| 336 | Mose förmaning. | Deuteronomion | Cap. 4. |
19. Och att du icke heller upphäfwer dina ögon till himmelen, och ser solen och månan och stjernorna, hela himmelens här, och faller af och tillbeder dem och tjenar dem, hwilka HERran din Gud förskickat hafwer allom folkom under hela himmelen.
I dessa verser warnar Herren åter för det mångahanda slags afguderi, som redan då war wanligt. Egyptierna tillbådo djur och fåglar, v. 17. Philisteernas afgud Dagon hade till en del gestalten af en fisk. Hedningarne kallade solen Baal eller Ham och tillbådo den såsom en Gud. Men på hebreiska heter solen tjenare, såsom ett skapadt ting i Herrans tjenst. ”Himlarne förtälja Guds ära.”
20. Men eder hafwer HERren upptagit och fört eder utur jernugnen; nemligen utur Egypten, att I skullen wara Hans arffolk, som det ock är i denna dag.
Jernugn är en bild af odräglig träldom, i hwilken bedröfwelsens hetta kan omåttligt stegras såsom hettan i en jernugn. Jernugnen kan också anses för en bild af syndens och förödelsens brand, hwarifrån Herren återlöst och förlossat sitt folk.
21. Och HERren wardt wred på mig för edra gerningars skull, så att Han swor, att jag icke skulle komma öfwer Jordan eller i det goda landet,* som HERren din Gud dig till arfwedel gifwa skall: *4 Mos. 20: 12. 5 Mos. 1: 37; cap. 3: 26; cap. 34: 4.
22. Utan jag måste dö i detta land, och skall icke gå öfwer Jordan: men I skolen gå deröfwer och intaga det goda landet.
23. Så tager eder nu wara, att I HERrans eder Guds förbund icke förgäten, det Han med eder gjort hafwer; och icke gören beläte till någrahanda liknelse, såsom HERren din Gud dig budit hafwer.
24. Förty HERren din Gud är en frätande eld* och en nitälskande Gud. *5 Mos. 9: 3. Ebr. 12: 29.
Guds rättfärdiga och heliga wäsende är för det onda frätande och förstörande, såsom allting brännbart förtäres af elden. Ordet nitälskande betyder, att Gud är rädd om sin ära; Han will ensam ega menniskans hjerta och hela kärlek. Hans förbund med sitt folk liknas wid ett äktenskapligt förbund; och likasom en brudgum icke kan wara nöjd med brudens halfwa hjerta eller halfwa kärlek, och det wore ett bewis på kärlekslöshet och likgiltighet, om han kunde tåla en medtäflare; så kan den nitälskande Gudens brinnande kärlek icke bredwid sig tåla afgudar som röfwa ifrån Honom Hans folks kärlek och draga ifrån Honom brudens hjerta.
25. När I nu föden barn och barnabarn; och bon på landet, och förderfwen eder och gören eder beläte till någrahanda liknelse, så att I gören illa för HERran eder Gud och förtörnen Honom:
26. Så kallar jag i denna dag himmel och jord till wittne* öfwer eder, att I skolen snart förgås utaf landet, uti hwilket I ingån öfwer Jordan, till att intaga det; I skolen icke länge blifwa deruti; utan skolen förgjorde warda:† *5 Mos. 30: 19. †3 Mos. 26: 14, [et]c. 5 Mos. 28: 15, [et]c.
Allt hwad edra ögon skåda på jorden eller i himlarymden skall wara eder till wittne och påminna eder om förbundet med Gud och det straff, som wäntar eder, om I bryten förbundet. Gud sjelf och alla heliga äro wittnen i himmelen, och alla fromma på jorden, och Herrans ord och Hans tempel, och nådens alla inrättningar, ja, hela skapelsen wittnar emot dem som öfwergifwa Herran och bryta Hans förbund.
27. Och HERren skall förströ eder ibland folk, och I warden ett föga folk* qwarblifwande ibland hedningarna, dit HERren eder drifwande warder. *5 Mos. 28: 62.
28. Der skall du tjena afgudar, som mennisko handawerk äro, stock och sten, hwilka hwarken se eller höra eller äta eller lukta.* *Ps. 115: 4, [et]c. Ps. 135: 15, [et]c.
Genom umgänge med hedniska folk skall du blifwa förförd eller twungen att dyrka afgudar.
29. Om du då der söker* HERran din Gud, så skall du finna Honom; om du söker Honom af allt hjerta och af att själ. *Os. 3: 5. Wish. 1: 2.
Att söka Herran är att med hjertat wända sig till Honom och längta efter Honom, att söka i ordet och anropa Honom med bön och åkallan. Att öfwergifwa synden och wandra i rättfärdighet följer på detta sökande, ty den som söker, han finner. I Christo Jesu finner menniskan Herran sin Gud och får syndernas förlåtelse, lif och salighet. Och Han söker alltid oss genom sin Andas nåd. Outsägligt trösteligt är detta löfte, att Israel skulle finna Herran i hwilka länder de än woro, då de sökte Honom; ehuru just deras fångenskap war ett bewis på deras stora öfwerträdelse. Så finner den ångerfulle sin Gud och Frälsare, så snart hjertat söker Honom, ehuru syndigt detta hjerta är, och ehuru ofta det har brutit emot Honom. Men ingen finner Honom utan att söka af allt hjerta och af all själ.
30. När du bedröfwad warder, och dig alla dessa tingen uppå komma i de yttersta dagar, så skall du wända dig
_346.jpg&oldid=343113){kind=link}