| Balak offrar. | 4 Mose Bok. | Cap. 23. | 301 |
hwad jag skall säga dig. Och gick åstad hasteligen.
4. Och Gud kom emot Bileam. Men han sade till Honom: Sju altaren hafwer jag tillredt, och ju på hwart altare en stut och ett wädur offrat.
På Baalshöjden såg Bileam hela Israels folk, som Gud så underbarligen hade ledsagat, och bland hwilka Han uppenbarat sig genom mäktiga under, som icke kunde för Bileam wara fördolda. Bileam såg också från samma höjd Döda hafwet med dess tunga, klara wattenspegel och de swarta kala stränderna, som påminde om den fordna branden. Bileam hade således för sina ögon Guds folk såsom ett lefwande bewis på Herrans beskyddande allmakt och faderliga kärlek och långmodighet; och Döda hafwet såsom ett bewis på den straffande rättfärdigheten, som uppenbarat sig mot de ogudaktiga innevånarne af den dalens städer. Allt detta skulle ännu hafwa tjenat Bileam till warning, men han wille icke låta warna sig. Han wille göra Balak till wiljes; men nu på Baal Peors höjd, der offren offrades, skrymtar han inför Gud sjelf och säger till Honom: Sju altaren hafwer jag tillredt m. m., såsom om dessa offer hade warit ämnade till Herrans ära. Man kan häraf se, att Bileam till en del föreställde sig Israels Gud såsom en hednisk Gud; ty dels tilltrodde han sig kunna bedraga Honom, dels synes han hafwa gjort sig hopp om att muta Honom och med dessa offer beweka Honom till gunst emot hedningarne och onåd emot Israel.
5. Och HERren gaf Bileam ordet i munnen och sade: Gack till Balak igen, och säg alltså.
6. Och då han kom igen till honom: si, då stod han när sitt bränneoffer med alla de Moabiters förstar.
7. Då hof han sitt tal upp och sade: Utaf Syrien hafwer Balak, de Moabiters konung låtit hemta mig, ifrån bergen österut. Kom och förbanna mig Jacob; kom, tala ondt emot Israel.
På hwad sätt Gud kom emot Bileam antydes icke närmare; men Gud befallte Honom att gå till Balak och säga, hwad Gud sjelf wille gifwa honom i sinnet att tala. Och Bileam börjar nu sitt tal med stora ord inför Moabs konung.
8. Huru skall jag förbanna, den Gud icke förbannar? Huru skall jag tala ondt emot den, HERren intet ondt emot talar?
Herrans Ande öfwerwäldigar nu Bileams syndiga sinne och wänder hans tal efter sin heliga wilja. En sådan öfwermäktig inflytelse af Guds Ande, äfwen på ogudaktiga menniskor, är icke så sällsynt äfwen i wår tid. Man hörer ganska ofta otrogna och ogudaktiga lärare eller andra menniskor, som hänföras af sanningens makt och tala det, som tydligen innebär deras egen fördömelse, och stundom göra de det så, att de tyckas wara uppfyllda af rent nit och allwar. Ännu oftare händer det, att de ogudaktiga måste om fromma menniskor fälla ett godt wittnesbörd och gifwa dem rätt, fastän de af själ och hjerta hata dem.
9. Ty af bergshöjden ser jag honom wäl, och af högarne skådar jag honom. Si, det folket warder allena boende, och icke skall räknadt warda ibland hedningar.
Från bergshöjden kunde Bileam se Israels folk med sina lekamliga ögon; men nu öppnades hans själs blick genom Guds Andes makt, så att han kunde öfwerskåda Israels andeliga ställning och detta folks bestämmelse i Guds rike på jorden. Han förkunnar, att detta folk skall bo allena, att det icke skall förblandas med hedniska folk. Israel war början till Guds rike och måste derföre wara ett särskildt folk, fastän omgifwet af werldsliga riken.
10. Ho kan räkna Jacobs stoft* och talet på fjerde delen af Israel? Min själ dö med de rättfärdigas död, och min ände warde såsom dessas ände. *1 Mos. 13: 16; cap. 28: 14.
Ordet stoft betyder Israels oräkneliga mängd, såsom 1 Mos. 13: 16. Gud lofwade Abraham Jag will göra din säd (talrik) såsom stoftet på jorden. Fjerdedelen af Israel syftar på lägrets fyra hufwudafdelningar, och nu yttrar Bileam en from önskan: Min själ dö med de rättfärdigas död. Han skådar nu de rättfärdiga i Israel, de trogna, som Gud sjelf hade rättfärdiggjort och hwilkas Gud han war. Med blicken fästad på dessa rättfärdiga tänker Bileam icke på det stora antalet af orättfärdiga, som funnos bland samma folk, och detta förhållande eger rum äfwen i den christna kyrkan, ty den kallas helig och rättfärdig derföre, att de, som Herren rättfärdiggjort och helgar, äro kyrkans egentliga kärna. Bileams önskan, att hans ända måtte blifwa såsom de rättfärdigas i Israel, liknar många christnas fromma önskningar, som gerna wille dö en salig död; men i sitt beteende emot Herran likna de Bileam, som sökte egen ära och egen fördel och följde sitt onda hjertas böjelse. Han offrade, men det war blott ett hedniskt offer, för att få sin wilja fram. På samma sätt frambringa många christna allahanda hedniska offer inför Herran, då de med sjelftagen fromhet och egna werk och med bön i sitt eget namn nalkas Herran, icke för att blifwa rätteligen omwända, rättfärdiggjorda och helgade genom nåden, utan blott för jordiska än- damål eller för att kunna undgå straffdomar och förderf såsom Achab. Af Bileams exempel lära wi, såsom af många andras, att en menniska kan hafwa en stor upplysning, såsom af ett högre ljus, och tala de härligaste gudomliga sanningar, utan att sjelf wara ett Guds barn. Sanningens pröfwosten rnåste derföre wara sanningen sjelf.
11. Då sade Balak till Bileam: Hwad gör du mig? Jag hafwer låtit hemta dig till att förbanna mina fiender, och si, du wälsignar dem.
_311.jpg&oldid=343040){kind=link}