Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 474.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
464 Simson född. Domare Boken. Cap. 13.

9. Och Gud hörde Manoahs röst, och Guds Engel kom igen till qwinnan: Och hon satt på marken, och hennes man Manoah war icke när henne.

10. Då lopp hon hasteligen och underwiste det sin man, och sade till honom: Si, den mannen hafwer synts mig, som i dag kom till mig.

11. Manoah stod upp och följde qwinnan efter, och kom till mannen och sade till honom: Är du den mannen, som talade med qwinnan? Han sade, Ja.

12. Och Manoah sade: När nu sker såsom du sagt hafwer, hurudana skola piltens seder och gerning wara?

Manoah will nu hafwa underwisning om, huru detta barn skall uppfödas och uppfostras.

13. HERrans Engel sade till Manoah: Han skall wakta sig för allt det, som jag qwinnan sagt hafwer.

14. Han skall icke äta hwad utaf winträd kommet är, och skall intet win dricka eller starka drycker, och äta intet orent: allt det jag henne budit hafwer, skall han hålla.

Utom win bereddes starka eller jästa drycker af safter af dadlar och andra frukter. Allt dylikt war för Nazirerna förbjudet.

15. Manoah sade till HERrans Engel: Käre, låt oss behålla dig här, wi wilja tillreda dig ett kid af getterna.* *Dom. 6: 18, 19.

16. Men HERrans Engel swarade Manoah: Om du än behåller mig, så äter jag dock intet af ditt bröd: men will du göra HERranom ett bränneoffer, så må du det offra; ty Manoah wisste icke, att det war en HERrans Engel.

17. Och Manoah sade till HERrans Engel: Huru heter du,* att wi dig prisa måga, när du kommer, såsom du sagt hafwer? *1 Mos. 32: 29.

18. HERrans Engel sade till honom: Hwi frågar du efter mitt namn, det dock underligt* är? *Es. 9: 6.

Herrans Engel gifwer sig sjelf samma namn, som tillägges Christus, Es. 9: 6. Engelns swar lyder ordagrannt: Hwi frågar du efter mitt namn! Det är: Underlig. Såsom Jehovah har Gud redan uppenbarat sig för sitt folk, och de kände detta namn, men de kände Honom icke såsom den förunderlige Återlösaren, som ännu icke kunde uppenbara det fulla ljuset af Evangelii lära, emedan folket ännu icke war förberedt dertill och tiden ännu icke kommen.

19. Då tog Manoah ett kid af getterna och spisoffer, och lade det på en sten HERranom, och han gjorde det underliga: Och Manoah med hans hustru sågo deruppå.

Herrans Engel skötte offret såsom offerprest wid detta tillfälle, men utan twifwel gick det till på underbart sätt.

20. Och då lågan uppgick af altaret åt himmelen, for HERrans Engel ock upp i altarets låga: då Manoah och hans hustru det sågo, föllo de neder till jorden på sitt ansigte.

Äfwen nu, såsom Cap. 6: 21, kom lågan ur hälleberget, som utgjorde offeraltaret.

21. Och HERrans Engel syntes icke mer Manoah och hans hustru. Så förnam Manoah, att det war en HERrans Engel;

Genom detta förswinnande märkte de tydligt, att det icke war en menniska, som hade talat med dem, utan Herrans Engel.

22. Och sade till sin hustru: Wi måste döden dö, att wi hafwa sett Gud.* *2 Mos. 33: 20. 5 Mos. 5: 26. Dom. 6: 22.

23. Men hans hustru swarade honom: Om HERren hade welat dräpa oss, så hade Han icke anammat bränneoffret och spisoffret af wåra händer, och hade icke tett oss allt detta, ej heller låtit oss detta höra, såsom nu skedt är.

I dessa ord wisar sig icke blott ett klart förstånd, utan en sann tro. Denna qwinna fasthåller Herrans Engel och Hans nåd genom de wälgerningar, som Han hade bewisat dem, och de trösteliga ord och löften, som Han hade uttalat. Detta lärorika exempel bör lära oss bedja om nåd att göra på samma sätt.

24. Och qwinnan födde en son, och kallade honom Simson;* och pilten wäxte, och HERren wälsignade honom. *Dom. 11: 32.

25. Och HERrans ande begynte till att wara med honom uti Dans läger emellan Zorga och Esthaol.* *Dom. 18: 11.

Simson betyder Solbarn. Han skulle för det betryckta folket blifwa liksom en morgonsol, som uppgår efter en mörk och stormig natt, för att styrka, hjelpa och förlossa de betryckta. Då föräldrarne gåfwo honom detta namn, wille de både uttrycka sin glädje, att deras förut glädjelösa äktenskap blifwit wälsignadt, och det hopp, att Herren, som så wida uppfyllt sitt löfte, äfwen skulle uppfylla det i öfrigt till sitt folks räddning. Wid Johannes Döparens födelse utbrister det glada fadershjertat i den prophetiska lofsången: Uppgången af höjden hafwer oss besökt. Herrans ande gaf åt Simson de gåfwor, hwarigenom han förbereddes till sin bestämmelse.