| Ogs rike. | 5 Mose Bok. | Cap. 3. | 333 |
6. Och gåfwo dem till spillo, såsom wi med Sihon, konungen i Hessbon, gjort hade: alla städer gåfwo wi till spillo, både med män, qwinnor och barn.
7. Men all boskapen och rofwet af städerna togo wi för oss.* *5 Mos. 20: 14.
8. Alltså togo wi i den tiden landet utur de twå Amoreers konungars händer på hinsidan Jordan ifrån den bäcken wid Arnon allt intill det berget Hermon;
Detta berg Hermon war en del af Gileads berg, sammanhängande med Libanon, hwaraf en hög spets är det egentliga Hermon, och derifrån utskjuter såsom en särskild arm denna bergssträcka till Gileads-trakten.
9. Hwilket de Zidonier Sirion kalla; men de Amoreer kalla det Senir.
Sirion betyder Harnesk. Sådana berg utgöra likasom skyddande harnesk för innewånarne emot fienderna. Senir betyder ljus eller lykta; för den snöbetäckta spetsens skull, som ofta af solen fick en stark glans, hade den detta namn.
10. Alla de städer på slätten och hela Gilead och hela Basan allt intill Salcha och Edrei, som äro städer i Ogs rike i Basan.
11. Ty allena konung Og i Basan war ännu igen utaf de Resar; Si, hans säng af jern är här i Rabbath, som hörer Ammons barn till, nio alnar lång och föra alnar bred, efter ett mans armbåge.
Storleken af Ogs säng bewisar icke mannens storlek, ty såsom det hörde till en konungs stat att hafwa stora palats och en storartad thron, så kunde äfwen denna säng hafwa en sådan storlek för pråls skull, men utan twifwel hade somliga menniskor på den tiden en jättelik gestalt. Då nu Israel i Herrans kraft hade öfwerwunnit sådana mäktiga och starka konungar, som Sihon och Og, så skulle de icke frukta för de starka folken på andra sidan Jordan, bland hwilka dock inga så starka Resar funnos. (Alnen war då så lång som en mans arm från armbågen till längsta fingerspetsen, omkring 3⁄4 af wår aln.)
12. Så togo wi då landet in på den tiden ifrån Aroer, som ligger när bäcken wid Arnon;* och halfwa landet af Gileads berg med dess städer gaf jag de Rubeniter och Gadditer.† *Jos. 12: 1. †4 Mos. 32: 33. 5 Mos. 29: 8. Jos. 13: 8.
13. Men det öfwer war i Gilead och hela Basan af Ogs rike gaf jag den halfwa slägten Manasse; den hela ängden Argob med hela Basan, som kallas de Resars land.
14. Jair, Manasse son, fick den hela ängden Argob allt intill Gessuri och Maachathi landsändar; och kallade Basan efter sitt namn Havoth Jair* allt intill denna dag. *4 Mos. 32: 41.
Orden ”allt intill denna dag” brukades såsom ett ordspråk, då något berättades, utan afseende på om det som berättades skett en lång eller en kort tid förut. Havoth Jair, d. ä. Jairs byar.
15. Men Machir gaf jag Gilead.* *4 Mos. 32: 39.
16. Och de Rubeniter och Gadditer gaf jag en del af Gilead, allt intill bäcken wid Arnon, midt i bäcken, der landamäret är, och allt intill den bäcken Jabbok, der landamäret är för Ammons barn:
Gränsskillnaden war alltså midt i bäcken, så att halfwa bäcken tillhörde Rubeniterna och Gadditerna och den andra hälften Amoreerna.
17. Dertill den slättmarken och Jordan, den landamäret är, ifrån Cinereth intill hafwet wid slättmarken: nemligen salthafwet nedan wid berget Pisga öster ut.* *4 Mos. 34: 11, 12.
Cinereth war namnet på sjön Genesareth. Salthafwet, d. ä. det Döda hafwet.
18. Och jag böd eder på samma tiden, och sade: HERren eder Gud hafwer gifwit eder detta landet att intaga det; så drager nu wäpnade för edra bröder Israels barn, alle I som stridsamme ären:* *4 Mos. 32: 17.
Rubens, Gads och halfwa Manasse stammar fingo af Mose denna befallning i öfwerensstämmelse med deras eget anbud. 4 Mos. 32: 17–21.
19. Förutan edra hustrur, barn och boskap, ty jag wet, att I hafwen mycken boskap; låter dem blifwa uti edra städer, som jag eder gifwit hafwer;
20. Till dess HERren låter ock edra bröder komma till rolighet såsom eder, att de ock intaga det land, som HERren deras Gud dem gifwa skall på hinsidan Jordan; sedan skolen I omwända* till eder besittning, den jag eder gifwit hafwer. *Jos. 22: 4.
21. Och jag böd Josua* på samma tiden och sade: Dina ögon hafwa sett allt det, som HERren eder Gud dessa twå konungar gjort hafwer, så warder HERren ock görande alla konungariken, dit du drager: *4 Mos. 27: 18, 22.
22. Frukter eder icke för dem, ty HERren eder Gud strider för eder.
23. Och jag bad HERren på den tiden och sade:
_343.jpg&oldid=343106){kind=link}