| Mose wälsignar Israel. | 5 Mose Bok. | Cap. 33. | 387 |
slägter tillhopa. Då blef lagen gifwen, och då blef Gud offentligen hyllad såsom Konung i Israel.
6. Ruben lefwe och dö icke, och hans folk ware föga.
Grt.: Ruben skall lefwa och icke dö ut, ej heller hans folk blifwa ringa.
7. Detta är Juda wälsignelse; och han sade: HERre hör Juda röst, och gör honom till en regent i sitt folk, och låt hans makt warda stor, och honom warde hulpet ifrån hans fiender.* *1 Mos. 49: 8, [et]c.
Simeons stam utelemnas, troligtwis emedan denna stam allraswårast hade försyndat sig i öknen, hwilket man kan sluta deraf, att dess folkmängd wid sista räkningen befanns minskad med trettiosjutusen etthundrade. Simeons stam bodde på åtskilliga ställen, skingrad bland de andra stammarne. Synden röfwar wälsignelsen äfwen från hela folk och slägter. Juda stam war härförare både i öknen och sedan i krigen mot Canaans folk. Ur denna stam skulle Israels konungar komma.
8. Och till Levi sade han: Din rätt och ditt ljus* ware när din heliga man, den du försökte i Massa, der I trätten wid trätowattnet.† *2 Mos. 28: 30; †cap. 17: 7. 4 Mos. 20: 13.
Äfwen denna wälsignelse uttalas i bön till Gud. Om Levi sade Mose: Din rätt och ditt ljus (o Herre) ware när din heliga man (den öfwerste presten af Levi stam), som du (Israel) försökte i Massa, och på hwilken du trätte wid wattnet i Meriba. — Ware, o Levi, ditt presterliga embete wälsignelserikt! Måtte Herrans ljus och fullkomlighet (Urim och Thummim, se 2 Mos. 28: 30) aldrig wika ifrån dig!
9. Den som till sin fader och till sin moder säger: Jag ser dem icke; och till sina bröder: Jag känner dem icke; och till sin son: Jag wet icke af honom; de samma hålla dina ord, och bewara ditt förbund.
Se 3 Mos. 10: 6. Jfr 2 Mos. 32: 26, 28. För Herrans skull fordras att med en helig kärlek försaka äfwen fader och moder, broder och syster, då det gäller att werka Hans werk, Matth. 10: 37.
10. De skola lära Jacob dina rätter och Israel din lag: de skola bära rökwerk fram för din näsa och heloffer på ditt altare.
Här angifwas de tre hufwudsakerna af det presterliga embetet, nemligen att förkunna sanningens ord, att frambära bönens och förbönens rökwerk, samt offren på Herrans altare. Underwisningen och gudstjensten, ordet och sakramenterna, kunna blott genom Guds Andas ljus och fullkomlighet (Urim och Thummim) rätteligen skötas och förwaltas.
11. HERre, wälsigna hans förmåga, och låt hans händers gerningar behaga dig: slå deras rygg sönder, som sätta sig upp emot honom, och deras, som hata honom, att de icke skola kunna rätta sig upp.
Denna prophetiska bön är nästan det enda skydd, som lemnades åt Levi stam, hwilkens ställning ofta i framtiden blef mycket swår och förenad med stora faror, då folket förföll i hednisk ogudaktighet och halsstarrighet. Jordisk makt och jordiska förmåner gåfwos icke och hade ej warit nyttiga för den presterliga stammen; men Herren hotar att sjelf krossa kraften hos deras hatare. Samma ord gäller ännu, ty de som hata ordets tjenare, hata Herren sjelf och hafwa med Honom att göra.
12. Och till Benjamin sade han: HERrans kärkomne skola bo säkert; alltid skall Han akta uppå honom, och skall bo emellan hans axlar.
Grt.. Och om Benjamin sade han: Herrans älskade skall bo i trygghet hos Honom m. m. Jerusalem och templet war i Benjamins stam. Det ställe, der Herrans tempel låg, Jos. 18: 21, 28, war i Benjamins stam, och äfwen en del af sjelfwa helgedomen, 2 Chrön. 3: 1, Dom. 1: 21; men den största delen af templet war i Juda stam, Ps. 78: 68, 69. Dessa stammars gränslinea gick genom templet. Med axlar betecknas bergshöjderna i närheten af templet, Sion i wester och oljoberget i öster.
13. Och till Joseph sade han: Hans land ligger i HERrans wälsignelse:* der äro ädla frukter af himmelen, af daggen och af djupet, som under ligger: *1 Mos. 49: 25.
Ymniga källsprång wattnade Josephs arfwedel.
14. Der äro ädla frukter af solen och ädla mogna frukter af månen;
Der äro de ädlaste frukter, som i solen mogna från månad till månad året igenom.
15. Och af de höga bergen af begynnelsen och af högarna i ewig tid;
16. Och ädla frukter af jorden, och hwad derpå är: Hans nåd, som bodde i busken,* komme öfwer Josephs hufwud, och uppå Nazirs hjessa ibland hans bröder.† *2 Mos. 3: 2. Apg. 7: 30. †1 Mos. 49: 26.
Joseph kallas en Nazir bland sina bröder såsom en förebild af Christus.
17. Hans härlighet är såsom en förstfödd oxe, och hans horn äro såsom enhörnings horn:* med dem skall han stånga folken ihop intill landets ända. Detta är Ephraims tio tusende och Manasses tusende. *4 Mos. 23: 22.
Ephraim och Manasse woro hjelteslägter i Israel. Horn är en bild af makt och hjeltemod.
_397.jpg&oldid=343254){kind=link}