Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 317.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
Israels barn räknas. 4 Mose Bok. Cap. 25, 26. 307

Det war för Herrans ära som Pinehas ifrade, och sammanhanget wisar, att det war på Herrans inre befallning Pinehas straffade de ogudaktiga. Detta straff försonade icke Israels barn på det sätt, att det borttog syndaskulden; utan plågan, nemligen syndastraffet, blef derigenom afwänd; ty Herrans lag blef derigenom ärad.

14. Men den Israelitiske mannen, som slagen wardt med den Midianitiska qwinnan, hette Simri, Salu son, en förste öfwer de Simeoniters fäders hus.

15. Den Midianitiska qwinnan, som ock slagen wardt, hette Cosbi, Zurs* dotter, den en förste war för en slägt ibland de Midianiter. *4 Mos. 31: 8.

Så stå dessa namn upptecknade till allas warning, som läsa dessa ord, och så stå alla syndares namn tecknade i Guds allwetenhets bok, likasom hwarje synd står skrifwen med eldskrift i hwarje obotfärdig syndares eget samwete. Cosbi betyder lögn. Allt afguderi och alla slags synder äro frukter af den ursprungliga lögnen, hwarmed lögnens fader förförde menniskoslägtet. Isynnerhet är otuktssynden i sig sjelf en förförande lögn. Den lockar menniskohjertat med förespeglingen af någon stor sällhet och njutning, men föder i själen den mask, som icke dör, och lemnar efter sig sår, som ewigt döda.

Genom denna straffdom i Sittim föll den sista qwarlefwan af dem, som i öknen skulle falla, och som icke fingo ingå i Canaans land för deras otros och ogudaktighets skull.

16. Och HERren talade med Mose och sade:

17. Gör de Midianiter ondt, och slå dem;* *4 Mos. 31: 2.

18. Förty de hafwa gjort eder ondt med deras list, den de eder beställt hafwa med Peor och med deras syster Cosbi, den Midianitiska förstens dotter, hwilken slagen wardt på plågans dag för Peors skull.

26. Capitel.

Tolf slägter täljas till arf. Levi tal.

Och skedde efter denna plågan, att HERren talade till Mose och Eleazar, presten Aarons Son, och sade:

2. Tag summan af hela menigheten af Israels barn, ifrån tjugo år och derutöfwer, efter deras fäders hus, alla dem som förmå draga i här i Israel.* *4 Mos. 1: 2, 3.

De Israeliter, som kommo från Egypten, 2 Mos. 38: 26, woro mestadels omkomne i öknen. Derföre skulle menigheten nu räknas på nytt före ingången i Canaan, på det man måtte weta antalet af det wapenföra manskapet och äfwen för att efter folkmängdens antal kunna afpassa landets fördelning. Rökningen skedde efter ordningen i lägret. De stammar, som befunno sig på södra sidan i lägret, woro mest utsatte för Moabiternas och Midianiternas förförelser, emedan de woro dem närmaste. Stamfursten Simri af Simeons stam hade troligen dragit en stor del af sitt folk med sig i förderfwet. Simeons namn utelemnas i Mose wälsignelse, 5 Mos. 33.

3. Och Mose samt med Eleazar, presten, talade på de Moabiters mark, wid Jordan, in mot Jericho,

4. Med dem, som tjugo år gamle woro och derutöfwer, såsom HERren hade budit* Mose och Israels barn, som utur Egypti land dragne woro. *4 Mos. 1: 1.

5. Ruben, den förstfödde* Israels son: Rubens barn† woro: Hanoch, af hwilken de Hanochiters slägt kommer: Palla, af hwilken de Palluiters slägt kommer: *1 Mos. 29: 32. †1 Mos. 46: 9. 2 Mos. 6: 14. 4 Mos. 1: 20. 1 Chrön. 5: 1.

6. Hazron, af hwilken de Hazroniters slägt kommer: Charmi, af hwilken de Charmiters slägt kommer.

7. Desse äro Rubens slägter: och deras tal war tre och fyrtiotusen, sjuhundrade och trettio.

8. Men Palla barn woro: Eliab.

9. Och Eliabs barn woro: Nemuel och Dathan och Abiram. Desse äro Dathan och Abiram, myndige män i den menigheten, som satte sig upp emot Mose och Aaron uti Korahs parti, då de Satte sig upp emot HERran:* *4 Mos. 16: 2.

10. Och jorden öppnade sin mun och uppswalg dem med Korah då det partiet blefwo döde, och elden förtärde tuhundrade och femtio män: och woro till ett tecken.

Till ett tecken, nemligen ett warningstecken, för hela folket både för forntiden och för framtiden, och tillika ett tecken, hwarigenom Gud uppenbarade sin rättfärdighet och sin straffande allmakt.

11. Men Korahs barn blefwo icke döde.

12. Simeons barn uti deras slägter woro: Nemuel, af honom kommer de Nemueliters slägt: Jamin, af honom kommer de Jaminiters slägt: Jachin, af honom kommer de Jachiniters slägt:

Nemuel kallas 1 Mos. 46: 10 Jemuel, och Jachin kallas 1 Chrön. 4: 24 Jarib. Flera