| Jonathans seger. | 1 Samuels Bok. | Cap. 14. | 511 |
wapendragare efter honom. Då föllo de under för Jonathan; och hans wapendragare slog allt ihjäl, efter;
14. Så att första slagtningen, som Jonathan och hans wapendragare gjorde, war wid tjugu män, på en half åker wid pass som ett par oxars dagsplöjning är.
15. Och en rädsla kom på marken i lägret och på hela folket i lägret; och de som utsände woro till att förhärja, dem kom ock rädsla uppå, och landet skalf derwid: ty det war en förskräckelse af Gudi.* *1 Mos. 35: 5. 2 Mos. 14: 24. Ps. 76: 13.
Antingen war en werklig jordbäfning förenad med den räddhåga, som Herren sände öfwer Philisteerna, eller menas med landets skälfwande, att hela landets folk kom i förskräckelse.
16. Och Sauls wäktare i Gibea BenJamins fingo se, att hopen skingrades, och gingo hit och dit, och wordo slagne.
17. Saul sade till folket, som när honom war: Räkner, och ser till, hwilken af oss är bortgången: och då de räknade, si, då war Jonathan och hans wapendragare icke der.
18. Då sade Saul till Ahia: Bär fram Guds ark; ty Guds ark war på den tiden när Israels barn.
Saul hade nu låtit hemta Herrans ark från KirjathJearim, som låg i närheten. Saul wille på detta sätt göra sig förwissad om seger genom Guds bistånd. Samuel war icke närwarande. Men nu wille Saul genom öfwerstepresten fråga Herran om råd.
19. Och som Saul ännu talade med prester, förökade sig sorlet och löpandet uti de Philisteers läger. Och Saul sade till presten: Tag din hand af.
Då öfwerstepresten nu wille genom Urim och Thummim räddhåga Herran, så uppstod detta sorl och löpande i Philisteernas läger, och då sade Saul: tag din hand af, låt det nu wara med frågandet, wi wilja nu fullfölja striden.
20. Och Saul ropade och allt folket, som med honom war, och kommo i striden och si, då gick hwars och ens swärd emot den andra * och war ett mäkta sorl. *Dom. 7: 22. 2 Chrön. 20: 23.
Philisteerna kommo i sådan förblindelse och förwirring, att de drogo swärd emot hwarannan.
21. Och de Ebreer, som tillförene hade warit när de Philisteer, och hade warit uppdragne med dem i lägret allt omkring, gåfwo sig in till Israel, som woro med Saul och Jonathan.
Israeliterna kallades af Philisteerna Ebreer.
22. Och alla män af Israel, som sig förgömt hade på Ephraims berg, då de hörde, att de Philisteer flydde, följde de efter med de andra till striden.
23. Alltså halp då HERren Israel på den tiden: och slaget stod allt intill BethAven.
24. Och då Israels män försmäktade på den dagen, beswor Saul folket, och sade: Förbannad ware hwar och en som bröd äter intill aftonen, att jag må hämnas på mina fiender. Så smakade ock allt folket intet bröd.
Att Saul så band folket med en ed war både godtyckligt och oförståndigt. Det wisar högmod, hämndlystnad och ett egenmäktigt sinne, som icke frågade efter Guds wilja.
25. Och hela landet kom i skogen, och der låg honung på marken.
26. Då folket kom in i skogen, si, då flöt der honung; men ingen lät honom med handen komma till sin mun: ty folket fruktade sig för eden.
Wild honung är på somliga ställen i österlanden ganska ymnig, se Matth. 3: 4. Ännu war icke all gudsfruktan utslocknad bland folket, ty det fruktade att bryta eden.
27. Men Jonathan hade icke hört, att hans fader hade beswurit folket; och räckte sin staf ut, som han hade i sin hand, och doppade med ändan i honungskakan, och wände sin hand till sin mun; så wordo hans ögon friska.
Så wordo hans ögon friska, d. ä.: i de försmäktande ögonen wisade sig mera lif genom denna wederqwickelse.
28. Då swarade en af folket och sade: Din fader hafwer beswurit folket, och sagt: Förbannad ware hwar och en som något äter i dag. Och folket war förtröttadt.
29. Då sade Jonathan: Min fader hafwer bedröfwat landet; ser, huru mina ögon äro friska wordne deraf, att jag af denna honungen något litet smakat hafwer:
Bedröfwat landet, d. ä.: han har förorsakat skada och bedröfwelse för landet, folket är uttröttadt och wanmäktigt till striden.
30. Hade folket i dag ätit af sina fienders rof, som de funnit hafwa, så hade ock slagtningen wordit större emot de Philisteer.
31. Och de slogo på den dagen de Philisteer ifrån Michmas allt intill Ajalon. Och folket wardt ganska trött.
_521.jpg&oldid=343478){kind=link}