| Eleasar sändes. | 1 Mose Bok. | Cap. 24. | 57 |
som de dock förakta. Det kommer deraf, att de hafwa något af Guds beläte såsom en prägel i ansigtet, likasom förstar hafwa ordnar och prydnader såsom tecken till sin makt.” B. B.
24. Capitel.
Eleasar swär, sändes, beder, finner Rebecka, kommer igen.Och Abraham war gammal och wäl ålderstigen. Och HERren hade wälsignat honom i alla stycken.
2. Då sade han till sin äldsta hustjenare, den alla hans ting förestod: Lägg din han under min länd;
Detta sätt att aflägga ed brukades endast i de äldsta tiderna.
3. Och swär mig wid HERran, himmelens och jordens Gud, att du icke tager min son hustru af Canaans döttrar, ibland hwilka jag bor:
4. Utan far uti mitt fädernesland och till min slägt, och tag min son Isaac hustru.
Abraham war angelägen om, att hans son icke skulle få en Canaanitisk hustru, på det hedendom och afguderi icke måtte intränga i familjen.
5. Tjenaren sade: Om så hände, att qwinnan icke wille komma med mig in i detta land, skall jag då låta din son komma dit i landet igen, dädan du kommen är?
6. Abraham sade till honom: Wakta dig derför, att du icke förer min son dit igen.
7. HERren, himmelens Gud, som mig tog utur min faders hus och utur mtt födsloland, den med mig talat och mig desslikes swurit och sagt hafwer: Detta landet will jag gifwa din säd;* Han skall sända sin engel framför dig, att du skall taga min son der hustru. *1 Mos. 12: 7; cap. 13: 15; cap. 15: 7, 18.
8. Hwar nu qwinnan dig icke följa will, så är du qwitt denna ed. Allenast låt icke min son komma dit igen.
9. Då lade tjenaren sin hand under Abrahams sin herres länd, och swor honom här uppå.
10. Så tog tjenaren tio kameler af sin herres kameler och drog åstad; och hade med sig af allehanda sin herres håfwor, och war uppe och for till Mesopotamien till Nahors stad.
Nahors stad är Haran i Mesopotamien.
11. Der lät han kamelerna blifwa utanför staden wid en wattubrunn, om aftonen, då qwinnfolken plägade der komma och taga watten;
Ännu är det brukligt, att äfwen de anseddaste familjers döttrar i Österlanden gå ut till brunnarne mot aftonen för att hemta watten. Den resande Niebur säger: ”Wi funno på denna wäg (mellan Orsa och Bier) åtskilliga brunnar, wid hwilka Kurdernas och Turkomannernas döttrar från de nästgränsande byarne kommo för att wattna sin boksap. De woro icke beslöjade såsom i städerna. Så snart wi helsade dem och stego af hästen, gåfwo de oss watten och wattnade äfwen wåra hästar. Detta war mig särdeles märkwärdigt, emedan det war just i dessa trakter, som Rebecka wisade sin tjenstfärdighet. Kanske drucko wi ur samma brunn, ur hwilken hon hemtade watten.”
12. Och sade: HERre, min herres Abrahams Gud, kom i dag emot mig och gör barmhertighet med min herre Abraham.
Kom i dag emot mig, efter grundtexten: Låt möta mig, nemligen den som du hafwer bestämt för Isaac.
13. Si, jag står här när wattubrunnen; och deras döttrar, som bo i denna stad, warda här utkommande till att taga watten.
14. Hwar nu någon piga kommer, och jag säger till henne: Håll hit din kruka, och låt mig dricka, och hon säger: Drick, jag will ock gifwa dina kameler dricka; att hon är densamma, som du hafwer beskärt din tjenare Isaac, och att jag derpå må förstå, att du hafwer gjort barmhertighet med min herre.
Med innerlig förtröstan wänder sig den trogne tjenaren till Gud och beder Honom styra. Med ödmjuk frimodighet beder han, att han af bestämda tecken måtte få wisshet om, att Herren sjelf åt Isaac utwalde en maka. I alla angelägenheter är det de trogna tillåtet att wända sig till Gud med uppriktig bön om Hans hjelp och ledning. Då det sker i rätt ödmjukhet, få de äfwen wid bestämda tecken fästa sakens utgång eller bedja, att de af den eller den omständigheten måtte få wishet om hwad som är Herrans wilja.
”Äktenskap uppgöras i himmelen”, säger en from lärare. För Gud är wåra hufwudhår icke för ringa att komma i åtanka. Walet af följeslagare på lefnadswägen är någonting wida större och wigtigare; det har på menniskans själsutweckling, lefnadssällhet, werksamhet och beredelse för ewigheten ett större inflytande, än man kan beräkna. Skulle allt detta för Fadren i himmelen wara en ringa ting! Han har befallt att Hans trogna skola kasta alla sina omsorger på Honom. Skola de då icke lyda detta bud och låta Honom sörja för dem i en af lifwets wigtigaste angelägenheter! Abraham öfwerlemnade
_067.jpg&oldid=342455){kind=link}