| 134 | Cap. 12. | 1 Boken Maccabeers. |
wår boskap, håfwor och egodelar, och hwad wi förmå, wara såsom det wore edert eget; och det edert är, skall wara lika som det wore wårt eget. Detta hafwa wi befallt att förkunna eder.
24. Sedan hörde Jonathas, att Demetrii höfwitsmän åter med större makt än tillförene kommo, och wille draga emot honom.
25. Derföre drog han ut ifrån Jerusalem emot dem uti det landet Hemath; ty han wille icke bida så länge, att de föllo honom först in uti hans land.
26. Då han nu spejare in i fiendernas läger sände, kommo de och sade, att fienderna hade beslutit öfwerfalla dem i den natten;
27. Derföre böd Jonathas sin här om aftonen, att de waka, och i den hela natten i harnesk och rustade wara skulle, och skickade folk allt omkring lägret i wakt.
28. Men då fienderna sågo, att Jonathas till slags rustad war, kom dem en fruktan uppå, så att de stodo upp, och drogo sin wäg; och på det att man detta icke förmärka skulle, läto de många eldar i lägret här och der göra;
29. Derföre tänkte icke Jonathas, att de skulle draga sin wäg intill om morgonen bittida; ty han såg eldarna här och der i lägret.
30. Men om morgonen jagade han efter dem, och kunde icke upphemta dem, till dess de allaredan woro öfwer elfwen Eleutherus.
31. Då wände sig Jonathas till de Araber, som kallas Zabadei, slog dem, och tog deras rof.
32. Och wände sig om till Damascus, och förhärjade landet allt omkring.
33. Men Simon drog till Ascalon och till de fasta städer der när. Sedan wände han sig till Joppe;
34. Ty han förnam, att de wille gifwa sig Demetrii höfwitsmän i händer; derföre kom han förr, och tog Joppe in, och lade der krigsfolk in till att bewara staden.
35. Sedan kom Jonathas hem igen, och höll ett råd med de äldsta i folket, att man några städer i Judeen befästa skulle;
36. Och göra murarne i Jerusalem högre, och bygga en hög mur emellan borgen och staden; på det staden måtte ifrån borgen skild wara, att de på borgen icke kunde der utfalla in i staden, och att man intet skulle kunna föra dem till eller sälja dem.
37. Då nu folket kom tillsamman, och begynte att bygga, efter muren öfwer bäcken öster ut förfallen war, byggde de detsamma stycket upp igen, som kallas Caphnatha.
Bäcken Kidron.
38. Och Simon byggde den borgen Abida i Sephela, och gjorde henne fast, och bewarade henne med en stark port.
39. Nu hade Tryphon före, att komma Asie rike under sig, och sätta krona uppå och dräpa konungen, den unga Antiochus.
40. Men efter han fruktade, att Jonathas måtte det förtaga, och draga emot honom, sökte han ock efter, huru han måtte få fatt på Jonathas och förgöra honom.
41. Derföre drog han till Bethsan; dit kom ock Jonathas med fyratiotusen män, wäl rustad.
42. Men då Tryphon såg, att Jonathas en stor makt när sig hade, fruktade han, och torde intet uppenbart emot honom företaga;
43. Utan undfick honom härligen, och befallde sina wänner att ärliga hålla honom; och gaf honom skänker, och böd sin här, att de skulle Jonathe hörsamma wara såsom honom sjelf;
44. Och sade till Jonathas: Hwi gör du folket sådant omak, efter wi dock intet örlig hafwa?
45. Låt dem fara hem igen, allena uttag dig något föga folk, som när dig blifwa, och drag med mig till Ptolemais; staden will jag få dig in, och de andra fasta städer, och will befalla dig allt krigsfolket och embetsmännerna; ty jag måste åter fara mina färde; allena för den sakens skull är jag nu hit kommen; derföre följ mig dock.
46. Jonathas trodde honom, och lät sitt folk ifrån sig hem draga in i Juda land;
47. Och behöll allena tretusen när sig, deraf sände han tutusen till Galileen; men det ena tusendet drog med honom.
48. Då nu Jonathas in i Ptolemais stad kom, lät Tryphon läsa portarna igen, och grep Jonathas, och lät dräpa hans folk;
49. Och sände fotfolk och resenärer in i Galileen uppå den wida marken, till att ock nederlägga det andra Jonathe krigsfolk;
50. Men då de förnummo, att Jonathas fången och förgjord war med allt
_922.jpg&oldid=347096){kind=link}