| 348 | Älska och tjena Herran. | Deuteronomion. | Cap. 10. |
8. På den tiden afskilde HERren Levi slägte* till att bära HERrans förbunds ark och till att stå för HERran, till att tjena Honom och lofwa Hans namn allt intill denna dag. *4 Mos. 3: 5, [et]c.; cap. 8: 5, [et]c.
9. Derföre skulle de Leviter ingen del eller arf hafwa med sina bröder: ty HERren ar deras arf, såsom HERren din Gud dem sagt hafwer.* *4 Mos. 18: 20. 5 Mos. 18: 1. Jos. 18: 7.
10. Och jag stod på berget, såsom tillförene, fyrtio dagar och fyrtio nätter, och HERren bönhörde mig än i den gången, och HERren wille icke förgöra dig.* *2 Mos. 32: 14; cap. 34: 28. 5 Mos. 9: 25.
11. Men HERren sade till mig: Statt upp, och gack åstad, att du går för folket, att de inkomma och intaga landet, som jag deras fäder swurit hafwer dem att gifwa.
12. Nu Israel, hwad äskar HERren din Gud af dig, utan att du skall frukta HERran din Gud, att du wandrar i alla Hans wägar och älskar Honom och tjenar HERran din Gud af allt hjerta och af all själ;
13. Att du håller HERrans bud och Hans rätter, dem jag dig bjuder i denna dag, på det att dig må wäl gå?
14. Si himmelen, och alla himlars himlar och jorden och allt, det deruti är, är HERrans din Guds:* *1 Kon. 8: 27. Ps. 24: 1.
Med de flera himlar, som här nämnas, antydas alla de werldar af ljus och fullkomlighet, der Herren i sin härlighet uppenbarar sig, såsom Guds ord äfwen omtalar många särskilda himmelska wäsen och himmelska riken. Eph. 1: 21; cap. 3: 10. Col. 1: 16.
15. Dock likwäl hafwer HERren allena haft wilja till dina fäder, så att Han älskade dem, och hafwer utwalt deras säd efter dem, nemligen eder, utöfwer allt folk,* såsom det ock tillgår på denna dag. *2 Mos. 19: 5.
Att Gud utwalde Israel att wara hans folk, war ett nådawal, se Rom. 9, ty det skedde af nåd. På detta skulle Israel alltid tänka, och alla christna böra alltid betänka, att hwarje förmån och wälsignelse, isynnerhet i andeliga ting, beror på ett sådant nådawal i Christo. Till delaktighet af detta nådawal kallar Herren oss alla genom sitt ord. Då menniskan motstår denna kallelse, så gör hon för sin del detta nådawal om intet, likasom de Israeliter, som för sin otros skull föllo i öknen och icke inkommo i Canaans land, ehuru de hörde till det utwalda folket.
16. Så omskärer nu edert hjertas förhud,* och warer icke mer halsstyfwe. *5 Mos. 30: 6. Jer. 4: 4. Apg. 7: 51. Rom. 2: 29. Col. 2: 11.
Omskärelsen war förbundets tecken, och om den försummades, så war förbundet med Herran brutet. Med omskärelsen afbildades menniskans befrielse från synden och det medfödda onda, som är ett arf från Adam. Då menniskan genom nådens förbund blifwer förenad med Gud genom Christum, så är hon född till ett nytt lif, synden är förlåten, och Andans sinne till beständig strid emot det onda är i hjertat inplantadt. Således afbildade omskärelsen den nya födelsen och äfwen helgelsen, som af den nya födelsen är en beständig werkan. Med Guds ords tweeggade swärd skall den andeliga omskärelsen ske och alla syndiga begärelser från hjertat bortskäras. Den andeliga omskärelsen är smärtsam för den gamla menniskan, likasom tecknet war smärtsamt. 2 Mos. 4: 25.
17. Förty HERren eder Gud är en Gud öfwer alla gudar, och en Herre öfwer alla herrar, en stor Gud, mäktig, och förfärlig, den ingen person aktar, och tager inga mutor.* *2 Chr. 19: 7. Job 34: 19. Apg. 10: 34. Rom. 2: 11. Gal. 2: 6. Eph. 6: 9. Col. 3: 25. 1 Pet. 1: 17.
18. Och skaffar de faderlösa och enkor rätt, och älskar de främmande, så att Han gifwer dem föda och kläder.
19. Derföre skolen I ock älska de främmande: ty I hafwen ock warit främmande uti Egypti land.
Den rätta menniskokärleken kan icke läras, utan den måste upptändas af kärlekens Gud, som är barmhertig och tänker på faderlösa, enkor och främlingar och på alla wärnlösa. Warer barmhertige, såsom eder himmelske fader barmhertig är.
20. HERran din Gud skall du frukta; Honom skall du tjena; till Honom skall du hålla dig, och swärja wid Hans namn.* *5 Mos. 6: 13; cap. 13: 4. Matth. 4: 10. Luc. 4: 8.
21. Han är ditt lf och din Gud,* den med dig så stora och förfärliga ting gjort hafwer, såsom dina ögon sett hafwa. *2 Mos. 15: 2.
Han är ditt lof: Honom skall du lofwa det är din högsta ära, att Han är din Gud.
22. Dina fäder foro neder uti Egypten med sjuttio själar;* men nu hafwer HERren din Gud förökat dig såsom stjernorna på himmelen.† *1 Mos. 46: 27. 2 Mos. 1: 5. †1 Mos. 15: 5.
_358.jpg&oldid=343142){kind=link}