Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 282.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
272 Resans ordning. Numeri. Cap. 10.

Sinai 11+12 månad, och nu anträddes egentligen wandringen till Zion. Måtte alla, som ännu äro under lagen och känna lagens werkningar i sina hjertan åtfölja Herrans härlighet i Evangelii ljus och wända sig ifrån Sinai till Zion! Ebr. 12: 1822.

12. Och Israels barn drogo i deras skaror utur Sinai öken; och molnskyn blef uti den öknen Paran.

Den stora öknen Paran sträcker sig ifrån öknen Sinai till Judalandet. Hab. 3: 3.

13. Och de förste drogo åstad efter HERrans ord genom Mose.

14. Nemligen, det baneret af Juda barns läger drog först åstad med deras här: och öfwer deras här war Nahesson, Amminadabs son.* *4 Mos. 2: 3.

15. Och öfwer den hären af Isaschars barns slägte war Nethaneel, Zuars son.

16. Och öfwer den hären af Sebulons barns slägte war Eliab, Helons son.

17. Då lade man tillsamman tabernaklet; och Gersons och Merari barn drogo åstad och buro tabernaklet.* *4 Mos. 4: 2429.

Gersoniterna och Merariterna woro bland de första i tåget och uppsatte tabernaklet på det ställe, som molnskyn wisade, så att Kehatiterna funno det uppsatt, då de kommo med arken, altarena, bordet och ljusstaken. Under wandringen gåfwo alla akt på molnskyn öfwer arken. Så skola Jesu efterföljare alltid se på Honom, på det de icke må gå wilse i öknen eller uppgifwas på wägen. Ebr. 12: 2, 3.

18. Dernäst följde det baneret af Rubens läger med deras här: och öfwer deras här war Elizur, Sedeurs son.

19. Och öfwer den hären af Simeons barns slägte war Selumiel, Suri Sadai son.

20. Och Eliasaph, Deguels Son, öfwer Gads barns slägtes här.

21. Så drogo ock de Kehatiter åstad och buro helgedomen; och de förre uppsatte tabernaklet, till dess desse kommo efter.

22. Dernäst drog det baneret åstad af Ephraims barns läger med deras här: och öfwer dem war Elisama, Ammihuds son.

23. Och Gamliel, Pedahzurs son, öfwer den hären af Manasse barns slägte.

24. Och Abidan, Gideoni son, öfwer den hären af BenJamins barns slägte.

25. Dernäst följde det baneret af Dans barns läger med deras här: och så woro alla lägren uppe; och AhiEser, Ammi Sadai son, war öfwer deras här.

26. Och Pagiel, Ochrans son, öfwer den hären af Assers barns slägte.

27. Och Ahira, Enans son, öfwer den hären af Naphthali barns slägte.

28. Så foro Israels barn med deras härar.

29. Och Mose sade till sin swåger Hobab, Reguels son, af Midian: Wi draga till de rum, om hwilka HERren sagt hafwer: Jag skall gifwa eder dem: så kom nu med oss, wi wilja göra det bästa med dig; ty HERren hafwer Israel godt tillsagt.

30. Han swarade: Jag will icke med eder, utan fara i mitt land till min slägt.

31. Han sade: Käre, öfwergif oss icke; förty du wet, hwar wi skola lägra oss i öknen, och skall wara wårt öga.

Molnskyn war wisserligen i hufwusaken folkets wägwisare, men de wille dock i åtskilliga angelägenheter, dom hörde till wandringen, hafwa en kunnig man till rådgifvare. Hobab wisste hwar gröna ställen funnos i öknen (oaser), hwar watten war att tillgå m. m. Gud will, att wi skola begagna oss af mensklig hjelp och ledning, som Han i sin försyn låter oss finna.

32. Och om du far med oss; det goda, som HERren gör med oss, det wilja wi göra med dig.

33. Så drogo de ifrån HERrans berg tre dagsresor; och HERrans förbunds ark drog för dem tre dagsresor till att wisa dem, hwar de hwila skulle.

34. Och HERrans molnsky war öfwer dem om dagen, när de drogo utur lägret.* *2 Mos. 13: 21.

35. Och när arken for, så sade Mose: HERre, statt upp, att dine fiender måga förströs; och de, som dig hata, måga flygtige warda för dig.* *2 Chrön. 6: 41. Ps. 68: 2. Ps. 132: 8.

”Gud säges uppstå, när Han med en närwarande hjelp låter se sig wara tillstädes.” L. Herrans beskydd war Israels tröst, ty de woro omgifna af fiender.

36. Och när han sattes ned, Sade han: Kom igen HERre till de många Israels tusen.

Så börjades och slutades hwarje wandring med korta, men kraftiga bönerop. Under wandringen hade Herrans härlighet warit skild ifrån tabernaklet, derföre beder Mose, då tabernaklet åter war uppsatt, att Herren måtte komma igen till de tiotusen gånger tusende i Israel.