| 220 | Om spetelska. | Leviticus. | Cap. 13, 14. |
är en spetelsko sårnad; och skall brännas upp på eld.
53. Om presten ser, att sårnaden icke hafwer widare ätit fig på klädet eller på warpen eller wäften eller allahanda skinnwerk;
54. Så skall han bjuda, att man twår, der sårnaden är, och skall skuta det inne i andra sju dagar.
55. Och när presten ser, sedan sårnaden twagen är, att sårnaden icke förwandlad är för hans ögon och ej heller hafwer widare ätit sig, så är det orent, och skall uppbrännas på eld; ty det är djupt inätet och hafwer befrätit det.
56. Om presten ser, att sårnaden något förswunnet är, sedan han wardt twagen; så skall han rifwa det af klädet, af skinnet, af warpen eller wäften.
57. Synes det ändå sedan på klädet, på warpen, på wäften, eller allahanda skinnwerk; så är det en fläck, och skall det uppbrännas med eld, der den sårnaden uti är.
58. Men klädet eller warpen eller wäften eller allahanda skinnwerk, som twaget är, och sårnaden afgången är, skall man på nytt twå, och så är det rent.
59. Detta är lagen om spetelsko sårnåd på kläder, ehwad de äro ylle eller linne; på warp eller wäft, och allahanda skinnwerk, till att säga dem rena eller orena.
14. Capitel.
Spetelskans rening, försoning.Och HERren talade med Mose och sade:
2. Detta är lagen om den spetelske, när han skall renad warda. Han skall komma till presten:* *Matth. 8: 4. Marc. 1: 44. Luc. 5: 14; cap. 17: 14.
3. Och presten skall gå utur lägret, och bese huru spetelsko-sårnaden är på den spetelske hel worden;
Ehuru man icke wet något botemedel för spetelskan, och denna sjukdom således är obotlig, så kunde dock Gud sjelf göra sådana sjuka helbregda, så att de åter blefwo friska och rena genom Hans barmhertighet. Då någon spetelsk sålunda blef ren, så skulle han göra efter de föreskrifter, som här gifwas.
4. Och skall bjuda honom, som renas skall, att han tager twå lefwande fåglar, de som rene äro, och cederträ, och rosenfärgad ull och isop.* *3 Mos. 11: 13.
5. Och skall bjuda att slagte den ena fågeln uti ett lerkäril wid rinnande watten.
6. Och skall taga den lefwande fågeln med cederträdet, rosenfärgade ullen och isopen och doppa uti den slagtade fågelns blod wid rinnande watten.
7. Och stänka på honom, som af spetelskan renas skall, sju resor; och rena honom alltså, och låta den lefwande fågeln flyga i fria marken.
Emedan mycket uti dessa reningsbruk kan jemföras med wår rening igenom Christi blod. 1 Pet. 1: 2, 19. 1 Joh. 1: 7, ifrån den andeliga spetelskan, synden; alltså hafwa någre af fäderna hållit de twenne rena fåglar för en afmålning af Christi försoning före och efter uppståndelsen, så att genom den slagtade fågeln betecknades Christi död och blodsutgjutelse, Ebr. 9: 22, och genom den lefwande, att Christus efter sin uppståndelse genom ordet och sakramenterna gifwer oss sina förwärfwade wälgerningar. För den offrade fågelns skull blef den andra lössläppt, till tecken att försoningen war skedd. Båda fåglarne tillsamman utgöra ett helt och måste tänkas såsom en och samma fågel, såsom om den offrade fågeln hade fått lif igen och warit fri, emedan han blifwit offrad och således försonat den synd, som blifwit honom pålagd. Så är Christus uppstånden ifrån de döda och ingången i ewig frihet och härlighet, Sedan försoningswerket war fulländadt. Genom sin offerdöd och uppståndelse har Christus åt menniskan förwärfwat syndernas förlåtelse, frihet från synden och uppståndelse till andeligt och ewigt lif. Genom tron förenas menniskan med Christus och blifwer sålunda satt i Hans ställe, så att hans försoningsdöd kommer henne tillgodo, såsom om hon sjelf hade kunnat lida en tillfyllestgörande död för sina synder: hon är död med Christus, 2 Cor. 5: 14, uppstånden med Honom till andeligt lif och till frihet från synden, Rom. 7: 6; cap. 6: 11. Denna död och uppståndelse med Christus genom tron afbildades här med de twå fåglarne. Den trogne blifwer delaktig af Christi död och af Hans lif och uppståndelse ifrån de döda. Det rinnande wattnet betyder det heliga dopet och Guds ord såsom det andeliga reningsmedlet, hwarigenom den nya födelsen sker, Tit. 3: 5. 1 Pet. 1: 23. Jac. 1: 18, och således Guds Andes renande och pånyttfödande kraft genom ordet.
Bestänkningen med isopsqwasten betydde försoningens tillämpning genom Guds Andes nådewerkningar. Wi kunna anse cederträdet eller skaftet af qwasten såsom en bild af Christi kropp och den rosenfärgade ullen såsom en bild utaf Hans blod. Isopen, som är en wälluktande ört, kan anses såsom en bild utaf den Helige Andes krafter, som woro Honom gifna utan mått efter den menskliga naturen. Och genom sin Heliga Ande werkar Han hos menniskorna, då de icke stå Honom emot, ånger, bättring (sinnesändring) och
_230.jpg&oldid=342872){kind=link}