| Friår. Fattiga. | 5 Mose Bok. | Cap. 14, 15. | 355 |
det rummet är dig för långt ifrån, som HERren din Gud utwalt hafwer, att Han will låta sitt namn bo der; ty HERren din Gud hafwer wälsignat dig:
25. Så sälj det allt för penningar, och tag penningarne i din hand, och gack till det rum, som HERren din Gud utwalt hafwer;
26. Och köp för penningarne allt det din själ lyster, ware sig fä, får, win, stark dryck eller allt det din själ begär; och ät det der för HERran din Gud, och war glad, du och ditt hus.
27. Och Leviten, som i dina portar är, honom skall du icke förgäta: förty han hafwer ingen lott eller arf med dig.* *5 Mos. 12: 12, 19.
Förgäta, d. w. s. öfwergifwa.
28. Efter tre år skall du afsöndra all tionde af din säd i det året, och skall lägga henne i dina portar.* *5 Mos. 26: 12.
I 4 Mos. 18 förordnade Gud tionde till presternas och Leviternas underhåll, emedan de icke hade någon fast egendom. Folket gaf tionde åt Leviterna, och Leviterna skulle af sin tionde gifwa tionde till Herran såsom häfoffer. De skulle, då de icke woro prester, gifwa tionde åt presterna af den tionde de fått, såsom om de skördat den. Denna tionde utgjorde presternas underhåll. Men nu omtalas här en annan tionde, och denna tillsammans med tionden till Leviterna utgjorde femtedelen af afkastningen, likasom i Egypten under Joseph, 1 Mos. 47: 26. Deruti bestod Israels skatt. Denna andra tionden skulle twå år å rad föras till helgedomen, der den anwändes till offer och offermåltider, hwaruti folket sjelf fick deltaga. Det tredje året skulle denna tionde blifwa hemma och anwändas till barmhertighetswerk mot Leviter, främlingar, enkor och faderlösa. I tredje och sjette året efter Sabbatsåret tillföll således denna tionde hufwudsakligen de fattige och behöfwande, på det alla gemensamt skulle fröjda sig inför Herran och tacka Honom. Genom detta bud war folket förenadt med den broderliga kärlekens och wälwiljans brödraband, så framt de icke blott hade Lagens bokstaf, utan Herrans Anda. Anden, som lif gifwer, hade de trogna äfwen i Gamla Testamentet, ty utan Honom kan icke tro och lif upptändas i menniskohjertat. Men det mar icke lagen, utan Evangelii morgonrodnad under Lagen, som gaf dem ljus och lif. Broderlig kärlek och omsorg för de fattiga såwäl som allmännelig kärlek fordras såsom trons frukter, 2 Pet. 1: 7, och kallas äfwen gudstjenst, Jac. 1: 27, men omtalas aldrig såsom bidragande till en menniskas rättfärdiggörelse inför Gud.
29. Så skall Leviten komma, som ingen lott eller arf hafwer med dig,* och främlingen och den faderlöse och enkan, som i dina portar äro, och äta och mätta sig; på det HERren din Gud dig wälsigna skall i alla dina händers gerningar, som du gör.* *4 Mos. 18: 24. †5 Mos. 28: 2.
15. Capitel.
Friår. Fattiga. Lån. Trälar. Förstfödt.Efter sju år skall du hålla ett friår.* *2 Mos. 23: 10, 11. 3 Mos. 25: 3, 4, 10.
2. Och så skall det tillgå med samma friår: hwilken man något ifrån sin hand sinom nästa borgat hafwer, han skall icke kräfwa det in af sin nästa eller af sin broder, förty det heter friår HERranom.
3. Utaf en främmande må du det inkräfwa; men dinom broder skall du tillgifwa det.
Friåret eller Sabbatsåret war dels en borgerlig inrättning, hwarmed Jehovah, Israels Konung wille fortfarande förhärliga sitt namn, enär hwarje sådant Sabbathsår innebär ett stort underwerk. Widare skulle genom Sabbatsårets lag mildhet och kärlek hos folket inplantas, och hufwudändamålet med Sabbatsåret war att bereda Israel för återlösningens stora friår. Mellan bröder och främmande göres här en skilnad, likasom äfwen i Nya Testamentet.
4. Och skall alls ingen fattig wara ibland eder: ty HERren warder dig välsignande uti landet, som HERren din Gud dig till arfs gifwa skall till att intaga:
Om Israel hade wandrat i tro och gudsfruktan, så hade detta löfte blifwit uppfyldt, och de hade sluppit fattigdom och nöd. All fattigdom skulle derföre påminna dem om deras synder och otrohet emot Gud. För denna otrohets skull behöfdes föreskrifterna, att sörja för de fattiga. Denna vers innebär äfwen, att ingen skulle bidraga till att göra sin nästa fattig genom något slags hårdhet, bedrägeri eller obarmhertighet, och de som woro fattiga, skulle man bjuda till att hjelpa och befria från fattigdomen.
5. Allenast att du lyder HERrans din Guds röst och håller alla dessa buden, som jag bjuder dig i denna dag, att du gör derefter.
6. Ty HERren din Gud skall wälsigna dig, såsom han dig sagt hafwer: så skall du låna mycket folk; men af ingen skall du till låns taga:* du skall blifwa rådande öfwer mycket folk; men öfwer dig skall ingen rådande blifwa. *5 Mos. 28: 12.
7. Om din broder i någon stad är fattig i ditt land, som HERren din Gud
_365.jpg&oldid=343161){kind=link}