid ser;

26. Man ser det wäl på honom, och en förnuftig märker mannen på hans åthäfwor;* *Ords. 6: 12. Syr. 13: 31, [et]c.; cap. 27: 7, 8, 25.

27. Ty hans klädnad, löje och gång wisa honom ut.

20. Capitel.

Tungans bruk. Mutor.

Man straffar ofta sin nästa i otid, och gjorde wisligare att han tigde.

2. Bättre är fritt straffa än draga hemligt hat;

3. Och den det tager till tacka, honom kommer det till fromma.

4. Den som wåld brukar i rätten,* han är likasom en huswaktare, hwilken en jungfru skämmer, den han bewara skulle. *5 Mos. 1: 16.

5. Somliga tiga, derföre att de icke kunna förswara sig;

6. Somliga tiga och wakta uppå sin tid.