| Wälsignelsen. | 4 Mose Bok. | Cap. 6. | 265 |
15. Och en korg med osyrade kakor af semlomjöl, blandadt med olja, och osyrade tunnkakor, smorda med olja, och deras spisoffer och drickoffer.
16. Och presten skall bära det in för HERran och skall göra hans syndoffer och hans bränneoffer.
17. Och wäduren skall han göra till ett tackoffer HERranom till den osyrade brödkorgen. Och skall desslikes göra hans spisoffer och hans drickoffer.
18. Och skall raka den förlofwades löftes hufwud inför dörren af wittnesbördets tabernakel; och skall taga hans löftes hufwudhår och kasta det på elden, som under tackoffret är.* *Apg. 18: 18; cap. 21: 23, 24.
19. Och skall taga bogen af wäduren sudnan, och en osyrad kaka utur korgen och en osyrad tunnkaka; och skall lägga det den förlofwade på hans händer, sedan han hans löfte afrakat hafwer.
Sudnan, kokad.
20. Och skall weftoffra det för HERran. Det är heligt prestenom samt med weftoffers bröstet och häfoffers bogen.* Sedan må den förlofwade dricka win. *2 Mos. 29: 27. 3 Mos. 7: 31.
21. Detta är den förlofwades lag, som sitt offer lofwar HERran för sitt löfte, förutan det han eljest förmår. Såsom han lofwat hafwer, så skall han ock göra, efter hans löftes lag.
Alla dessa offer påminna derom, att ingen skall komma inför Herran med tomma händer. Hwad har då en fattig, syndig menniska att frambära inför den helige och rike Guden, som råder öfwer himmel och jord? De offer, som Gudi behaga, äro en bedröfwad ande, Ps. 51: 19. Men grunden, hwarföre dessa offer behaga Honom, är den, att ett offerblod af oändligt wärde blifwit inburet i det allraheligaste, så att alla, som hungra och törsta efter rättfärdighet, få framgå till helsobrunnen och taga lifsens watten för intet; ty de äro återlösta med Christi dyra blod, som är af högre wärde, än förgängligt Silfwer och guld. (1 Pet. 1: 18, 19.) Denna lösepenning kunna de i tron frambära inför sin Gud; och då komma de icke med tomma händer.
22. Och HERren talade med Mose och sade:
23. Tala till Aaron och hans söner och säg: Så skolen I säga till Israels barn, när I wälsignen dem:* *3 Mos. 9: 22.
24. HERren wälsigne dig och beware dig.
Här följer nu den härliga wälsignelsen, som Herrans prester skulle uttala öfwer Hans folk. Denna wälsignelse är trefaldig, och härmed antydes, att Guds folk skulle wälsignas i den treenige Gudens namn, samma treeniga namn, i hwilket Herren Jesus befallde att döpa alla dem, som skulle upptagas till medlemmar i Hans församling. Herren wälsigne dig och beware dig, innebär den himmelske Fadrens wälsignelser, Hans faderliga omsorg och wård, all wälsignelse, som hörer till skapelsen och uppehållelsen — Guds försyn i ordets högsta mening.
25. HERren låte sitt ansigte lysa öfwer dig och ware dig nådelig.
Herrans Ansigte är Guds Son; i Honom är Gud uppenbarad, ty Sonen är Guds härlighets sken och hans wäsendes rätta beläte. Utom Sonen är Gud för den arma menniskan en okänd Gud, men i enfödde Sonen uppenbarar Han den ewiga kärlekens milda anlete, som uppfyller med salighet den själ, på hwilken han ser i sin Son. Detta seende i och genom Sonen är att låta ansigtet lysa. Han upplyser sitt ansigte öfwer församlingen och i en nådehungrig menniskas hjerta, då Han i den förklarade Medlaren låter sin kärlek och barmhertighet skina, så att syndens mörker och nöd måste förswinna i detta klara ljus. Då är Gud nådig mot syndaren, när Hans ansigtes ljus så sprider sitt milda sken i det längtande hjertat; i Sonen är Herren en nådelig Gud, i Sonen får syndaren förlåtelse, hugswalelse och salighet. Detta är Sonens wälsignelse. 2 Cor. 4: 6. Eph. 5: 14.
26. HERren upplyfte sitt ansigte öfwer dig och gifwe dig frid.
Herren betyder här Gud den Helige Ande, den tredje personen i Gudomen. Det är den Helige Ände, som med Ordet werkar ånger och tro i menniskans hjerta; genom den Helige Ande drager Fadren menniskan till enfödde Sonen, Joh. 6: 44, på det hon må blifwa Guds barn i Honom, få syndernas förlåtelse och barnaskapets ande. Genom den Helige Ande blifwer Herrans ansigte wändt till syndaren, i det syndaren genom ånger och tro blifwer wänd från synden till Herran Jesum, och får Christi försoning till förlåtelse och Hans förtjenst till rättfärdighet. Så snart menniskan blifwer genom den Helige Ande omwänd, så är Guds Ansigte, i enfödde Sonen, wändt till henne. Genom Sonen är försoningen skedd, genom den Helige Ande tillämpas den. Den Helige Ande werkar och widmakthåller trons lif hos så många i församlingen, som wilja emottaga nåden; genom Honom är Guds ansigte wändt till församlingen, och till Herrans ansigte wända alla, som wilja frälste warda, sina bedjande hjertan och sina längtande blickar. I tron tala de med Gud genom den Helige Ande, liksom ansigte mot ansigte, och skåda, såsom uti en spegel, Herrans klarhet med upptäckt ansigte och warda förklarade uti samma beläte ifrån den ena klarheten till den andra, såsom af Herrans Ande. 2 Cor. 3: 18. Detta är den Helige Andes wälsignelse, som uppfyller hjertat med den sanna friden.
27. Ty I skolen sätta mitt namn uppå Israels barn, att jag skall wälsigna dem.
_275.jpg&oldid=342967){kind=link}