| 98 | Cap. 50, 51. | Jesu Syrachs Bok. |
på altaret, och gjorde alltså den Högsta, den Allsmäktige, ett skönt offer.
17. Han räckte sin hand ut med dryckoffer, och offrade rödt win och utgöt på altarets botten, till en söt lukt den Högste, den allas Konung är.
18. Då ropade Aarons söner högt, och blåste* med trumpeter, och gjorde ett mäktigt skall, att på dem skulle tänkt warda för den Högsta. *4 Mos. 10: 8. 2 Chrön. 29: 26.
19. Då föll med hast alltsammans folket neder till jorden på sina ansigten, och tillbådo HErran sin allsmäktige högste Gud;
20. Och sångarena lofwade Honom med psalmer; och det skallade i hela huset af det söta ljudet.
21. Och folket bad HErren den Högste, att Han wille nådelig wara; till dess gudstjensten ute war, och de sitt embete ändat hade.
22. Då han nu gick neder igen, så räckte hon sin hand ut öfwer hela Israels församling, och gaf dem HErrans wälsignelse* med sin mun, och önskade dem helsa i Hans namn. *4 Mos. 6: 24–26.
23. Så bådo de åter, och anammade wälsignelse af den Högste,
24. Och sade: Nu tacker Gudi alla, den stora ting gör i alla ändar; den oss lefwande bewarar alle ifrån moderlifwet, och gör oss allt godt.* *Jer. 33: 11.
25. Han gifwe oss ett gladt hjerta, och förläna frid alltid i wår tid i Israel;
Gladt hjerta, d. ä.: ett godt samwete.
26. Och att hans nåd må alltid när oss blifwa, och frälsa oss, så länge wi lefwa.
27. Twäggehanda folk hatar jag af hjertat; men det tredje är jag så gramse, att ingom såsom dem:
28. De Samariter, de Philisteer, och det galna folket i Sichem.
Samariter äro de falske helige ibland Guds barn. Philisteer äro onda grannar och tyranner, som icke wända igen att förfölja Guds ord. Sichem äro de ohörsamme, upproriske, som Guds ord hafwa och det förakta.
29. Denna lära och wishet hafwer i denna bok skrifwit Jesu Syrachs son af Jerusalem, och utgjutit denna lära af sitt hjerta.
30. Wäl är honom, som sig häruti öfwar; och den som lägger denne på hjertat, han warder wis.
31. Och om han gör derefter, så warder han till all ting dogse; ty HErrans ljus leder honom.* *Ps. 143: 10.
51. Capitel.
Jesu Syrachs sons bön. Flit. Förmaning.Jag tackar dig, HErre Konung, och lofwar dig Gud, min Frälsare.
2. Jag tackar ditt namn, att du mitt beskärm och hjelp är, och förlossat hafwer min kropp utur förderf;
3. Utur falsk tungas snara och ifrån dem, som med lögn fara.
För Guds ords skull måste man allahanda lida, såsom falska lärare, lastare, öfwerwåld, eld, fängelse m. m.; men utur allt detta hjelper Gud sannerligen.
4. Och hafwer hulpit mig emot fiender och friat mig efter din stora och högtprisade barmhertighet; ifrån deras rytande, som mig uppsluka wille;
5. Ifrån deras hand, som efter mitt lif stodo; utur mycken bedröfwelse, der jag uti låg;
6. Utur branden, som mig omhwärft hade; midt utur elden, att jag icke uppbrann deruti; utur det djupa helwetes swalg;
7. Ifrån de falska klaffare och ljugare inför konungen och ifrån orätt dom.
8. Jag war hardt när döden, och mitt lif war så när nedsjunket till helwetet.* *Ords. 15: 24.
9. Jag war omhwärfd, och ingen halp mig;
10. Jag sökte hjelp när menniskor, och fann ingen.
11. Då tänkte jag, HErre, uppå din barmhertighet, och huru du alltid hulpit hafwer;
12. Ty du uthjelper alla dem, som wänta efter dig, och förlossat dem utur hedningarnas händer.
13. Jag bad till Gud emot deras grymhet, och bad om förlossning ifrån döden;
_886.jpg&oldid=346995){kind=link}