| 1 Boken Maccabeers. | Cap. 14, 15. | 139 |
och wardt öfwersteprest och Judarnas förste.
48. Och folket befallte, att man denna skrift uti messingstaflor skrifwa skulle, och upphänga i omgången af templet på ett uppenbart rum;
49. Och en utskrift der uti skattkistan lägga, att Simon och hans efterkommande alltid wisste der finna henne.
15. Capitel.
Antiochi och de Romares bref, Athenobius. Tryphon.Och skref konung Antiochus, Demetrii* son, utaf öarne till Simon och det Judiska folket alltså: *1 Macc. 19: 67.
Denne Antiochus hade det tillnamnet Gryphus. Han förde sedan krig med Judarna, men uträttade föga.
2. Konung Antiochus tillbjuder Simon öfwerstepresten och Judiska folket helsa.
3. Efter någre upproriske hafwa mig mitt arfrike ifrån tagit, så aktar jag åter taga det in igen, och låta det till rätta arfwingar komma; och hafwer derföre främmande krigsfolk upptagit, och skepp bygga låtit;
4. Och will draga in i riket, på det jag de upproriska straffa må, som i mitt rike stor skada göra och många städer öde gjort hafwa;
5. Derföre gifwet jag dig fri allt, det konungarna dig tillförene fritt gifwit hafwa;
6. Och gifwer dig makt till att slå eget mynt i ditt land;
7. Och Jerusalem och helgedomen skola fria wara. Du skall ock behålla alla fästen som du byggt hafwer, och allt här till inne haft hafwer, och all krigsrustning som du gjort hafwer;
8. Och gifwer dig fri allt det man konungen skyldig är, eller eljest konungen tillhörer, ifrån denna tiden och ewigliga;
9. Och när wi wårt rike infå igen, så wilja wi dig och ditt folk och templet ännu större ära göra, så att I uti hela riket skolen namnkunnige warda.
10. Uti hundrade fjerde och sjuttionde året kom Antiochus igen i sitt arfland, och allt krigsfolket föll ifrån Tryphon och in till honom, och der blef ganska litet när Tryphon.
11. Då konung Antiochus drog efter honom, flydde han till Dora wid hafwet.
12. Ty han såg det wara ute med sig, och att krigsfolket ifrån honom afföll.
13. Men Antiochus drog efter honom till Dora med hundrade och tjugutusende män till fot, och åttatusende till häst,
14. Och belade staden till land och watten, så att der ingen ut eller in komma kunde.
15. Wid denna tiden kommo ifrån Rom Numenius och de andre, som med honom utsände woro,* och förde bref till konungar och herrskap, hwilka lydde alltså: *1 Macc. 14: 24.
16. Lucius, borgmästare i Rom, tillbjuder konung Ptolemeus helsa.
17. Simon, öfwerstepresten och Judiska folket, hafwer skickat sina sändningabud till oss till att förnya wänskap och förbund emellan oss;
18. Och hafwa der bredwid sändt oss en gyldene sköld om tusende pund;
19. Derföre skrifwa wi till konungar och andra herrskap, att de emot Judarna intet göra skola, och dem och deras städer och land icke öfwerfalla; att de ock ingen emot dem hjelpa skola;
20. Ty wi hafwa den skölden af dem till oss tagit.
21. Om ock några ohörsamma utur deras land till eder flydde woro, att I då wille sända desamma till Simon öfwersta presten igen, att han dem efter sin lag straffa må.
22. Alltså hafwa wi ock skrifwit till konung Demetrius, till Attalus, till Arethas, till Arsaces;
23. Och i alla land, och till Sampsaci, och till dem i Sparta, till Delo, Mindo, Sicyon, Caria, Samos, Pamphylia, Lycia, Halicarnasso, Rhodis, Faselis, Co, Side, Gortyna, Gnido, Cypren och Cyrene.
24. Och utskriften af detta bref hafwa wi sändt den öfwersta presten Simon och Judiska folket.
25. Imedlertid förde Antiochus ännu en annan här för Dora till att hårdare belägga staden, och gjorde krigsrustning derföre, och bestormade staden starkeliga, så att Tryphon der inne besluten war, och kunde hwarken ut eller in komma.
_927.jpg&oldid=347111){kind=link}