| 96 | Josephs upphöjelse. | Gensis. | Cap. 41. |
wanskapliga, som efter de andra uppstigna äro, äro sju år; och de sju magra och förwissnade axen skola wara sju hårda år.
28. Det är nu det jag sagt hafwer till Pharao, att Gud underwisar Pharao, hwad han göra will.
29. Si, sju år warda kommande med stor ymnighet i hela Egypti land.
30. Och efter dem warda sju hårda år kommande, att man warder förgätande all sådan ymnighet i Egypti land: och den dyra tiden warder förtärande landet;
31. Att man intet skall weta af den ymnigheten i landet för den dyra tidens skull, som efter kommer: förty han skall warda ganska swår.
32. Men det Pharao hafwer andra resan drömt, betyder, att Gud skall sådant wisserligen och snarligen göra.
33. Nu må Pharao se efter en förståndig och wis man, den han sätta må öfwer Egypti land:
34. Och skaffa, att han förskickar embetsmän i landet, och taga den femtedelen i Egypti land i de sju rika åren.
I texten är icke uttryck, antingen denna femtedel skulle till regeringen erläggas såsom skatt, eller om den skulle inköpas.
35. Och församle all spisning af de goda åren, som komma skola, att de låta inkomma säd uti Pharaos kornhus till förråd i städerna och förwara det:
36. På det man finner landet spisning i de sju hårda åren, som komma skola öfwer Egypti land; att landet icke förderfwas af hunger.
37. Det talet behagade Pharao och alla hans tjenare wäl.
38. Och Pharao sade till sina tjenare. Huru kunna wi finna en sådan man, som Guds Ande är uti?
39. Och sade till Joseph: Efter Gud hafwer allt sådant kungjort dig, är ingen så klok och förståndig som du.
Kunskap och wishet skattades högt i Egypten, och gällde mera än adel och rikedom, ehuru en sträng ståndsskilnad (kastinrättning) war rådande.
40. Du skall wara öfwer mitt hus,* och efter ditt ord skall allt mitt folk lydigt wara: allena i mitt konungsliga säte will jag wara mer än du. *Ps. 105: 21. 1 Macc. 2: 53. Apg. 7: 10.
Efter ditt ord skall allt mitt folk lydigt wara, bör enligt grt. lyda: åt dig skall hela mitt folk gifwa hyllning. Joseph blef således efter Österlandets sed Pharaos högra hand, Pharaos ord, Pharaos mun, som företrädde hans sällan synliga majestät, uttalade hans wilja och werkställde hans befallningar.
41. Och sade: Si, jag hafwer satt dig öfwer hela Egypti land.
42. Och tog sin ring af sin hand och gaf honom Joseph på sin hand och klädde honom i hwitt silke och hängde en guldkedja på hans hals.
Hwitt silke Schesch: byssus, det finaste linne af glänsande hwithet. Dessa kläder, ringen och guldkedjan woro tecken till Josephs wärdighet och makt.
43. Och lät honom sitta på den andra wagnen och lät utropa för honom: Denne är landets fader: och satte honom öfwer hela Egypti land.
Denne är landets fader, grt.: Abrek, böjer eder.
44. Och Pharao sade till Joseph: Jag är Pharao, utan din wilja skall ingen i hela Egypti land röra sin hand eller fot.
Jag är Pharao: ett slags ed till bekräftelse af löftet, hwarwid konungen satte sin ära i pant.
45. Och kallade honom det hemligaste rådet, och gaf honom till hustru Asnath, Potiphera dotter, prestens i On. Så for Joseph ut till att bese Egypti land.
Det hemligaste rådet, grundt.: Zaphnath Phaneach (Rikets räddare), äretitel.
On (solstaden) tredjedels mil nordost om nu warande Cairo; der dyrkades solen såsom en gud, der war ett praktfullt tempel med solens bild. Potiphera war den högste presten wid detta tempel. Detta war i Egypten ett högt och heligt embete, och denna förbindelse skulle stadfästa Josephs wärdighet och i folkets ögon gifwa honom ett ökadt anseende.
46. Och han war trettio år gammal, då han stod för Pharao. Och for ut ifrån Pharao och for omkring hela Egypti land.
47. Och landet gjorde alltså i de sju rika åren.
Huru snart efter drömmarnes uttydning de sju fruktbara åren började, är icke antydt; man antager twå år.
48. Och församlade i de sju åren all spisning i Epypti land och läto det i städerna: ehwad spisning som wäxte på marken, wid hwar och en stad allt omkring, det läto de komma derin.
49. Så lade Joseph tillhopa säden öfwermåttan mycket, som sandkornen i hafwet, så att han wände igen att äkna: ty man kunde det icke räkna.
_106.jpg&oldid=342562){kind=link}