| 414 | Gibeoniternas list. | Josua Bok. | Cap. 8, 9. |
30. Då byggde Josua HERranom Israels Gud ett altare på det berget Ebal,
31. Såsom Mose, HERrans tjenare, Israels barn budit hade, såsom skrifwet står i Mose lagbok, ett altare af hela stenar, der intet jern påkommet war;* och offrade deruppå HERranom bränneoffer och tackoffer: *2 Mos. 20: 25. 5 Mos. 27: 5, 6.
32. Och skref der på stenarna den andra lagen, som Mose Israels barn föreskrifwit hade.* *5 Mos. 27: 3.
33. Och hela Israel med deras äldsta och embetsmän och domare stodo på båda sidor wid arken inför presterna af Levi, som buro HERrans förbunds ark; de främlingar, såwäl som de infödde: hälften af dem inwid det berget Grisim, och den andra hälften inwid det berget Ebal: såsom Mose HERrans tjenare tillförene budit hade,* till att wälsigna Israels folk. *5 Mos. 27: 12, [et]c. Dan. 9: 11.
34. Sedan lät han utropa all lagens ord om wälsignelsen och förbannelsen, som skrifne stå i lagboken:
35. Det war icke ett ord, som Mose budit hade, det Josua icke lät utropa* för hela Israels menighet; för qwinnor och barn och främlingar, som ibland dem woro.* *5 Mos. 31: 11.
Se 5 Mos. 11: 18–28.
9. Capitel.
Gibeons list, förbund, träldom.Då nu detta hördes in till alla de konungar, som woro på den sidan Jordan, på berg och i dalar, och i alla stora hafwets hamnar, och när dem, som woro inwid Libanons berg; nemligen de Hetheer, Amoreer, Cananeer, Phereser, Heveer och Jebuseer;
2. Samkade de sig tillhopa endrägteligen, att de skulle strida emot Josua och emot Israel.
Nu först tänkte dessa hedniska stammar på ett förbund, sedan starka fästningar och en del af landet blifwit af Israeliterna intaget, Es. 8: 9, 10. De stammar, som här nämnas, bodde i den södra och medlersta delen af Canaan.
3. Men Gibeons inbyggare, då de hörde, hwad Josua gjort hade med Jericho och Aj;
Gibeon låg omkring trefjerdedels mil norr om Jerusalem, och beboddes af Heviter. Det war utan konung och styrdes af äldsta.
4. Upptänkte de en list, gingo till och sände budskap åstad, och togo gamla säckar på sina åsnor och gamla slitna winläglar;
Winläglar, det är läderpåsar, som då begagnades, likasom till en stor del ännu i österlanden, för att deruti förwara olja, win m. m.
5. Och gamla lappade skor på sina fötter, och drogo gamla och rifna kläder uppå; och allt det bröd, som de togo med sig, war hårdt och mögladt:
6. Och gingo till Josua i lägret wid Gilgal och sade till honom och till hela Israel: Wi äro komne fjerran af andra land; så görer nu ett förbund med oss.
Hufwudlägret förblef i Gilgal äfwen efter Jerichos och Ajs förstöring. Cap. 5: 10; cap. 10: 43.
7. Då sade hela Israel till de Heveer:* Kanhända att du bor här ibland oss, huru kunna wi då göra förbund med dig?† *Jos. 11: 19. †2 Mos. 23: 32, 33.
8. De sade till Josua: Wi äro dine tjenare. Josua sade till dem: Ho ären I; eller hwadan kommen I?
9. De sade: Dine tjenare äro ganska fjerran komne af andra land för HERrans din Guds namns skull: ty wi hafwa hört Hans rykte och allt, det Han i Egypten gjort hafwer;
10. Och allt, det Han de twå Amoreers konungar på hinsidan Jordan gjort hafwer, Sihon, konungen i Hessbon, och Og, konungen i Basan, som bodde i Astaroth.* *4 Mos. 21: 23, [et]c. 5 Mos. 2: 32.
11. Derföre sade wåra äldste och alla wårt lands inbyggare: Tager spisning med eder på resan, och går åstad emot dem, och säger till dem: Wi äro edra tjenare; så görer nu ett förbund med oss.
12. Detta wårt bröd, som wi togo med oss till spisning utur wåra hus, war ännu färskt, då wi åstad foro till eder; men nu si, det är hårdt och mögladt.
13. Och dessa winläglar fyllde wi nya; och si, de äro slitna: och dessa wåra kläder och skor äro gamla wordna för den ganska långa resans skull.
14. Då togo höfwitsmännerna af
_424.jpg&oldid=343319){kind=link}